Situationen för nyanlända barn i familj - med fokus på sociala frågor och socialtjänstens roll Jeanette Olsson 14 september, 2018 Kartläggningen Nytt projekt Aktualiseringsstudien https://grkom.se/download/18.f091c25163fbefd2b03c32/1528956816460/nyanlanda-barn-i-familj.pdf

Syfte och frågeställningar IFO-cheferna önskade ett kunskapsunderlag om situationen för de nyanlända barnen som bor med sina föräldrar i de 13 GR-kommunerna Frågeställningar: vad är känt om barnen och familjernas situation, med fokus på sociala frågor? vad orsakar aktualiseringarna till socialtjänsten? vilka problem och behov har de nyanlända barnen i familj? vad behöver utvecklas i socialtjänstens arbetssätt och insatser till barnen och familjerna?

Metod 51 intervjuer med 103 personer Vem: Socialtjänst, skola, etablering- och integrationsenheter, kultur o fritid, hälso-och sjukvård, frivilliga organisationer, polis, migrationsverket, arbetsförmedlingen. Få nyanlända, inga barn Ämnen: skola, fritid, boende, hälsa, familjesituation och sociala problem, vad fungerar bra och inte, finns det oro för barnen, aktualiseringar till socialtjänsten Arbetssätt o insatser: nya, förbättras och goda exempel

Antal asylsökande till Sverige 2000-2017 Källa: Migrationsverket

Göteborgsregionens kommuner En miljon invånare, var femte utrikesfödd (6,3% på Öckerö - 26% i Göteborg) En fjärdedel 0–19 år, var tionde av dem utrikesfödd 2017 anvisades 2741 personer till de 13 GR- kommunerna 2018 anvisas 1995 personer till dessa kommuner En tredjedel kvotflyktingar Källa: Migrationsverket och SCB

Personer i etablering i GR-kommunerna 5440 personer i slutet av 2017 56% män, 44% kvinnor 44% barn 0–17 år (2304 barn) 87% barn som bor med sina familjer (2009 barn) 13% ensamkommande barn (295 barn) Dessutom 270 ensamkommande över 18 år 5593 i ABO (9%) eller EBO (77%) eller Övrigt (9%) Av dem 19% barn (1042) varav 32% ensamkommande (331). Källa: Migrationsverket

Skolan Finns riktlinjer för kartläggning Ofta många skolbyten innan kommunplacering Olika lång tid innan man får börja förskola och skola Välkomsten – kartläggning eller också skola Nu kortare tid i förberedelseklass än tidigare Studiehandledare på modersmål – viktigt för eleverna Kommunikationen med föräldrarna – ett förbättringsområde

Fritid Stort utbud: Kulturskolor, fritidsaktiviteter, idrotts- och föreningsliv Erfarenheter från att nå ensamkommande kan användas för att nå barn i familj Viktigt att arbeta med föräldrarna – föreningslivet kan vara en väg i samhället Kan behövas riktade insatser för att få med tjejerna Kultur och fritid i kommunerna vill vara mer delaktiga i samverkan

Boende Boendesituationen skiljer sig mycket mellan kommunerna En del familjer får fortsatt bo i temporära lösningar och flytta inom kommunen – för barnen innebär det byte av skola och vänner Trångboddhet – svårt att läsa läxor o ta hem kompisar Svårt med tryggt familjeliv utan eget kök och badrum Boende vanligaste anledning till orosanmälan till socialtjänsten

Psykisk och fysisk hälsa Det finns psykisk ohälsa hos både barn och föräldrar, men i flera kommuner uttrycker man att dessa barn verkar må förhållandevis ganska bra. Barnen mår bra om föräldrarna mår bra, alla mår bra av god vardag Traumamedveten omsorg – alla behöver inte specialistbehandling men en del Funktionshinder – utmaningar för att få rätt stöd, viktigt med tidig planering Kvotflyktingar – ofta särskilda behov

Socialtjänsten Utbredd rädsla för socialtjänsten – stort behov av information och dialog Ingen överrepresentation av orosanmälningar Inte så många ansökningar – söker om föräldrastöd Anledningar till anmälningar: boende, våld, omsorgsbrist, psykisk ohälsa, heder, giftermål, könsstympning, övrigt

