IBIC – individens behov i centrum 2019-06-16 ”Vi ska inte göra det här också. Det är så här vi ska göra” IBIC – individens behov i centrum Materialet är framtaget av FoU Nordost tillsammans med Österåkers kommun och Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje. Utgår från material från Härryda kommun och Kungsbacka kommun samt Socialstyrelsen. Bakgrund: 2008 fick Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag att undersöka hur äldreomsorgen såg ut och vilka behov de äldre har. Resultatet visade att det fanns kunskaper om vilka insatser de äldre fick men inte vilka de egentliga behoven var och att dokumentationen skilde sig mycket åt i landet. Stödet till äldre personer ska ges utifrån individuella behov och förutsättningar och inte utgå från utbudet av insatser, behovet ska styra. Det här var utgångspunkten till att Socialstyrelsen 2013 introducerade den nationella modellen Äldres behov i centrum (ÄBIC). 2016 ändrades ÄBIC till IBIC – Individens behov i centrum och anpassades för att omfatta alla vuxna oavsett funktionsnedsättning. Den nationella värdegrunden för äldre som finns i Socialtjänstlagen belyser vikten av individens inflytande, delaktighet och vikten av att få ett gott bemötande för att få en meningsfull vardag och ligger till grund för ÄBIC/IBIC. ÄBIC är ett stöd i att arbeta enligt SoL och värdegrunden för äldreomsorgen. Är införandet av IBIC beslutat i kommunen? Informera om/när och att beslutet är taget. IBIC är inte något helt nytt, det ger förståelse för hur saker hänger ihop, det ersätter inte något annat och löser inte alla svårigheter. Det är inte tvingande eller ett regelverk, utan ett stöd för att arbeta utifrån lagar och föreskrifter. IBIC innehåller mycket av arbetet som redan gjorts under åren, t ex knyter det ihop värdegrundsarbetet, det salutogena och rehabiliterande arbetssättet och ger struktur genom att information sorteras under samma rubriker. Som stöd för att handlägga och utföra utifrån individuella behov har Socialstyrelsen även tagit fram en strukturerad modell för arbetet. IBIC löser som sagt inte alla svårigheter som finns men kan bidra till att enskilda får mer likvärdiga utredningar och rätt hjälp utifrån egna behov och förutsättningar. Det ger också en grund för att få fram statistik både på individuell, lokal och nationell nivå, få fram statistik. 2019-06-16 Photo by Nathan Anderson on Unsplash Namn Efternamn

Individens behov i centrum Nationellt arbetssätt framtaget av Socialstyrelsen Individens behov i centrum Behovsinriktat Systematiskt Gemensamt språk (ICF) Strukturerad dokumentation Syftet med IBIC är att vara ett stöd för handläggaren och utföraren när de ska identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat. Behovsinriktat – handläggning och utförande av beviljat stöd ska utgå från den enskildes behov av hjälp, det blir tydligare vad personen behöver stöd och hjälp med och vad han/hon klarar själv. Personen får möjlighet att beskriva sina behov och vad som är svårt att utföra, hur mycket det begränsar det dagliga livet, vad han/hon klarar själv och vilka förväntningar som finns på en eventuell insats, vad det finns för mål. Stöd och hjälp ges i de delar som personen inte klarar av själv, varken mer eller mindre, på så sätt kan personen behålla det han/hon kan och fortsätta vara så självständig som möjligt. Systematiskt – handläggningen och utförandet följer samma process. I IBIC dokumenteras information om personen på samma systematiska sätt i alla ärenden, handläggningen blir mer likvärdig och blir en bra grund för att göra genomförandeplaner. Det blir lättare att följa upp resultat som måluppfyllelse, personens upplevelse av livskvalitet och uppfattning om insatsens kvalitet för att se om insatsen som beviljades gör den nytta för personen som det var tänkt. Vi kan också använda strukturerad dokumentation till verksamhetsuppföljningar, organisering och resursplanering utifrån individernas behov. Gemensamt språk ICF – ICF, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, används för att beskriva individens behov oavsett profession. Alla använder samma begrepp och begreppen betyder samma sak för alla som använder samma arbetssätt, vilket minskar risken för missförstånd vid informationsöverföring. Strukturerad dokumentation – det blir lättare att hitta information och att följa upp och utvärdera. Informationen om personen blir säkrare när vi dokumenterar under olika rubriker. Individens behov i centrum

Vad bidrar IBIC till för individen? Få stöd och hjälp utifrån sina behov Tydlighet Likvärdig handläggning och dokumentation – ökad rättssäkerhet Ökad delaktighet Följa och värdera resultat Hjälp och stöd utgår från den enskildes behov, mer fokus på kvalitet och mindre på specifika förutbestämda insatser. Personen ges inte hjälp med allt om han/hon inte har behov av det, vilket är tänkt att leda till ökad självständighet och att ta vara på personens egna resurser. Beslut och utredning blir mer strukturerat och tydligare, individuella behov och mål tydliggörs och blir lättare för personen att följa. Handläggning, dokumentation, planering och uppföljning blir mer likvärdig när vi utgår från processen och från en gemensam bedömningsmetod (man tittar på samma saker vid utredning och bedömning). Även genomförandeplaner utformas och skrivs på ett mer likvärdigt sätt. Systematiskt arbete ger ökad rättssäkerhet. Personen beskriver sina behov, vad han/hon har svårt med och egna resurser, dvs. vad han/hon klarar själv, samt önskemål och mål med den sökta hjälpen och blir på så sätt mer delaktig i utredningen. Personen deltar även i planering av genomförandet av beviljade insatser och i upprättandet av genomförandeplanen. Handläggare och utförare följer upp att insatserna blev rätt utifrån den enskildes behov, att insatserna utförs på ett bra sätt (att man arbetar med den bästa metoden för att nå det uppsatta målet) och att det är kvalitet på insatserna (t ex att personalen kommer den tid som utlovats, bemöter på ett bra sätt och att den enskilde ges möjlighet till att vara delaktig utifrån egna förutsättningar). Individens behov i centrum

Vad betyder IBIC för utförare? 2019-06-16 Vad betyder IBIC för utförare? Tydligare uppdrag skickas från myndighetssidan IBIC är ett stöd för personalen att arbeta ännu mer behovsinriktat med planering och genomförande av de beviljade insatserna Stöd i att jobba systematiskt i uppföljningsskedet, att se effekter av de insatser som beviljats Tydligare uppdrag – i beställningen från handläggaren beskrivs individuella behov tydligare, vad personen klarar själv och vad denne behöver hjälp med. Exempelvis kan en person i vissa fall endast ha svårt att komma igång med en aktivitet och då kan insatsen vara att påminna och stötta medan personen utför aktiviteten själv eller att få hjälp med vissa moment och klara andra på egen hand, för andra personer kan den beviljade hjälpen innebära att få hjälp med allt. Tydligare beskrivna behov och målformuleringar gör det lättare att se vad utföraren ska göra. Vilka mål finns med insatsen? Finns det behov av delmål som utföraren och den enskilde tillsammans sätter upp? Beställningen utgör också en bra grund för att upprätta genomförandeplan tillsammans med den enskilde. Den ger kvitto på om arbetssättet fungerar. Personalen kan ibland känna att de bara jobbar på och inte kommer någon vart, måluppfyllelse kan stärka professionen. Samarbetet mellan olika yrkesgrupper och även med den enskilde och hans/hennes anhöriga underlättas genom att använda samma arbetsmetod och samma begrepp. Eftersom handläggarna och utförarna använder gemensamma begrepp och samma arbetsmetod ökar rättssäkerheten, utredningar och genomförandeplaner utformas och skrivs mer likvärdigt. Beställningen beskriver nuläge och mål och är därför en bra grund för att arbeta med uppföljning och kunna se måluppfyllelse, att se skillnad och val av bästa möjliga arbetsmetod. 2019-06-16 Namn Efternamn

Vad betyder IBIC för utförare? Forts. 2019-06-16 Vad betyder IBIC för utförare? Forts. Personalen behöver: Förstå uppdraget som är dokumenterat enligt IBIC Utifrån uppdraget kunna tänka och planera för hur insatserna ska utföras, skriva genomförandeplan Omsätta genomförandeplanen i det praktiska arbetet med brukarna, arbeta och tänka behovsinriktat Förstå uppdraget; personalen behöver kunna vad de olika rubrikerna i IBIC innebär i beställningen och på vilket sätt utförandet ska ske utifrån beställningen, vad som är bästa arbetssätt för att nå målet och att tillsammans med den enskilde upprätta genomförandeplanen som också kommer att ligga till grund för uppföljning. Ha kunskaper om olika arbetssätt och att anpassa stödet efter varje individ, låta personen utföra det den kan själv och stötta/hjälpa med det som behövs. 2019-06-16 Namn Efternamn

