Rubrik Lägg till text

Välkommen till Uppsala universitet! Omsättning: Cirka 6 700 mnkr Anställda: Cirka 7 000 Lokaler: Nära 400 000 kvadratmeter Tre vetenskapsområden Nio fakulteter Cirka 40 000 registrerade studenter, cirka 24 000 helårsstudenter Komplett universitet: Mångfald och bredd - forskning och utbildning inom nio fakulteter: Farmaceutiska fakulteten Historisk-filosofiska fakulteten Juridiska fakulteten Medicinska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Språkvetenskapliga fakulteten Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Teologiska fakulteten Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Topp 100 Rankning: Uppsala universitet har under de senaste åren, med några undantag placerat sig bland de 100 bästa universiteten i världen i de två största internationella rankning-listorna: ARWU/Shanghairankingen (2017: plats 63) och Times Higher Education (THE) (2017: plats 86). På QS ligger Uppsala universitet strax under plats 100 (2017: plats 112). Universitetets bredd visas av att Uppsala universitet placeras inom topp-100 inom fem ämnesområden i Times Highers Educations ämnesranking 2017: Life sciences (plats 38), Clinical, preclinical & health (plats 64), Physical sciences (plats 72), Social sciences (plats 74) och Art & humanities (plats 98). Då internationella rankingar förväntas få en ökad betydelse i den globala miljö som universitetet verkar i har universitetet under 2017 påbörjat ett arbete med att utveckla strategier för rankingfrågor. Studentutbyte och forskningssamarbete med universitet i hela världen Viktig samarbetspartner för näringsliv och samhälle Aktivt och systematiskt kvalitetsarbete Tvärvetenskapliga campusmiljöer Nordens äldsta universitet – och Sveriges första – grundat 1477 Fantastiskt studentliv med 13 studentnationer Akademiska traditioner och högtider Unikt kulturutbud

Detta är Uppsala universitet Uppsala universitet ska: Vinna och förmedla kunskap till mänsklighetens gagn och för en bättre värld. Vara en mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog Utveckla nya kunskapsområden genom gränsöverskridande samarbeten. Vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö. Vara öppet gentemot det omgivande samhället. Bidra till att hållbara lösningar på samhällets utmaningar nås. Ha ett ledarskap och medarbetarskap som präglas av öppenhet, ansvar och förtroende. Ha ett etiskt förhållningssätt och verksamhet som präglas av lika villkor. Strategiska prioriteringar för att uppnå målen: Internationalisering Kvalitetsutveckling Infrastruktur Kompetensförsörjning

Campusområden Campus Gotland

Världsledande forskning Internationell spjutspetsforskning inom alla nio fakulteter (KOF-utvärdering) Excellens - starka forskningsmiljöer Hög andel forskningsanslag – cirka 50 % externfinansiering Specialisering och mångvetenskaplig samverkan Grundforskning och innovationer Nationell och internationell forskningssamverkan Attraherar forskare och lärare från hela världen Cirka 7 000 anställda (varav antal lärare, forskare och forskarstuderande: cirka 5 500) Cirka 600 professorer (cirka 30% kvinnor) Cirka 2 500 doktorander (cirka 50% kvinnor) Cirka 5 000 publikationer varje år Antal doktorsexamina: cirka 350 varje år

