- Om de långsiktiga effekterna av ungdomsprojekt

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Temagruppen Unga i Arbetslivet Katarina 20 år ”Efter studenten så … jag vet inte jag var jätteförvirrad när jag gick ut … och hade ingen aning.
Advertisements

Temagruppen Unga i arbetslivet
ANOVA ökad tillväxt och entreprenörskap
Regional lärkonferens 30 september 2010 Marcela Mella-Rinderud, projektledare
Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga.
INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.
Motivation Arbete Glädje Idrott Cooperation
Träning ger färdighet!.
Europeiska Socialfonden EU:s sammanhållningspolitik Lissabonstrategin – EUs tillväxt- och sysselsättningsstrategi Nationellt Socialfondsprogram.
Supported employment inom gymnasiesärskolan
Temagruppen Unga i arbetslivet Peter Pedersen
STANNA Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län Projektet STANNA ska utveckla mottagandet.
Effektiv miljötillsyn Ett projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
Förstudie ESF Västmanland
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
1 - Förstudien Tillväxt för alla - Socialfonden
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
Workshop om det nya Socialfondsprogrammet
Välkommen till ESF:s seminarium
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Goda exempel från tema Asyl inom Equalprogrammet Det nya socialfondsprogrammet
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Lokal Arbetsförmedling
Arbetsmarknadspolitiska insatser
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Strukturfondspartnerskapets yttrande:
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
TUNA-projektet.
Europeiska Socialfonden EU:s sammanhållningspolitik Lissabonstrategin – EUs tillväxt- och sysselsättningsstrategi Nationellt Socialfondsprogram.
Förslag till regional handlingsplan för Socialfonden i Västsverige 26/ Strukturfondspartnerskapet.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Förstudie 2014 ”Socialfonden och kompetensförsörjning i region Örebro” – spår 1.
SMAK  Projekt SMAK ( )  Kompetensutveckling för aktörer som möter personer NPF i sin yrkesutövning  Regionförbundet och Europeiska socialfonden.
Sverige i Europa Europa i Världen Presentation av Europeiska socialfonden Uppsala 2 december 2008.
Uppföljning Norrbusriktlinjerna Ingen vill göra någon ändring av Norrbusriktlinjerna Ca 70% av kommunerna tycker att samarbetet fungerar bra eller ganska.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Europeiska socialfondens nationella strukturfondsprogram för Sverige
Europeiska socialfonden: EU-medel + nationella anslag:270 milj kr Projektens medfinansiering:161 milj kr...ett verktyg för att finansiera EU-strategin...
Övergripande inriktning Europeiska socialfonden i Stockholm 2017 Strukturfondspartnerskapet Stockholms län Beslutad av Strukturfondspartnerskapet Stockholms.
Brygga från skola till arbete Lena Abrahamsson Samordnare för uppdraget unga med funktionsnedsättning.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Bakgrund Det stöd som idag finns riktar sig främst till de som har dokumenterade funktionshinder. Det finns idag många personer som inte har en dokumenterad.
Operativ personal från:
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Bild av esf-projektets tänkta process och målgrupp
Gruppresentation Kommitténs workshopspass den 15 mars 2011
Programutvärdering av sysselsättningsinitiativet
- Översikt Socialfondsprogrammet ESF16feb/ E Ramel
Programperioden
Välkommen till Svenska ESF-rådet
ALLIN, ett samverkansförslag om insatser för utrikesfödda i Trollhättan, Lilla Edet, Grästorp, Vänersborg, Mellerud och Bengtsfors Europeiska socialfonden,
Bättre brukarinflytande 2017
Skellefteå ”En gemensam ingång”
Nationell satsning för att långsiktigt stärka och utveckla yrkesutbildningen i landet Syfte: Underlätta introduktion och etablering på arbetsmarknaden.
Kvalitetsbarometern LSS 2017
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Olika är normen!.
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
METOD Strategisk kompetensförsörjning
11gården, Växjö.
Lotsteamet som funktion och dess framtid
Utvärdering av samordningsförbundens verksamhet, del 1 och del 2.
Försäkringskassans medverkan i ESF-projekt , programperiod
Presentationens avskrift:

- Om de långsiktiga effekterna av ungdomsprojekt Ja, men sen då? - Om de långsiktiga effekterna av ungdomsprojekt Temagruppen unga i arbetslivet www.temaunga.se oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se

Europeiska socialfonden 2007–2013 MÅL: Underlätta ungas etablering i arbetslivet samt förebygga att unga hamnar i utanförskap. MÅLGRUPP: Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet. UNGDOMSPROJEKT: Omkring 180 projekt med särskild inriktning mot unga, samverkan i fokus.