2019-06-16 IBIC - process VAR och HUR kan individens behov, resurser, mål, resultat och måluppfyllelse hanteras? Hantera ansökan Inhämta fakta Bedöma behov Besluta Planera Genomföra Följa upp Hantera ansökan – En ansökan eller begäran om insatser från socialtjänsten behöver inte vara noggrant preciserad för att den ska utredas och avgöras genom ett beslut. För att tillsammans med individen kunna planera för utredningens omfattning och tillvägagångssätt är det ett stöd att tidigt identifiera vilka livsområden som är aktuella i frågeställningen. Individen erbjuds ett informerande samtal, som stöd för att uttrycka vilka behov inom olika livsområden som en begärd insats ska stödja. Samtalet syftar också till att säkerställa att individen förstår att det finns möjlighet att begära stöd i sin livsföring utifrån såväl SoL som insatser enligt LSS. Inhämta fakta – I utredningen ingår att handläggaren samlar in information. En utredning får dock inte göras mer omfattande än vad som är motiverat i det enskilda ärendet. Den viktigaste källan är individens egen beskrivning av sin aktuella situation. Kompletterande uppgifter kan behövas från andra och ibland kan det även vara en nödvändig förutsättning. I sådana fall behövs samtycke från individen. Bedöma behov – Bedöma behov innebär att handläggaren gör en sammanvägd bedömning och analys av uppgifterna som inhämtats från individen, eventuella andra och därtill lägger sina egna iakttagelser för att beskriva det bedömda funktionstillståndet och det avsedda funktionstillståndet, dvs. målet. För att bedöma funktionstillståndet gör handläggaren en sammanvägning och analys av alla inhämtade uppgifter om individens genomförande av och engagemang inom de livsområden och underkategorier som ingår i utredningen. I analysen ingår att väga in hur individen påverkas av såväl stödjande som hindrande omgivningsfaktorer, olika personfaktorer samt nedsättningar i kroppsfunktioner eller avvikelser i kroppsstrukturer. Besluta – I steget besluta ingår att socialnämnden eller tjänsteman som fått delegation fattar ett slutligt beslut efter att individens rätt till bistånd enligt SoL eller rätt till insats enligt LSS har prövats. Följa upp – Den beslutande nämnden har en skyldighet att säkerställa att individen får beviljade insatser utförda med god kvalitet. I uppföljningen ingår att handläggaren samlar in information. Den viktigaste källan är individens egen beskrivning av sin aktuella situation. Det tidigare beslutet om insats och uppdrag eller ett uppdaterat uppdrag tydliggör inom vilka livsområden som individens behov, resurser och mål på nytt behöver beskrivas. Vid uppföljningssamtalet ges individen möjlighet att komma till tals och att påverka sin situation. Uppföljning sker under pågående insats. Planera genomförande – Utföraren utgår i sin planering från det uppdrag som nämnden tagit fram som bland annat innehåller uppgifter om individens bedömda och avsedda funktionstillstånd, hur behovet kan tillgodoses, dvs. inriktningen för stödet och de övergripande mål som är aktuella för de livsområden som ska tillgodoses med insatser från utföraren. Hur en insats ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan som upprättas hos utföraren med hänsyn tagen till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Planen bör upprättas med utgångspunkt i den beslutande nämndens uppdrag till utföraren. Vid planeringen är det ofta aktuellt att bryta ner det avsedda funktionstillståndet till delmål och att då också ange en tidpunkt för när delmålet kan uppnås samt datum för planerad uppföljning från utföraren. Följa upp – Utöver att planera och genomföra insatser har utföraren även i uppgift att följa upp genomförandet för att säkerställa att individen får de beviljade insatserna utförda enligt nämndens beslut och gällande författningar. Åtgärder som vidtas i detta syfte ska dokumenteras. Resultatet av att följa upp genomförandet kan innebära att utföraren vidtar åtgärder, t.ex. reviderar individens genomförandeplan eller tar fram ny genomförandeplan. Följa upp resultat 2019-06-16 Namn Efternamn

2019-06-16 Behovsinriktat arbetssätt respektive insatsstyrt arbetssätt – vad är skillnaden? Hur arbetar vi idag? Behovsinriktat – Insatsstyrt Vad kan det ge för konsekvenser för individen om vi arbetar insatsstyrt? Redovisa i storgrupp Att arbeta insatsstyrt I en insatsstyrd verksamhet passas individens behov in i organisationens befintliga insatser. Personen får de insatser som finns i kommunen, med mindre fokus på att individuellt besluta och utforma insatserna utifrån vad personen kan och inte kan själv. Målen kan vara otydliga vilket gör det svårt att planera utförandet och att göra en genomförandeplan. Det kan skapa skillnader mellan personens faktiska behov, intentionen i insatsen och utförandet. Ett behovsinriktat arbetssätt utgår från individen. Handläggarens bedömning och beslut utgår från personens uppfattning om vad han/hon kan och vad han/hon har svårt att utföra själv och tar med alla relevanta områden som påverkar personen i det dagliga livet. Det är även utgångspunkten för såväl planeringen av genomförandet som för valet av arbetssätt och metoder. Genom att utföra så många moment som möjligt på egen hand, behåller han/hon sin självständighet. Insatsen städning skulle därför kunna innebära olika saker för olika personer beroende på vad han/hon klarar själv. Om behoven utreds i första hand kan det även synliggöra psykologiska och sociala behov som kan behöva tillgodoses. Personen kanske skulle kunna utföra en aktivitet men klarar det inte på grund av andra faktorer, t.ex. psykologiska. Det kan också stärka individen att se vad han/hon faktiskt klarar själv. 2019-06-16 Namn Efternamn

Arbeta behovsinriktat Vad vill individen uppnå? Vad är viktigt? Vad är stödjande och hindrande? Förslag på insatser Ett behovsinriktat arbetssätt börjar med att handläggaren tar reda på: vad vill personen uppnå, vad är viktigt, finns det något som stödjer eller hindrar personen i det dagliga livet. Först därefter presenteras förslag på insatser. Ett sådant arbetssätt kan leda till flera olika handlingsalternativ och lyfta fram andra behov som personen har. Ett exempel: Maja säger att hon har problem med matinköp. En insatsstyrd handläggare ger Maja förslag om hjälp med matdistribution. Med ett behovsinriktat arbetssätt ger handläggaren Maja möjlighet att beskriva både vad som är viktigt, vad Maja vill uppnå (mål) men också vad som är svårt i samband med att handla mat. Är det att planera en inköpslista? Ta sig till och från affären? Hantera pengar? Lyfta och bära? Tillaga maten? Genom att ta reda på vilka behov och mål som behöver tillgodoses kan tjänsten anpassas till just Majas behov. Det kan i detta fall vara så att Maja behöver hjälp med att planera sina inköp en gång i veckan samt ansöka om färdtjänst för att komma till affären. Matlagning klarar Maja av och vill utföra så länge det fungerar. Det är viktigt att se var behovet finns. Ett annat exempel: en man som fått stroke vill vara i snickarverkstaden. Gångträning sätts in för att träna honom i att gå till lokalen. Vid uppföljning visar det sig att det inte blir av, mannen vill inte. När man använder IBIC som arbetssätt och tar reda på behoven berättar mannen att om han går till lokalen orkar han inte vara där eller snickra, och det är det han vill och har behov av, alltså tillgodoser inte gångträning hans behov, utan behovet är att få hjälp med att komma till snickarverkstaden så att han orkar vara aktiv där.

IBIC= individuella lösningar 2019-06-16 IBIC= individuella lösningar För ett behovsinriktat och individuellt arbetssätt kan inte alla få hjälp på samma sätt, insatserna behöver individanpassas. Namn Efternamn

Gemensamt språk Likvärdigt och rättssäkert 2019-06-16 Gemensamt språk Likvärdigt och rättssäkert Underlättar samverkan i form av gemensam planering och teamarbete Möjliggöra jämförelser – statistik om behov kräver gemensamma begrepp. ICF – Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Ett hälsospråk som är gemensamt för alla som arbetar runt individen, för att beskriva hälsa och vad som stödjer eller hindrar en persons hälsa och välmående. Både för personal som arbetar utifrån SoL och HSL. Mer likvärdiga utredningar som utgår från samma modell och samma bedömning, idag kan det se väldigt olika ut i olika kommuner. Alla dokumenterar på samma sätt med samma rubriker, även i genomförandeplanen. Gemensam beskrivning av personens behov och resurser. För individen och närstående blir det också tydligare vad olika aktörer bidrar med och tar ansvar för. Det gemensamma språket ger underlag till jämförelser på individuell, lokal och nationell nivå. 2019-06-16 Namn Efternamn

Att mena och mäta samma sak Att förflytta sig inomhus Att gå 50 m Förflyttning Att ta sig i och ur säng Att röra sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika former av transportmedel Begreppet förflyttning kan innebära olika saker, det är viktigt att alla som arbetar kring personen vet vad vi menar när vi pratar om t ex förflyttning. Diskussionsfråga: Begreppet förflyttning – vad är det? Att förflytta sig utomhus