Socialtjänsten utredningar och insatser Använder samma utredningsmetodik som i andra ärenden Öppnar ofta utredning på våld, sällan på boende Insatser samma som för alla Svårt att få till stånd frivilliga insatser, sällan tvång En del riktade insatser; ex familjebehandlare med interkulturell kompetens, Cope på arabiska Andra önskar större samverkan med socialtjänsten, ex skola, fritid, integration- och etablering

Föreslagna arbetssätt och insatser Kompetensutveckling inom socialtjänsten Föräldrastöd Ökad samverkan Tryggt boende Information och stöd in i samhället

Kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungavården Ökad kunskap om interkulturellt socialt arbete Kunskap om migrationserfarenheter, traumatisering, föräldraskap inom flera kulturer, diskriminering, heder, könsstympning etc. Kunskap om att använda tolk Erfarenheter kan hämtas från andra områden, ex transkulturell vård (kulturformulerings- intervjun)

Utveckling inom socialtjänsten Kulturbryggor, ex linkworkers Förbättrad dialog och delaktighet med målgruppen Samverkan med närsamhället

Föräldrastöd Ny kontext att orientera sig i, andra förväntningar, ex kontakt med skolan Rollförskjutningar inom familjen Behov av stöd i föräldrarollen i den nya kontexten Bör riktas till alla, i grupp, om möjligt på eget språk, gärna med två stycken som håller i det Handlar inte om bristande föräldraförmåga, de som har behov av extra stöd bör få det genom socialtjänstens insatser I enlighet med ”Tidiga listan” Mål kompetenta föräldrar: allmänna föräldrautbildningar genom kommun och föreningsliv, socialtjänst och hälso-och sjukvård ger riktat stöd enskilt eller grupp https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/assets/uploads/2015/06/TIDIGA_LISTAN_04nov14.pdf

Föräldrastöd Finns utarbetade program; Älskade barn, Barnen i våra hjärtan, Cope, Samhälls- orienteringens fördjupningskurs, Mindspring etc. Familjecentraler kan nå familjer med små barn, en del har riktade insatser Endast fåtal tar del av dessa i dagsläget. Kommunerna ser behov av att detta ska erbjudas alla nyanlända föräldrar Bör systematiskt följas upp, utvärderas och beforskas för ökad kunskap

Samverkan Inomkommunal samverkan viktig –kommuner som lyckats är nöjda med det Finns god kompetens i kommunerna, ex om ensamkommande som kan användas för barn i familj Även där det finns samverkansgrupper är inte alltid alla med, ex BoU och fritid kan saknas. Också behov av ökad samverkan med andra parter ex målgruppen, landstinget, AF, FK, MV, civilsamhället Kommuner bygger nu upp verksamheter – viktigt med erfarenhetsutbyten

Boendesituationen Tryggt boende underlättar för familjerna Mindre oro för de nyanlända barnen i de kommuner som kan erbjuda bra boenden Viktigt att motverka flyttningar och trångboddhet Att kunna laga och äta middag tillsammans en viktig del av ett familjeliv

Information och stöd in i samhället Viktigt med riktig och återkommande information, ex om socialtjänsten, men också om andra delar i samhället Kommunerna bygger nu upp verksamheter med ex flyktingguider, integrationsstödjare mm som har en viktig roll Finns stort engagemang från civilsamhället, kultur, fritid, idrott och föreningsliv kan spela en viktig roll Vuxenutbildning med språkstöd, extratjänster mm, bra initiativ i kommunerna Viktigt att arbeta aktivt för att motverka negativt socialt tryck och motsättningar.