Temagruppen unga i arbetslivet www.temaunga.se

Ungdomsprojekt 2007–2011 177 projekt Övre Norrland 13 % Mellanregionala 1% Mellersta Norrland 9 % Östra Mellansverige 10 % Norra Mellansverige 9 % Stockholm 5% Småland och öarna 17% Västsverige 22 % Sydsverige 14%

Kunskap om ungdomsprojekten Kartläggning av ungdomsprojekt 2010 och 2011 Enkät till ungdomsprojekt Projektdata – Statistiska centralbyrån Deltagares sysselsättning 0–6 mån efter projektslut Ta tillvara erfarenhet och kunskap från utvärderare Enkät till utvärderare Förstudie av utvärderingar

Kartläggning av ungdomsprojekt 73 procent av ungdomsprojektet besvarat enkät (129 av 177) 45 helt inriktade på unga, 55 procent öppna även för andra åldrar Deltagarna ofta långt från studier och arbete, skriftande förutsättningar och behov inom målgruppen: Kräver många olika typer av stöd Blandad personalsammansättning Många metoder och arbetssätt inom respektive projekt Samarbete mellan olika aktörer

Kartläggning av ungdomsprojekt Prioriterade målgrupper inom ungdomsprojekt som besvarat enkäten. Andel projekt. Procent. Långtidsarbetslösa 69 % Personer med funktionsnedsättning 39 % Aktivitetsersättning 37 % Utländsk bakgrund med kort vistelsetid och/eller stora språksvårigheter 29 % Långtidssjukskrivna 24 %

Kartläggning av ungdomsprojekt Ägare av de ungdomsprojekt som svarat på enkäten Andel (%) Kommun 61 Stat 5 Arbetsförmedlingen (3%) Försäkringskassan (0%) Polisen (2%) Landsting Ideell 11 Privat 8 Studieförbund 4 Samverkande off sektorer/stiftelse 9 Stiftelse ej offentlig 2

Kartläggning av ungdomsprojekt Yrkeskategorier. Andel projekt av de som besvarat enkäten. Procent. Andel (%) Coach 49 Studie- och yrkesvägledare 47 Socialsekreterare 46 Lärare 45 Arbetsförmedlare 43 Annan typ av beteendevetare Fritidsledare 35 Ekonom 34 Kurator 15 Arbetsterapeut 13 Psykolog 11 Annan pedagog* Annan konsulent* 8 Annan (övrig) 42 *Kodade från öppna svar.

Enkät till utvärderare Av ungdomsprojekten som besvarade ungdomsenkäten hade nio av tio en utvärderare knuten till sig Av utvärderarna har 64 procent besvarat en enkät (68 av 107) Många konsultföretag och utbredd utvärderingserfarenhet En variation i angreppssätt och upplägg En stor del av projekten uppgivit att de har haft stor nytta av den löpande utvärderingen 65 procent (28 procent för tidigt att säga, 7 procent efterlyser annan inriktning/har inte haft nytta av utvärderingen).