Aktivitet och delaktighet 2019-06-16 Hälsotillstånd: Diagnos/sjukdom Livsområden: Aktivitet och delaktighet Beskriver människans olika delar av livet och behov – Praktiska, fysiska, sociala och emotionella Relaterade faktorer: Information om brukarens funktioner, omgivning och omständigheter som påverkar hans eller hennes behov positivt, negativt, eller saknas helt Kroppsfunktion Hur kroppen fungerar fysiskt och psykiskt Omgivningsfaktorer Miljö i brukarens närområde/hem, hjälpmedel nätverk Den här bilden illustrerar det centrala tänket, vi behöver se alla delarna, det är det som gör skillnaden för den enskilde. ICF utgår från personens delaktighet och börjar med fungerande vardagssituationer snarare än det som inte fungerar. Hur ser vi på våra brukare, det här ger stöd i hur allt hänger ihop och påverkar personens möjligheter att utföra aktiviteter och att vara delaktiga. Vad behöver vi göra för att personen ska kunna göra saker igen trots begränsningar. Det kan vara att samverka med andra professioner och göra saker ”runt omkring” för att tex träna upp förmågor, tillrättalägga omgivningar som är hindrande, hitta nya copingstrategier. Det här ger ett gemensamt synsätt och kunskapssyn, oavsett om det är personal från SoL eller HSL. Livsområden Aktivitet – de uppgifter eller handlingar som individen kan göra(kapacitet) och faktiskt gör (genomförande), vad personen kan och inte kan göra. Biståndshandläggarna utreder vad som faktiskt blir gjort, inte högsta möjliga funktionsförmåga. Delaktighet – engagemang i en livssituation, fysisk delaktighet eller att få ha inflytande, vad personen gör tillsammans med andra, hur involverad han/hon är och vad personen upplever som meningsfullt, handlar mycket om personens upplevelse. Delaktighet kan vara allt från att aktivt/fysiskt delta till att berätta hur man vill ha det eller finnas i sammanhang där andra är aktiva. Relaterade faktorer Kroppsstruktur och kroppsfunktion – Struktur – kroppens anatomi, t ex bytt knäled, amputerat benet, ändrat kroppens anatomi/ strukturen i kroppen. Funktion hur kroppen fungerar, har nedsatt funktion, t ex kan ha svårt att böja benen, men också att vara yr eller trött, ofta till följd av en ändrad kroppsstruktur. Funktionsnedsättning som kan påverka personen att vara aktiv och delaktig och tvärt om. Omgivningsfaktorer – den miljö som personen befinner sig i och hur den påverkar hur han/hon fungerar i olika situationer. Det kan vara underlättande med positiv inverkan eller hindrande och kan påverka aktivitet och delaktighet, t ex en brant trappa, långt till soporna, bor på landet, i stan, nätverk osv. det kan också vara faktorer som saknas. Personfaktorer – faktorer i bakgrund och erfarenheter som påverkar hur personen fungerar i olika situationer, drivkraft och egenskaper, samma förutsättningar kan ge olika för olika fall. Allt detta påverkar bilden och behovet av stöd. Vad behöver vi titta på för att se hela individen? Personfaktorer Intressen, erfarenheter, egenskaper, vanor, vem är jag? Kroppsstruktur Avvikelser/skador i kroppens fysik 2019-06-16 Namn Efternamn

LIVSOMRÅDEN LÄRANDE OCH ATT TILLÄMPA KUNSKAP PERSONLIG VÅRD HEMLIV 2019-06-16 LIVSOMRÅDEN LÄRANDE OCH ATT TILLÄMPA KUNSKAP PERSONLIG VÅRD   HEMLIV   ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH KRAV KÄNSLA AV TRYGGHET KOMMUNIKATION   MELLANMÄNSKLIGA INTERAKTIONER OCH RELATIONER   SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV   Aktivitet och Delaktighet i ICF är indelat i 9 områden (p 1-9 nedan). I IBIC har Socialstyrelsen lagt till två viktiga områden - känsla av trygghet och personligt stöd av andra - så att det blir totalt 11 livsområden inom IBIC. lärande och att tillämpa kunskap – grundläggande, tillämpa kunskap för att t ex fatta beslut och lösa problem, se konsekvenser av olika beslut och val. Syns inte som en aktivitet man inte klarar, mer psykologiskt, bra att tänka på om det här kan vara en bakomliggande orsak till någon annan svårighet. allmänna uppgifter och krav – kunna genomföra uppgifter i vardagen, rutiner och hantera stress och andra psykologiska krav. Kan fungera när allt går enligt rutin, men allt faller om något avviker, syns inte heller och kan vara svårt för den enskilde också att se och upptäcka så det är bra att vara uppmärksam på detta. kommunikation – att ta emot meddelanden på olika sätt, att uttrycka sig på olika sätt, att konversera, vara ”sändare och mottagare” av kommunikationsutrustning, förstå icke verbal kommunikation. förflyttning – ändra kroppsställning inne och ute, behålla en kroppsställning, att lyfta och bära föremål, handens finmotoriska användning, att gå att röra sig på olika platser, att använda transportmedel. personlig vård – sköta kropp och hälsa, tvätta sig, äta, dricka, klä sig, sköta toalettbehov. hemliv – sköta hushåll och vardagssysslor, (serviceinsatser t ex städ tvätt) skaffa varor och tjänster, ta hand om hemmets föremål, bistå andra. mellanmänskliga interaktioner och relationer – kunna skapa, bibehålla och avsluta relationer, både formella sociala och informella familjerelationer. Hur bra är personen på att tex ta kontakt med myndigheter för att få hjälp och stöd? Kan behöva stöd med det men det syns inte heller, det kan innebära ensamhet och att inte få den hjälp man behöver. utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv – utbildning och sysselsättning, arbete, ekonomiskt liv – sköta räkningar osv. grundläggande ekonomiska transaktioner. Stort område ofta aktuellt inom socialpsykiatri och LSS. samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv – meningsfull fritid, meningsfullt liv utanför hemmet, rekreation, delta i samhällsliv eller aktiviteter. Religion och andligt liv, rösta vid allmänna val. Här hittar man ofta det som driver personen, intressen, vad vill personen kunna uppnå, vad får mig att vilja gå upp på dagen, här finns ofta livsgnistan. känsla av trygghet – den enskildes upplevelse av trygghet, både i och utanför bostaden. personligt stöd från personer som vårdar eller stödjer en närstående (omgivningsfaktor) insatsen kan avse indirekt stöd eller avlastning till närstående. VIKTIGA LIVSOMRÅDEN - ARBETE, SYSSELSÄTTNING OCH EKONOMISKT LIV   PERSONLIGT STÖD AV ANDRA FÖRFLYTTNING   RELATERADE FAKTORER   2019-06-16 Namn Efternamn

Aktivitet och delaktighet, Livsområden IBIC Lärande och tillämpa kunskap Kunna ta beslut, lösa problem och se konsekvenser av olika val Ex. ta reda på information, lära sig att äta med bestick, hålla koncentration, se till att något som gått sönder lagas, lösa situationer. Allmänna uppgifter och krav Kunna genomföra en daglig rutin och att hantera stress och krav Ex. bädda sängen, göra läxa, passa avtalad tid, äta på regelbundna tider, utföra uppgift under tidspress, vänta på sin tur i kö. Kommunikation Att tala, förstå och ta emot meddelanden med teckenspråk och kroppsspråk Ex. tolka kroppsspråk, förstå skrift, göra sig förstådd genom tal, skrift och kroppsspråk, konversera, kommunicera genom dator, telefon, larm. Förflyttning Att förflytta sig själv, sittande, liggande, att gå, förflytta sig med hjälpmedel Ex. resa sig, ändra kroppsställning under natten , att kunna sitta upp, lyfta, flytta eller plocka upp saker, gå i trappa, använda transportmedel. Personlig vård Att sköta sin kropp och hälsa, att tvätta sig, klä sig, att äta, sköta toalettbehov, ta mediciner. Hemliv Att sköta hushåll och vardagssysslor, att städa, tvätta, handla Ex. att laga mat, diska, veta hur man förvarar livsmedel, bädda, ta in posten, ta hand om djur, ta hand om bostaden, vårdnadsansvar för barn. Aktivitet och delaktighet Aktivitet – vad man gör i vardagen Delaktighet innefattar att vara självständig och bestämma över sitt eget liv, även om man inte kan utföra aktiviteter på egen hand.   Handläggarna väger in både resurser och svårigheter i bedömningen. Två extra livsområden (de sista) är tillagda för att klargöra andra viktiga områden som inte finns i ICF, men är relaterade till ICF-områden. 1 lärande och tillämpa kunskap - kunna ta beslut, lösa problem och se konsekvenser av olika val Exempel på stöd –följa med den äldre till läkaren för att se till att denne förstår vad som beslutas, dela cigaretter så att de räcker hela dagen, samla post och ge till anhöriga. 2 allmänna uppgifter och krav -kunna genomföra uppgifter i vardagen och hantera stress och krav. Veta när man ska äta regelbundet, planera dagen. Exempel på stöd – besöka den äldre på regelbundna tider för att se till att personen får i sig mat, påminna om att den äldre har tid hos frisören, se hjälpa den äldre att gå och lägga sig i tid, anpassa omgivningen för att minska stress. 3 kommunikation – uttrycka sig, förstå och ta emot meddelanden och kommunicera. Höra och förstå tal, göra sig förstådd och använda larm och telefon. Exempel – att tala tydligt för att den äldre ska förstå vad man säger, hjälpa den äldre att ringa ett telefonnummer, skriva ner vad den äldre ska göra istället för att säga det, använda teckenspråk. 4 förflyttning – kunna röra på sig lyfta och bära, använda transportmedel. T ex resa sig plocka upp något eller gå. Exempel på stöd – köra den äldre i rullstol, stödja vid promenad, hjälpa till att lyfta ner tvättkorgen till tvättstugan, förflytta den äldre med lift, att skjutsa den äldre till dagverksamheten. 5 personlig vård – sköta sin kropp och hälsa. Klä sig, toalettbesök, äta och dricka. Exempel på stöd – hjälpa den äldre att duscha/raka sig/borsta tänderna/kamma sig/smörja in sig med krämer, hjälpa den äldre att få i sig mat och dryck, hjälpa den äldre att gå på toaletten. Hjälpa med av- och påklädning, motivera den äldre Att träna eller ta sina mediciner. 6 hemliv – sköta hushåll och vardagssysslor – laga mat, handla, tvätta. Exempel – hjälpa den äldre att städa, ge stöd att skriva inköpslista, hjälpa att sortera tvätten, diska, laga mat.