Slutsatser Föräldrastödsinsatser bör erbjudas samtliga nyanlända föräldrar Kompetensutveckling inom socialtjänsten, finns exempel från ex transkulturell vård Information och dialog om socialtjänsten Tryggt boende – speciellt viktigt för barnen Stöd in i samhället för barnen, fritidsaktiviteter Ökad samverkan inom och mellan kommuner, och med andra verksamheter Använd existerande kompetens

Nästa steg Projekt ”GR-kommuner i samverkan för att stödja nyanlända barn och deras föräldrar” 1 sept 2018 – 31 dec 2019 2.6 miljoner Andra möjliga samarbetspartners: Socialstyrelsen Förnyelselabbet och SKL Nordic Welfare

Projektmål 1. Stärkt stöd till sociala barn- och ungdomsvården - Att socialtjänstpersonal från medverkande GR-kommuner deltar i kompetensutvecklingsinsatser som ska stärka deras kunskaper i att bemöta nyanlända familjer som är aktuella inom socialtjänsten. - Att utveckla verktyg för att skapa förtroende och tillit hos nyanlända föräldrar att våga vända sig till socialtjänsten 2. Utveckla ett regionalt föräldrastöd - Att vidareutveckla metod och material med utgångspunkt i Integrationscentrums nuvarande föräldraskapskurs - Att utbyta erfarenheter mellan GR-kommunerna kring behov och utförande av föräldraskapskurs och andra föräldrastödsinsatser - Att undersöka om Göteborgs Stad, Integrationscentrum kan stödja övriga GR- kommuner med föräldraskapskurs som komplement till ordinarie kurs i samhällsorientering 3. Stärka det inomkommunala erfarenhetsutbytet och samverkan - Att personal i kommunen som möter nyanlända ska få ökade kunskaper om olika förvaltningars och verksamheters arbete med nyanlända föräldrar, och hitta vägar för samverkan i såväl lokala som regionala insatser.

Sökande och samverkansparter Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgs stad Social resursförvaltning Integrationscentrum Samverkansparter Göteborgs Härryda Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Öckerö

Aktualiseringar i den sociala barnavården Resultat från Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Tjörn 14 september 2018 Jeanette Olsson https://grkom.se/download/18.6b8470e1651c546af11ccd8/1533812960068/Aktualiseringar_till_socialtjansten.pdf

Typ av aktualiseringar Totalt 29890 aktualiseringar i 8 kommuner Anmälningar från 68% i Centrum o Majorna-Linné till 89% i Mölndal Ansökningar från 7% i Kungälv till 24% på Tjörn

Antal aktualiseringar över tid Procentuell ökning av aktualiseringar till socialtjänsten 2014- 2017 i de fem kommuner som har redovisat siffror för samtliga de åren (Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Göteborg). Ensamkommande på anvisning/orsak är inte med. Tjörn är inte med här då deras siffror inkluderar ensamkommande.

Åldersfördelning Antal aktualiseringar per årskull, 2017

Antal barn som blivit aktualiserade Procentuell ökning av unika barn som aktualiserats till socialtjänsten 2014-2017 i de fyra kommuner som har redovisat siffror för samtliga de åren (Härryda, Kungälv, Partille och Göteborg).

Andel barn i befolkningen 0-20 år som blivit aktualiserade I genomsnitt 8,1% år 2017 Från 5,3% i Lerum till 13,5% i Angered 7,5 % år 2016 (Lerum 5% - Angered 12,7%) Genomsnitt 1,8 aktualiseringar per barn (1,7-2,2). Härryda 66% av barnen en aktualisering, 18% hade två, och resterande 16% hade 3-13 aktualiseringar. Ej siffror från Tjörn och Mölndal

Avslutstyp

Avslutstyp

Diskussion och slutsatser Ökningen har varit 73% de sista fyra åren, vilket innebär ökad arbetsbelastning för socialtjänsten. 8,1% av alla barn o unga 0-20 år aktualiserade år 2017 i de GR-kommuner som medverkade. I Gävleborgsregionen 10,7%. Andel barn som blir aktualiserade och i vilken utsträckning som utredning öppnas skiljer sig åt mellan stadsdelar och kommuner. Fortsatta regionala sammanställningar kan öka kunskapen om utveckling över tid och regionala skillnader

Nästa steg Hur kan informationen användas? Om vi fortsätter nästa år kan vi fortsätta att följa trender över tid och mellan stadsdelar och kommuner Behov av översyn av svarsalternativ och manual Om man skulle kunna länka vidare till statistik för utredning, insats och uppföljning skulle vi ha en helt annan kunskap om vad som fungerar för vem.