Enkät till utvärderare Utvärderingsarbetets innehåll och upplägg. Andel av utvärderarna Andel (%) Lärande utvärdering/interaktiv utvärdering 90 Interna processer i projektets arbete 87 Metoder för att få unga i sysselsättning 79 Slutrapport Hur många deltagare som har gått till studier eller sysselsättning 66 I vilken mån deltagare har närmat sig studier eller sysselsättning 65 Halvtidsutvärdering 52 Projektets samhällsekonomiska betydelse 13 Effektstudie med jämförelsegrupp 4 Vet ej 2

Enkät till utvärderare Den utvärderingsbudget som har avsatts för utvärdering i de utvärderade projekten Projektets Utvärderingsbudget Antal projekt Andel (%) 1 2 1–49 999 3 50 000–99 999 7 11 100 000–199 999 13 20 200 000–299 999 10 15 300 000–399 999 14 22 400 000–499 999 8 12 500 000–599 999 5 600 000–999 999 1000 000< 4 6 Utvärderarnas svar gällde 65 projekt. I tre fall har två utvärderare varit kopplade till samma projekt.

Enkät till utvärderare Att utveckla deltagande organisationers arbete kring unga Lyckat eller mycket lyckat enligt 58 procent. Endast 13 anser att det varit mindre lyckat. Att få unga som deltar att gå till studier eller arbete Lyckat eller mycket lyckat enligt 65 procent, endast 4 procent anser att det varit mindre lyckat. Viktigaste framgångsfaktorerna i arbetet kring unga: Projektets metod Praktik eller praktikförmedling Personalens engagemang och bemötande Samverkan

Antal utvärderare som gjort en skattning av metoden Enkät till utvärderare Arbetsinslag Antal utvärderare som gjort en skattning av metoden Antal utvärderare som uppgivit att metodens utfall är för tidig att bedöma Samtalsstöd 46 4 Praktik 45 3 Motivationshöjande insatser 43 Stöd för att deltagaren ska få en struktur i sin vardag Vägledning i att söka arbete 42 Yrkesutbildning 37 6 Vägledning i att söka studier 34 Vidareslussning till stöd/andra insatser 29 7 Stöd för att avsluta grundskole- eller gymnasieutbildning 28 Vägledning stimulera entreprenörskap/eget företagande 27 5 Friskvård 26 Entreprenörskap 21 Transnationellt erfarenhetsutbyte med andra länder Psykologstöd 10 Tid utomlands i arbete, studier eller praktik för deltagare 9

Antal utvärderare som gjort en skattning av metoden Enkät till utvärderare Namngivna metoder Antal utvärderare som gjort en skattning av metoden Antal utvärderare som uppgivit att metodens utfall är för tidig att bedöma ”Coachning”/ individuell vägledning 45 2 Lärlingsutbildning 13 5 Annan namngiven metod eller arbetssätt (definieras i separat fråga) 1 Navigatorcentrum 9 OCN (Open College Network) 8 6 Supported Employment 7 Ung och aktiv i Europa 7-TJUGO ELD (Experince Learning Description) 3 Produktionsskola

Enkät till utvärderare Kring arbetsinslag och namngivna metoder gör utvärderarna huvudsakligen bedömningen att dessa har fungerat relativt väl för att få unga att gå vidare till studier/arbete De tre arbetsinslag som flest ansåg fungerat ganska/mycket bra: Stöd för att få struktur i vardagen Samtalsstöd för att formulera mål för framtida studier/arbete Vägledning i att söka arbete Arbetsinslag där en del upplever svårigheter Entreprenörskap Vägledning för att stimulera entreprenörskap/eget företagande Transnationellt utbyte

Enkät till utvärderare Många utvärderare bedömer att den avsedda utvecklingen av samverkan har uppnåtts inom projektet När samverkan fungerar: Personalengagemang Samarbetets organisering Chefers inställning När samverkan inte fungerar: Hindrande regler

Summering Många ungdomsprojekt med stöd från Europeiska socialfonden Deltagare med olika behov => bred verksamhet med samarbete Utvärderare ofta konsultverksamhet med utbredd erfarenhet Lärande utvärdering ett vanligt angreppssätt, många inslag i utvärderingsarbetet (angreppssätt och materialinsamling) Positiva indikationer om projektresultat i arbetet kring unga och att utveckla organisationernas arbete/samverkan En stor bredd i arbetsinslag och metoder, där mycket bedöms fungera väl Hur når vi djupare kunskap om metoder och deras effekter? Går det att svara på den typen av frågor genom att analysera utvärderingar av ungdomsprojekt?