Aktivitet och delaktighet, Livsområden IBIC fortsättning … Mellanmänskliga interaktioner och relationer Att skapa, behålla och avsluta vanliga sociala relationer Ex. att hälsa och presentera sig, förstå sociala koder, relationer med familj och vänner, förhållanden, relationer med myndigheter/organisationer. Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv Att skaffa, sköta och avsluta ett arbete eller sysselsättning, att sköta ekonomi Ex. gå i skolan, göra läxor, ta instruktioner, söka, behålla och avsluta arbete, betala räkningar, sköta sin ekonomi, hantera pengar vid inköp. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Att ha ett meningsfullt liv och fritid utanför hemmet, umgänge, intressen, föreningsliv, religion Ex. vara aktiv i föreningar, utöva fritidsintressen/hobby, gå på gudstjänst, besöka religiösa platser, rösta i politiska val, inflytande över sina insatser, förstå rättigheter och skyldigheter. Känsla av trygghet Den enskildes upplevelse av trygghet i och utanför hemmet Ex. känsla av otrygghet att bo själv, att gå utomhus själv, sova på natten, ramla eller glömma något viktigt. Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde en person som direkt eller indirekt avlastar den enskilde, som ger praktiskt, fysiskt eller emotionellt stöd till en närstående Ex. anhörig som har svårt med nattsömnen och behöver avlastning, kunna resa bort under en period, uträtta ärenden. 7 mellanmänskliga interaktioner och relationer - skapa, bibehålla och avsluta formella och informella relationer. Ta kontakt med hemtjänst. Exempel – hjälpa den äldre att behålla kontakten med sina anhöriga, stödja den äldre md vad man ska säga och inte till den andra boenden i matsalen, anpassa aktiviter så att den äldre kan vara med(t ex inte ha gruppaktiviteter om den äldre inte förstår sociala koder).   8 viktiga livsområden – utbildning och sysselsättning, arbete. Sköta ekonomi Exempel – hjälpa att betala räkningar eller ta ut pengar, ordna en god man, lägga fram rena kläder om den äldre ska till t ex dagverksamhet. 9 samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv - meningsfullt liv och fritid utanför hemmet, delta i samhällsliv. Intressen. Exempel – följa med den äldre på promenad, gå och fika tillsammans med den äldre, anordna bingo för flera äldre, att man går på en fotbollsmatch, följa med den äldre till kyrkan, hjälpa den äldre att rösta vid politiska val. 10 känsla av trygghet – den upplevda känslan av trygghet i och utanför hemmet. Exempel – titta till den äldre när den sover (tillsynsbesök), ringa den äldre för att höra hur den mår, se till att den äldre har möjlighet att larma om det händer något, försöka planera så att det är samma personal som oftast besöker den äldre. 11 personligt stöd från personer som vårdar eller stödjer -insatsen syftar också till indirekt stöd eller avlastning till anhörigvårdare.

Exempel: Johan vill ringa sin mamma på julafton 2019-06-16 Exempel: Johan vill ringa sin mamma på julafton Lyfta telefonen – förflyttning Höra – kommunikation Hur man samtalar och vad som är relevant – mellanmänskliga interaktioner och relationer Ladda och använda telefonen – lärande och tillämpa kunskap När är det julafton, vilken tid ska man ringa? – allmänna uppgifter och krav VAD ÄR BEHOVET OCH VILKET LIVSOMRÅDE SKA VÄLJAS Exempel Johan uttrycker att han vill ringa sin mamma på julafton, men behöver stöd med detta. Vilket livsområde man väljer att jobba med beror på vilken typ av stöd personal behöver ge Johan gällande att ringa hans mamma. Om Johans stödbehov är att han inte kan lyfta telefonen ska man fokusera på livsområdet förflyttning.   Behöver Johan stöd med att han inte hör vad hans mamma säger i telefonen ska man fokusera på kommunikation. Om Johan behöver stöd i hur han ska samtala med sin mamma och vad som är relevant att tala om ska man fokusera på mellanmänskliga interaktioner och relationer. Om stödet istället handlar om att behöver stöd med att ladda och sätta på sin mobiltelefon, ska man tänka sig att fokusera på lärande och tillämpande av kunskap Om Johan slutligen skulle behöva stöd med att veta när julaftonen är och vilken tid han ska ringa sin mamma, ska man fokusera på allmänna uppgifter och krav. Exempel från Eskilstuna kommun 2019-06-16 Namn Efternamn

Aktiviteter/delaktighet 2019-06-16 Kommer att finnas med i beställningen Aktiviteter/delaktighet Biståndshandläggarnas ansvar att inhämta information och bedöma Livsområden på ”kapitelnivå” ICF-koder: Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommu- nikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellan- mänskliga interaktioner och relationer Utbildning, arbete, syssel-sättning och ekonomiskt liv Samhälls- gemenskap, socialt och medborgerligt liv Att sköta sin egen hälsa Aktivitet/delaktighet så här är ICF uppbyggt, varje livsområde har undernivåer, varje nivå ger mer detaljer om vad som ingår i livsområdet. I beställningen beskrivs behoven inom olika livsområden uppdelat i underrubriker. Se http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1 för mer information. Att tvätta sig Att dricka Kroppsvård Att äta Att sköta toalettbesök 2019-06-16 Namn Efternamn

ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH KRAV LÄRANDE OCH ATT TILLÄMPA KUNSKAP 2019-06-16 Övning – Pussel Para ihop alla kort med livsområden med tillhörande förklaringar och exempel ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH KRAV HEMLIV   LÄRANDE OCH ATT TILLÄMPA KUNSKAP Familje-relationer KOMMUNIKATION   Att äta Samhälls-gemenskap Grund-läggande ekonomiska transaktioner Att gå MELLANMÄNSKLIGA INTERAKTIONER OCH RELATIONER   PERSONLIG VÅRD   SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV   I grupp, diskutera och para ihop livsområden med förklarande text och exempel. Instruktion: Använd inplastade kort med livsområden i en färg, förklarande text på kort med en annan färg samt exempel på kort med ytterligare en annan färg (se facit nästa bild, Livsområde pussel) Konversation Att genom-föra daglig rutin Att städa bostaden VIKTIGA LIVSOMRÅDEN – ARBETE, SYSSELSÄTTNING OCH EKONOMISKT LIV   Att lösa problem FÖRFLYTTNING   2019-06-16 Namn Efternamn

Facit – Pussel 2019-06-16 Personlig vård Namn Efternamn Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommu-nikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellan-mänskliga inter- aktioner och relationer Arbete syssel-sättning och ekono-miskt liv Samhälls-gemenskap socialt och medborger-ligt liv Handlar om lärande, tillämpning av kunskap som är inlärd, tänkande, problem-lösning och besluts-fattande Handlar om allmänna aspekter på att genom-föra eller mångfaldiga uppgifter, organisera arbetsgång och hantera sitt liv Handlar om allmänna och specifika drag i kommu-nikation genom kroppsspråk, tecken, symboler, som innefattar att ta emot och förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika kommunika-tions-metoder och kommu- nikationshjälp-medel Handlar om att röra sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hanteraföremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika former av transportmedel Handlar om egen personlig vård, att tvätta och torka sig själv, att ta hand om sin kropp och kroppsdelar, att klä sig, att äta och dricka och att sköta sin egen hälsa Handlar om att genomföra husliga och dagliga sysslor Handlar om att genomföra de handlingar och uppgifter som behövs för grundläggande och sammansatta interaktioner med människor på ett i sammanhanget lämpligt och socialt passande sätt Handlar om att engagera sig och utföra sådana uppgifter och handlingar som krävs vid utbildning, arbete, anställning och ekonomiska transaktioner Handlar om de handlingar och uppgifter som krävs för att engagera sig i organiserat socialt liv utanför familjen Att fatta beslut Att genom-föra daglig rutin Att gå Att sköta sin egen hälsa Att städa bostaden Formella relationer Grund-läggande ekonomiska transaktioner Religion och andlighet Att använda kommunika-tionsutrust-ningar och kommunika- tionstekniker Att använda transportmedel Att bereda måltider Familje-relationer Rekreation och fritid Att lösa problem Att tvätta sig Att hantera stress och andra psykologiska krav Utbildning Att ändra grundläggande kroppsställning Att äta Samhälls-gemenskap Att avlägsna avfall Informella sociala relationer Arbete och sysselsättning Att klä sig Konversation Politiskt liv och medborgarskap Att lyfta och bära föremål Att skaffa varor och tjänster Att skriva meddelanden 2019-06-16 Namn Efternamn

Övning Bengt och Mikael 2019-06-16 Övning Bengt och Mikael Identifiera livsområden Bengt berättar att han har dålig balans och att han därför känner sig otrygg när han är själv hemma och tycker att det skulle vara skönt att kunna kalla på hjälp om han ramlar. Han beskriver vidare att han har svårt att komma i och ur badkaret och att han har svårt att hantera alla moment i duschsituationen. Därför önskar han få hjälp när han ska duscha. Han vill också ha hjälp med promenader eftersom han inte längre rör sig utomhus i närområdet. Mikael tycker att det blivit svårt att betala räkningar och behöver hjälp med det. Han har tidigare jobbat som ekonom. Han har järnkoll på sina bankkonton och har egentligen inga problem med att gå in på banken och göra sina ärenden. Nu är det dock så att det lokala bankkontoret har blivit nedlagt, vilket gör att han nu behöver sköta sina bankärenden via datorn. Här blir han väldigt osäker. Allt görs på nya sätt och han känner att han inte alls kan hantera sin dator på egen hand. Använd övningsblanketter i ”Studiehandledning riktad till utförare i metoden Individens behov i centrum (IBIC)”. Använd ”Livsområden färger” Se Socialstyrelsens vägledning för IBIC, Bilaga 2 sid.115-124 för mer information 2019-06-16 Namn Efternamn

2019-06-16 Övning Simon och Amra Simon skulle vilja träffa andra som har samma intressen som honom själv. Han har ett stort intresse för djur och gillar särskilt hundar. Simon beskriver att han vill komma ut och träffa andra, för han blir väldigt trött av att endast umgås med personer på hans särskilda boende. Det finns inga där som delar hans intressen. Han upplever de andra på boendet som mycket sjukare än honom själv och han tror att de andra kan uppfatta honom som ilsken och att de faktiskt till och med är lite rädda för honom. Det vill han ju inte och han vill gärna att relationerna till de andra på boendet ska förbättras. Han vet dock inte riktigt vad han ska göra för att det ska fungera bättre. Utförarpersonalen har uppmärksammat att Amra den senaste tiden har haft mycket sopor och annat hushållsavfall kvar i lägenheten. Hon tar inte längre ut soporna när det behövs. Personalen upplever att Amra inte verkar förstå att hon behöver slänga soporna och att hon generellt har fått svårare att fatta beslut och även att se konsekvenserna av dessa. Amra tror att det skulle vara bra om personalen på något sätt kan hjälpa henne med detta, då hon tror att det skulle bidra till att hon skulle bli mer självständig. 2019-06-16 Namn Efternamn

Facit Bengt och Mikael   2019-06-16 Namn Efternamn LIVSOMRÅDE AKTUELLT för Bengt Lärande och att tillämpa kunskap   Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning   Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Känsla av trygghet Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer en närstående LIVSOMRÅDE AKTUELLT för Mikael Lärande och att tillämpa kunskap     Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Känsla av trygghet Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer en närstående Använd övningsblanketter i ”Studiehandledning riktad till utförare i metoden Individens behov i centrum (IBIC)”. Använd ”Livsområden färger” Se Socialstyrelsens vägledning för IBIC, Bilaga 2 sid.115-124 för mer information Bengt Förflyttning – komma i och ur badkaret, promenad Personlig vård – dusch Känsla av trygghet – otrygg hemma pga av dålig balans står inget om larm i övningen Mikael Lärande – kan inte hantera datorn Arbete sysselsättning ekonomiskt liv – betala räkningar 2019-06-16 Namn Efternamn

Facit Simon och Amra   2019-06-16 Namn Efternamn LIVSOMRÅDE AKTUELLT för Simon Lärande och att tillämpa kunskap   Allmänna uppgifter och krav   Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Känsla av trygghet Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer en närstående LIVSOMRÅDE AKTUELLT för Amra Lärande och att tillämpa kunskap      Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv   Mellanmänskliga interaktioner och relationer Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Känsla av trygghet Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer en närstående Använd övningsblanketter i ”Studiehandledning riktad till utförare i metoden Individens behov i centrum (IBIC)”. Använd ”Livsområden färger” Se Socialstyrelsens vägledning för IBIC, Bilaga 2 sid.115-124 för mer information Simon Allmänna uppgifter och krav förstår inte sitt handlande Mellanmänskliga vill träffa andra men orkar inte träffa grannarna Samhällsgemenskap ha gemenskap med andra med samma intresse Amra Lärande och tillämpande av kunskap förstår inte att hon behöver slänga sopor och har svårt att fatta beslut och se konsekvenserna 2019-06-16 Namn Efternamn

BEDÖMT FUNKTIONS-TILLSTÅND AVSETT FUNKTIONS-TILLSTÅND 2019-06-16 Viktiga begrepp IBIC BEDÖMT FUNKTIONS-TILLSTÅND AVSETT FUNKTIONS-TILLSTÅND MÅL STÖDJANDE-TRÄNANDE KOMPENSERANDE RELATERADE FAKTORER LIVSOMRÅDEN ICF DOKUMENTATION Genomförandeplan Bedömt funktionstillstånd - nuläge: Tillstånd hos en persons kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt förmåga till aktivitet och delaktighet ICF (”Klassifikation av funktionstillstånd funktionshinder och hälsa” från Socialstyrelsen) – Visa boken Avsett funktionstillstånd – mål: Individuellt mål, vad vill den enskilde uppnå med insatsen? Handläggarens sammanvägda mål, vad ska insatsen leda till? (Oftast samma men ska dokumenteras om det skiljer sig åt) Stödjande/tränande insats: Individen är på något sätt med i insatsen genomförande och att målet är att behålla eller stärka individens genomförande eller engagemang i ett livsområde Kompenserande insats: Insatsen utförs helt åt individen. Inriktningen är då att på olika sätt särskilt säkerställa att insatsen ändå utförs så individen kan ha möjlighet att uppleva delaktighet inom livsområdet Relaterade faktorer: I IBIC används begreppet relaterade faktorer som samlingsnamn på: Omgivningsfaktorer, kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, och personfaktorer. Sådant som påverkar personen, positivt, negativt eller saknas. (ICF bild att visa hur vi använder IBIC) Livsområden Visa bild – Livsområden ICF Visa bok Socialstyrelsen - ”Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa” Dokumentation Har insatsen inte utförts enligt genomförandeplanen? Dokumenteras strukturerat med orsak från enskilde eller utföraren, händelse av vikt osv. Individuella mål för individen Nuläge och framtid 2019-06-16 Namn Efternamn

ICF i Individens behov i centrum Livsområden (Aktiviteter & delaktighet) Relaterade faktorer Hälsotillstånd (ICD) Omgivnings-faktorer Personfaktorer Kropps-funktion Kropps-struktur Figuren med damsugaren: Illustrations copyright by TAI TAKAHASHI, International University of Health and Welfare. Allt som påverkar personens förmåga att kunna eller inte kunna göra saker i det dagliga livet. Individens behov i centrum

Relaterade faktorer Personfaktorer Omgivningsfaktorer Biståndshandläggarnas ansvar att samla information Relaterade faktorer Personfaktorer Ex. intressen, självständig, vem jag är Omgivningsfaktorer Ex. hjälpmedel, färdtjänst, hur jag bor Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Ex. en svaghet i en kroppsdel, svårt att gå, andningsproblem, bensår Hälsotillstånd Ex. diagnoser Relaterade faktorer – som påverkar personen på olika sätt, allt det som vi tittar på när vi gör en utredning. Personfaktorer Personliga resurser, den egna förmågan att hantera egenskaper, upplevelser kan hjälpa upp eller dra ner, tidigare upplevelser kan vara av betydelse. Bidrar till att förklara hur individen fungerar i olika situationer beroende på erfarenheter och bakgrund. T ex benägenhet att vilja eller inte vilja ändra, ta emot personal och hjälp Exempel: En person som har bra erfarenhet av personal kommer troligtvis vara lättare att motivera att ta emot insatser än en person som har dåliga erfarenheter av personal. En fåfäng person eller en person som inte bryr sig om sitt utseende kan ha samma förmåga att utföra aktiviteten ”att tvätta sig”, men troligen har den fåfänge större benägenhet att göra det. Inom socialtjänsten tittar man på förutsättningar hos personen om aktiviteten kommer att utföras till skillnad från HSL som bedömer högsta funktionsförmåga, alltså vad personen rent fysiskt kan. T ex person med kognitiv funktionsnedsättning kan kanske städa själv men det blir inte av, behöver vägledning/stöttning eller i vissa fall få hjälp att utföra insatsen. Omgivningsfaktorer   Den miljö som personen befinner sig i och hur den miljön påverkar hur personen fungerar i olika situationer. Finns hjälpmedel eller bostadsanpassning? Hur ser personens kontaktnät och relationer ut? Hur ser det ut i omgivningen ute? Inne, finns det hiss? Finns det attityder i omgivningen som begränsar personen? Har personen insatser från andra samhällstjänster?   Omgivningsfaktorerna kan vara hindrande, underlättande eller saknas helt. Fysiskt, bostad, omgivning, socialt kontaktnät, relationer. T ex mat, möbler, kläder, bostadsanpassning, hjälpmedel, hiss i huset, buss, kommunikationsmöjligheter, datorer. -Klimat – snöar, halt, svårt att komma till affären, buller, naturkatastrofer – snöstorm eller översvämning påverkar möjligheten att komma ut. Bor enskilt eller centralt, luftföroreningar kan t ex påverka astma. -Människor eller djur som ger praktiskt, fysiskt eller emotionellt stöd eller hjälp och som har relationer till personen. Familj, vänner, husdjur, yrkesutövare. Hur ser de personliga sociala relationerna ut? Finns det stöd? Anhöriga? stress, krav av social omgivning. Det kan också vara negativt stöd och destruktiva relationer. -Attityder mot den enskilde som påverkar personens beteende och sociala liv, från strukturella normer, religiösa och politiska strukturer till grannar, vänner och anhöriga, åsikter och föreställningar som kan vara hinder. -Servicetjänster, system och policys. Hur Socialtjänstlagen styr och utformat riktlinjer för utförarna. Sociala system, tjänster och policys, kan vara både hjälp och hinder. Insatser från t ex vårdcentralen, färdtjänst eller andra åtgärder. Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Kroppsfunktioner - fysiska och psykiska funktioner, hur min kropp fungerar, har nedsatt funktion, t ex kan inte böja benen, jämfört med ”normalt för åldern” Kroppsstrukturer avser anatomin, t ex benbrott, bytt knäled, amputerat foten, kroppens struktur är ändrad, jämfört med ”normalt för åldern” Det handlar inte om diagnoserna utan hur nedsättningarna påverkar funktionerna, t ex vid stroke har det påverkat röst och tal? Rörelseförmåga? På vilket sätt hindrar det personen? Information ofta från andra, t ex dr. Hälsotillstånd Diagnoser oftast från läkare, viktigt att det står vem som gett informationen. Kommer att finnas med i beställningen Äldres behov i centrum

Diskussionsfrågor Ge exempel på omgivningsfaktorer som hindrar era brukare att utföra en aktivitet. Ge exempel på omgivningsfaktorer som underlättar för era brukare att utföra en aktivitet. Ge exempel på när ni tar hänsyn till personfaktorer när ni planerar insatser. Källa: Eskilstuna kommun Diskussionsfrågor Exempel på hindrande omgivningsfaktorer kan vara: Avsaknad av personal Att det är snö ute när man ska gå och handla En dåligt fungerande internetuppkoppling Dålig belysning i en lägenhet Trösklar och trappor Att insatserna utförs på fel tider Exempel på underlättande faktorer: En handikappanpassad lägenhet En rullstol En anhörig som hjälper personen med inköp En duschstol Glasögon färdtjänst Exempel på när man tar hänsyn till personfaktorer: man anpassar sitt bemötande till en äldre som tidigare haft dåliga erfarenheter av personal anpassar mat till äldre som är vegetarian/muslim tar hänsyn till individuella intressen när man planerar aktiviteter tar hänsyn till och försöker tillgodose om personen helst vill ha kvinnlig/manlig personal   Äldres behov i centrum

Övning – Relaterade faktorer 2019-06-16 Övning – Relaterade faktorer 1) Tore berättar att avfallsstationerna ligger nästan en kilometer bort. Relaterad faktor:____________________________________________ 2) Gerda har brutit benet på två ställen.   3) Carlos har fått ett kommunikationshjälpmedel. 4) Amir har diabetes typ 2. 5) Stina uppger att hon på grund av sin övervikt får glåpord efter sig från ungdomar när hon går ut och att hennes diabetessköterska pratar nedlåtande till henne om hennes vikt. 6) Fatima uppger att hon har starka smärtor i rygg och nacke. 7) Jussi har tidigare arbetat som läkare och har stort intresse av att hålla sig uppdaterad kring sin hälsosituation. Relaterad faktor:______________ ________________________________  Identifiera relaterade faktorer i exemplen. Använd övningsblanketten i ”Studiehandledning riktad till utförare i metoden Individens behov i centrum (IBIC)”. För mer information se Socialstyrelsens vägledning för IBIC sid 111-114. 2019-06-16 Namn Efternamn

Facit – Relaterade faktorer 2019-06-16 Facit – Relaterade faktorer 1) Tore berättar att avfallsstationerna ligger nästan en kilometer bort. Relaterad faktor: Omgivningsfaktor 2) Gerda har brutit benet på två ställen. Relaterad faktor: Kroppsstruktur 3) Carlos har fått ett kommunikationshjälpmedel. 4) Amir har diabetes typ 2. 5) Stina uppger att hon på grund av sin övervikt får glåpord efter sig från ungdomar när hon går ut och att hennes diabetessköterska pratar nedlåtande till henne om hennes vikt. 6) Fatima uppger att hon har starka smärtor i rygg och nacke. Relaterad faktor: Kroppsfunktion 7) Jussi har tidigare arbetat som läkare och har stort intresse av att hålla sig uppdaterad kring sin hälsosituation. Relaterad faktor: Personfaktor 2019-06-16 Namn Efternamn

Bedöma behov Bedömt funktionstillstånd – Nuläge 2019-06-16 Bedöma behov Biståndshandläggarnas ansvar att samla information Bedömt funktionstillstånd – Nuläge Avsett funktionstillstånd – Mål Övergripande mål Handläggarens steg: bedömning och analys om den enskildes förmåga att genomföra handlingar, uppgifter, vara delaktig samt relaterade faktorer. Utifrån all information och handläggarens kunskap om behov mm - Görs bedömning (EBP). Ta in relevant kunskap i bedömning (SOSFS 2007:17 personalens kompetens) Socionomexamen/social omsorgsexamen, kunskap om äldre och åldrande, samtal och relationer, utredning och beslut, samverkan och samordning, regelverk, insatsers innehåll och effekter, uppföljning och utvärdering. Nyanställd ska få introduktion. Praktiskt och teoretiskt. Bedömt funktionstillstånd - behov (Begreppet funktionstillstånd – kopplat till individens möjligheter och begränsningar att utföra handlingar och vara delaktig, enligt ICF). Handläggarens sammanvägda bedömning av nuläget utifrån information från den enskilde och vid behov anhöriga eller andra. Individen i aktuell situation –väga in hindrande och stödjande faktorer. Här och nu – bedömningen görs utan pågående insatser men eventuella hjälpmedelhjälpmedel vägs in. Viktigt att det framgår om den enskildes syn på funktionstillstånd skiljer sig från handläggaren Avsett funktionstillstånd - mål Målet – handläggarens och den enskildes målsättning, dit den enskilde ska komma. Vad vill den enskilde att insatsen ska leda till? Inom en viss tid? Vad bedömer handläggaren att insatsen ska leda till? Målen ska i möjligast mån vara mätbara, tidsatta, överenskomna och realistiska. Utgångspunkt att målet bör vara överenskommet. Målen kan skilja sig enskilde/handläggare – ska dokumenteras. Vissa har orimliga mål – andra har inga. Kan komma in motiverande samtal. Etiska ställningstaganden? Ibland är målet att upprätthålla. Ibland är det svårt att diskutera –etiska frågor. Tydlighet till utföraren – både för enskilde och utförare. Övergripande mål Utgår från lag och värdegrund Kommer att finnas med i beställningen 2019-06-16 Namn Efternamn

2019-06-16 Biståndshandläggarnas ansvar att samla information Grad av begränsning Med bedömningsskalan mäts grad av begränsning i den enskildes funktions-tillstånd inom livsområden: INGEN Ingen, frånvarande, försumbart Jag har inget behov av stöd och hjälp. LÄTT Lätt, litet, lågt Jag behöver påminnelser, motivering, planering, struktur eller tillsyn. MÅTTLIG Måttligt, medel, ganska stort Jag behöver handräckning och delvis praktisk hjälp STOR Svår, grav, hög, stor, extrem Jag kan medverka vid stöd och hjälp   TOTAL Totalt, fullständigt Jag kan inte medverka vid stöd och hjälp Bedömningsfaktorer Som stöd för att göra likvärdiga bedömningar används en generell bedömningsskala för att avgöra hur stor svårighetsgraden är för personen inom olika livsområden. Bedömningsfaktorer används inom de olika livsområdena, utom för personer som vårdar eller stödjer. Handläggarens bedömning utgår från personens beskrivning av sin situation, sina resurser och begränsningar i genomförandet av aktivitet och delaktighet i sin livsföring. Med genomförande menas vad personen faktiskt genomför i en handling eller uppgift och vilket engagemang personen har i en livssituation. Bedömningsfaktorer bedömningen görs i 5 steg, handläggaren bedömer samma sak med samma skala vilket gör bedömningarna mer likvärdiga, inte lika. Bedömningen ger är ett underlag för att följa upp målet, det avsedda funktionstillståndet, hur stor personens begränsning i att utföra en aktivitet bedöms vara vid nästa uppföljning. Man kan samla in information på individ och verksamhetsnivå och det ger en fingervisning om vilka behov och svårigheter det finns för personen t ex vid en överflyttning av ärenden, t ex sommargäster och det underlättar resursplanering för utförarna. Det kommer också att ge viss information om vilka behov befolkningen har, idag kan vi bara mäta vilka insatser som beviljas men det är inte nödvändigtvis samma sak. 0–4 % ingen 5–24 % lätt 25–49 % måttlig 50–95 % svår 96–100 % total Kommer att finnas med i beställningen 2019-06-16 Namn Efternamn

Bedömt behov av insatser 2019-06-16 Bedömt behov av insatser Biståndshandläggarnas ansvar att samla information Stödjande/tränande insats Kompenserande insats Innebär att individen på något sätt är aktiv i insatsens genomförande, utför ”tillsammans med” Målet är att bibehålla eller stärka individens genomförande eller engagemang i ett livsområde * Om någon del av insatsen är stödjande/tränande bör detta alternativ väljas Innebär att insatsen helt utförs åt individen Målet är att på olika sätt säkerställa att insatsen utförs så att individen kan ha eller uppleva delaktighet inom livsområdet I uppdraget ges även en första anvisning om arbetsmetod för den beviljade insatsen. Stödjande/tränande – ”händerna på ryggen” mer som boendestödet arbetar. Kan handla om att utföra vissa delar den enskilde utför de delar denne kan, eller endast guida, kan också vara hjälp att träna upp förmåga för att klara på egen hand. T ex inköp, klarar att skriva notan och plocka in varorna men behöver hjälp att handla och ta hem varorna eller klarar på egen hand att duscha men behöver påminnelse och trygghetsstöd i form av att personal kommer och påminner och finns i bostaden under dusch. Kompenserande – den enskilde kan inte vara aktivt delaktig i något moment, men kan vara delaktig t ex i form av att bestämma hur något ska utföras utifrån förmåga. T ex klarar inte att delta i något moment av städning. (används sällan) Kommer att finnas med i beställningen 2019-06-16 Namn Efternamn

Så här skulle en beställning kunna se ut 2019-06-16 Så här skulle en beställning kunna se ut Personlig vård – att tvätta sig Bedömt funktionstillstånd 20160820: Lätt begränsning I dagsläget tvättar sig Bengt sittande vid handfatet. Bengt vill duscha två gånger i veckan men har svårt att hantera alla moment när han ska tvätta sig när han står och duschar. Avsett funktionstillstånd 20161120: Ingen begränsning Målet är att Bengt med träning och hjälpmedel ska kunna hantera alla moment självständigt när han tvättar sig vid dusch. Bedömt behov av insatser Behovet kan tillgodoses med stödjande/tränande insats i form av dusch två gånger i veckan. (Behovet av att tvätta sig, röra sig på olika sätt och trygghet ska tillgodoses med stödjande/tränande insats för att duscha två gånger varje vecka) 2019-06-16 Namn Efternamn

Dokumentationsskyldigheten innebär att … 2019-06-16 Dokumentationsskyldigheten innebär att … Du som arbetar inom Socialtjänsten är skyldig att dokumentera utifrån det individuella behov som finns hos varje person Ska ske fortlöpande Väsentlig Tillräcklig Respektfull Tillgänglig för den enskilde Korrekt Tillräcklig - innebär att informationen ska ge nödvändig information om den enskildes bakgrund, aktuella insatser och dess motiv, planerade insatser, viktiga aktiviteter och händelser som kommer att påverka den enskilde. Väsentlig - innebär att informationen inte ska vara onödigt detaljerad exempelvis inte innehålla dagliga rutiner utan det som avviker från det normala. Korrekt - innebär krav på den enskildes rätt till integritet, att anteckningarna ska vara sakliga och inte innehålla ovidkommande omdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär Respektfull - inte innehålla ovidkommande omdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär. Handlingar som upprättas ska vara väl strukturerade och tydligt utformade. Det ska tydligt framgå varifrån uppgifterna i handlingen uppkommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, namn och befattning eller titel på den person som har upprättat handlingen samt när (år mån dag) det gjordes Fortlöpande – händelser av betydelse Tillgänglig för den enskilde- Den enskilde skall ha möjlighet att ta del av dokumentationen när personen önskar Arbetsinstrument – utgår från genomförandeplanen Ska vara ett arbetsinstrument 2019-06-16 Namn Efternamn

Syftet med social dokumentation? 2019-06-16 Syftet med social dokumentation? Dokumentation ger förutsättningar för: Rättssäkerhet för den enskilde Behov tydliggörs Delaktighet Insyn, rätt att ta del av information Kontinuitet i utförandet Informationsöverföring Samordning mellan olika professioner Möjliggör uppföljning Kvalitetssäkring/säkerställa arbetsmetoder för brukare, myndighet och verksamhet. Syftet med social dokumentation från olika perspektiv. Den enskilde Större rättssäkerhet i utredning/beställning samt genom genomförandeplan och journalanteckningar. Genomförandeplanen och journalanteckningarna skapar möjlighet till delaktighet, inflytande, självbestämmande, individuellt bemötande, genomförandeplanen beskriver hur och när insatserna ska utföras och stärker kontinuitet i insatserna, behov av socialt innehåll och vardagsrehabilitering kan tydliggöras. Omsorgspersonal Utredning/beställning och beslut ger information, skapar rättssäkerhet och delaktighet. Genomförandeplanen utgör ett planeringsunderlag och hjälper till att säkerställa arbetsmetoder, tydliggöra förhållningssätt samt stärka kontinuiteten i insatserna. Genomförandeplanen är ett arbetsredskap för att arbeta behovsinriktat och ge ett individuellt bemötande, även bra vid t ex ny personal, ger underlag för uppföljning. Journalanteckningar skapar en helhetsbild och ger Information/informationsöverföring, underlättar för att följa utveckling och uppmärksamma förändringar samt vid uppföljning. Det är ett arbetsredskap som kan användas vid planering och för att skapa kontinuitet. Enhetschef Utredning/beställning och beslut ger ledningen information för bland annat beräkning av enhetens omfattning samt skapar rättssäkerhet. Genomförandeplanen ligger till grund för verksamhetsuppföljning och måluppfyllelse, det kan vara ett stöd vid budgetberäkning och planeringsunderlag för kompetensutveckling. Journalanteckningar stödjer arbetsledning, ger information, skapar underlag för verksamhetsuppföljning och planering för verksamhetsförändringar. Biståndshandläggare Utredning/beställning och beslut skapar rättssäkerhet och underlag i handläggningen. Uppföljning av beslut och kvalitet på utförda insatser utgår från genomförandeplan och journalanteckningar. 2019-06-16 Namn Efternamn

Exempel på dokumentation av genomförda/ej genomförda insatser 2019-06-16 Exempel på dokumentation av genomförda/ej genomförda insatser (x) Ej genomfört, begäran från enskild 2014-xx-xx Bengt ringer och berättar att han mår dåligt och inte vill duscha idag. Han önskar att de kan komma på tisdag istället. Enligt Socialstyrelsen ska ej genomförda insatser dokumenteras med orsak, om det t ex beror på att den enskilde säger ifrån eller om utföraren inte har möjlighet att utföra insatsen och varför. Ert ansvar 2019-06-16 Namn Efternamn

Exempel på dokumentation av händelser av betydelse 2019-06-16 Exempel på dokumentation av händelser av betydelse (d5) Personlig vård 2014-xx-xx: Bengt har idag klarat att på egen hand hantera alla moment i samband med dusch. Han vill fortfarande att personal ska finnas i närheten. Viktigt att dokumentera vid förändringar, försämringar eller förbättringar, vid förändrade behov ska biståndshandläggare kontaktas för uppföljning eller ny bedömning. Ert ansvar 2019-06-16 Namn Efternamn

Genomförandeplan enligt IBIC 2019-06-16 Genomförandeplan enligt IBIC Ert ansvar Planera genomförandet utifrån uppdraget med bedömda livsområden Upprätta genomförandeplan tillsammans med brukaren Utgå ifrån vilka behov som är bedömda och vad beslutet anger när man planerar för: NÄR, HUR och VEM som gör VAD, Delmål Vad ska göras Hur ska det göras När ska det göras Vem ska göra det När beställningen kommer upprättas en genomförandeplan, det är en överenskommelse med den enskilde om hur när och vem (personal eller den enskilde) som ska utföra vad i olika delar av de beviljade insatserna. Skriv gärna i JAG-form för att tydliggöra att det är den enskildes plan och ha det perspektivet. Målen från beställningen ska finnas med i genomförandeplanen och ibland kan det finnas behov av att utföraren och den enskilde sätter upp delmål. Det ska framgå vilka som varit med samt om och på vilket sätt den enskilde varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen. Genomförandeplanen utgår från beställningen och de bedömda behoven, nuläget – bedömt funktionstillstånd och gör en planering för att nå avsett funktionstillstånd, mål. 2019-06-16 Namn Efternamn

Hur arbetar vi med IBIC i genomförandeplanen? 2019-06-16 Hur arbetar vi med IBIC i genomförandeplanen? Ert ansvar Beskriv HUR och NÄR Utgå från beställningen Vilket mål har insatsen? Genomförandeplan Vilka behov finns beskrivna? Ska behovet tillgodoses stödjande/tränande eller kompenserade. Hur har biståndshandläggaren bedömt den enskildes funktionstillstånd? Beskriver vad den enskilde klarar själv och vad man behöver stöd i. Använd beställningen när det är dags för uppföljning! Mål – avsett funktionstillstånd! Namn Efternamn

Övning genomförandeplan 2019-06-16 Övning genomförandeplan Skriv en genomförandeplan för : Birgit Klas Harriet Skriv genomförandeplanen i Jag-form Om ni inte anser att det finns naturliga delmål så avstå från dessa. Beskriv varför delmål inte behövs. Använd övningsblankett i ”Studiehandledning riktad till utförare i metoden Individens behov i centrum (IBIC)”. 2019-06-16 Namn Efternamn

Genomförandeplan för Birgit, hemtjänst 2019-06-16 Genomförandeplan för Birgit, hemtjänst Uppdrag från beställaren Genomförandeplan Livsområde/insats Personlig vård – Att tvätta sig   VAD: NÄR: Bedömt funktionstillstånd Måttlig begränsning Stödjande/ tränande insats I samband med dusch har Birgit svårt att tvätta håret, ryggen och benen/fötterna. Hon behöver stöd från hemtjänstpersonalen med det. HUR: Avsett funktionstillstånd Lätt begränsning Målsättning Målet är att med hjälp av personalen kunna fortsätta att behålla sin förmåga i de övriga momenten i samband med dusch. VEM: DELMÅL: Använd övningsblankett i ”Studiehandledning riktad till utförare i metoden Individens behov i centrum (IBIC)”. 2019-06-16 Namn Efternamn

Facit Birgit, hemtjänst 2019-06-16 Facit Birgit, hemtjänst Uppdrag från beställaren Genomförandeplan Livsområde/insats Personlig vård – Att tvätta sig VAD: Jag behöver stöd när jag ska duscha. NÄR: Tisdag och fredag Hemtjänstpersonalen kommer mellan klockan 07.00 och 09.00. Bedömt funktionstillstånd Måttlig begränsning Stödjande/tränande insats I samband med dusch har Birgit svårt att tvätta håret, ryggen och benen/fötterna. Hon behöver stöd från hemtjänstpersonalen med det. HUR: När jag ska duscha klär jag av mig själv och går in i duschen. Jag tvättar mig själv så mycket jag kan en stund först. Sen ropar jag att jag behöver hjälp och då kommer personalen och tvättar mitt hår, min rygg och mina fötter. Jag får hjälp med att torka håret, ryggen och fötterna. Jag kan klä på mig själv. Avsett funktionstillstånd Lätt begränsning Målsättning Målet är att med hjälp av personalen kunna fortsätta att behålla sin förmåga i de övriga momenten i samband med dusch. VEM: Jag gör så mycket som möjligt själv. Personalen stödjer mig med tvätt av hår, rygg och fötter. DELMÅL: Jag tvättar och torkar håret själv. 2019-06-16 Namn Efternamn

Genomförandeplan för Klas, daglig verksamhet 2019-06-16 Genomförandeplan för Klas, daglig verksamhet Uppdrag från beställaren Genomförandeplan Livsområde/insats Allmänna uppgifter och krav VAD: NÄR: Bedömt funktionstillstånd Måttlig begränsning   Klas kan ta egna initiativ till uppgifter som han är intresserad av. Han behöver stöd av personalen för att genomföra arbetsuppgifter som består av flera moment. Klas behöver också stöd i att fullfölja och ibland avsluta en aktivitet. HUR: Avsett funktionstillstånd Lätt begränsning Målsättning Målsättningen är att Klas ska få stöd i att fullfölja de aktiviteter som han är intresserad av och att han tillsammans med dagverksamhetens personal ska hitta passande arbetssätt som kan göra honom mer självständig. VEM: DELMÅL: Använd övningsblankett i ”Studiehandledning riktad till utförare i metoden Individens behov i centrum (IBIC)”. 2019-06-16 Namn Efternamn

Facit Klas, daglig verksamhet 2019-06-16 Facit Klas, daglig verksamhet Uppdrag från beställaren Genomförandeplan Livsområde/insats Allmänna uppgifter och krav VAD: Jag behöver stöd i att planera de olika momenten i det jag ska genomföra. Ibland behöver jag hjälp att avsluta en aktivitet. NÄR: När jag deltar i daglig verksamhet Bedömt funktionstillstånd Måttlig begränsning Stödjande/tränande insats   Klas kan ta egna initiativ till uppgifter som han är intresserad av. Han behöver stöd av personalen för att genomföra arbetsuppgifter som består av flera moment. Klas behöver också stöd i att fullfölja och ibland avsluta en aktivitet. HUR: Jag berättar för personalen hur jag har tänkt utföra aktiviteten. Personalen hjälper mig att komma igång med en aktivitet och stöttar mig i att planera hur jag ska lägga upp uppgifterna. De tittar till mig lite då och då och undrar hur det går. Ibland fastnar jag och då behöver jag stöd för att komma vidare eller avsluta det jag håller på med. Avsett funktionstillstånd Lätt begränsning Målsättning Målsättningen är att Klas ska få stöd i att fullfölja de aktiviteter som han är intresserad av och att han tillsammans med dagverksamhetens personal ska hitta passande arbetssätt som kan göra honom mer självständig. VEM: Personalen i daglig verksamhet DELMÅL: Jag vill kunna planera en mindre aktivitet självständigt genom stöd från personalen. 2019-06-16 Namn Efternamn

Genomförandeplan för Harriet, boendestöd 2019-06-16 Genomförandeplan för Harriet, boendestöd Uppdrag från beställaren Genomförandeplan Livsområde/insats Hemliv – Att skaffa varor och tjänster VAD: NÄR: Bedömt funktionstillstånd Lätt begränsning Stödjande/tränande insats Harriet kan själv gå till ICA-butiken och handla matvaror efter en inköpslista. Hon har behov av stöd från sin boendestödjare med att planera inköp som räcker för några dagar framåt och skriva en inköpslista. HUR: Avsett funktionstillstånd Ingen begränsning   Målsättning Målsättningen är att Harriet efter träning med boendestöd själv ska kunna planera inköpen och skriva en inköpslista. VEM: DELMÅL: Använd övningsblankett i ”Studiehandledning riktad till utförare i metoden Individens behov i centrum (IBIC)”. 2019-06-16 Namn Efternamn

Facit Harriet, boendestöd 2019-06-16 Facit Harriet, boendestöd Uppdrag från beställaren Genomförandeplan Livsområde/insats Hemliv – Att skaffa varor och tjänster VAD: Jag behöver hjälp att planera inköp och skriva en inköpslista. NÄR: På måndagar och torsdagar Bedömt funktionstillstånd: Lätt begränsning Stödjande/tränande insats Harriet kan själv gå till ICA-butiken och handla matvaror efter en inköpslista. Hon har behov av stöd från sin boendestödjare med att planera inköp som räcker för några dagar framåt och skriva en inköpslista. HUR: Jag får hjälp av min boendestödjare med att se vad som finns i kylen och skafferiet. Sen planerar vi veckans inköp och skriver en inköpslista. Jag går själv till ICA-butiken och handlar efter inköpslistan. Avsett funktionstillstånd Ingen begränsning   Målsättning Målsättningen är att Harriet efter träning med boendestöd själv ska kunna planera inköpen och skriva en inköpslista. VEM: Min boendestödjare hjälper mig. DELMÅL: Jag vill försöka att planera inköpen självständigt, min boendestödjare ska kolla att jag inte missat något. Exempel på genomförandeplan finns i ”Studiehandledning riktad till utförare i metoden Individens behov i centrum (IBIC)”. 2019-06-16 Namn Efternamn

Reflektioner och funderingar 2019-06-16 Reflektioner och funderingar Finns det behov av ytterligare stöd för införande? Hur kan dialogen med handläggare ske/underlättas? Nätverk för utbildare? 2019-06-16 Namn Efternamn

2019-06-16 Lycka till! Marie Söderström, FoU Nordost Åsa Turesson, Österåkers kommun Liselott Jansson, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje Referenser Här nedan redovisas webblänkar där ni kan ta del av information från socialstyrelsen. Vi rekommenderar att ni tar del av webbintroduktionen från socialstyrelsen se nedan; länk till utbildning socialstyrelsen. I webbintroduktionen finns avsnitt som är till för er som är utförare från planera till följa upp. https://utbildning.socialstyrelsen.se/enrol/index.php?id=34 http://www.socialstyrelsen.se/individensbehovicentrumibic http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-6-26/Sidor/default.aspx http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-3-12/Sidor/default.aspx http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1 Bra böcker som rekommenderas för utförare; Sofia Gustavsson; Smart tryggt och säkert Dokumentation enligt IBIC Förlag Komlitt Sofia Gustavsson Smart tryggt och säkert – Arbetsbok Förlag Komlitt FoU Nestor; Samtal med bilder (en box med vägledning och bilder) För att underlätta behovsbedömningar 2019-06-16 Namn Efternamn