Strategiska forskningssatsningar [Bildtext: Koordinator och doktorander vid nystartade Uppsala Antibiotics Center 2017] Vårt övergripande mål är att bidra till en bättre värld. Vi satsar på att lösa de stora samhällsutmaningarna inom exempelvis energi och hållbar utveckling, det digitala samhället och urbanisering samt hälsa och den åldrande befolkningen. Med våra unika förutsättningar, där vi har allt mellan teknik, humaniora och medicin under ett och samma tak, har vi goda möjligheter att bidra till lösningar tillsammans över ämnesgränserna.  Andra starka forskningsmiljöer: människan, kulturen och samhället, naturen och livets utveckling. Universitetets forskningsstrategier Universitetets forskningsstrategier för 2016–2020 är viktiga för att nå universitetets mål att stärka sin position som internationellt ledande forskningsuniversitet. I linje med forskningsstrategierna görs satsningar inom kvalitet, infrastruktur, internationalisering och kompetensförsörjning. Utöver detta görs riktade satsningar inom prioriterade forskningsområden Se nedan under ”Nya strategiska satsningar). Flera initiativ är knutna till de stora satsningar som görs inom infrastrukturens område. Inom dessa områden sker också ofta satsningar på forskningsmiljöer, strategiska rekryteringar och nya samverkansplattformar. Flertalet innebär deltagande i nationella organ och konstellationer för samverkan. Uppsala universitet är till exempel medlem i konsortiet BigScience Sweden som har etablerats under 2017. Vidare leder universitet den nationella forskarskolan SwedNess inom neutronspridningsområdet. Ett förändrat arbetssätt med ökat fokus på nationellt och internationellt ansvar har lett till att Uppsala universitets engagemang vid European Spallation Source (ESS), Max IV-laboratoriet och andra storforskningsanläggningar har blivit mer synligt i Uppsala för olika grupper, exempelvis studenter, forskare och allmänhet. Motsvarande process följs av relationsbyggande inom andra områden där SciLifeLab ökar sin närvaro utanför Uppsala och Stockholm. Även den nationella infrastrukturen Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) breddar deltagandet och går från sex till tio medlemmar i konsortiet. Som en del i att stärka Uppsala universitets kapacitet för nyttiggörande av forskning finns nu ett övergripande avtal med Research Institutes of Sweden (RISE) och konkreta projekt inom hälsa, big data, material och nanoteknik. Nya strategiska satsningar Under 2017 har beslut fattats om resurser till flera av de nya satsningar som finns med i universitetets forskningsstrategier. I gränsytan mellan teknik och högspecialiserad vård har Medtech Science and Innovation startat i samverkan med Akademiska sjukhuset. Uppsala Antibiotic Centre (UAC) är ett nytt center för att samla forskning, utbildning och innovation med målet att för samman, stimulera och stödja forskning om antibiotikaresistens. Vid centret finns en forskarskola med 14 doktorander. Inom ramen för Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism samlas forskare inom bland annat juridik, kulturgeografi och teologi, samt inom området Human Diversity bidrar forskningen till att öka förståelsen för mänsklighetens genetiska och demografiska historia. Vidare har beslut fattats om inrättande av Centre for Integrated Research on Culture and Society (CIRCUS) som ska vara en miljö för att initiera och utveckla samarbeten kring mångvetenskaplig och problemdriven forskning. Verksamheten kommer att ha tyngdpunkt inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Under året har beslut också fattats om att inrätta Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI). UUSI ska initiera, genomföra och synliggöra gränsöverskridande mång- och tvärvetenskaplig forskning inom hållbarhetsområdet. Strategiska forskningsområden (SFO:er) Regeringen beslutade 2009 om en satsning på strategiska forskningsområden. Uppsala universitet deltar i hälften av 20 utpekade strategiska områden varav sju som koordinator: U-CAN, STandUP, eSSENCE, SciLifeLab – Science for Life Laboratory, U-CARE, UCRS – Uppsala Centrum för Rysslandsstudier, CNDS – Centrum för naturkatastroflära. Uppsala universitet deltar också i tre strategiska forskningsområden som koordineras av Lunds universitet: Diabetes (EXODIAB), Epidemiologi (EpiHealth), Stamceller och regenerativ medicin (Stem Therapy). Under 2017 har ett arbete initierats för att stärka miljöernas verksamheter inom samverkan och nyttiggörande. Linnéstöd Vid universitetet finns starka forskningsmiljöer som byggts upp med hjälp av långsiktig statlig finansiering, så kallat Linnéstöd. Stödperioden går mot sitt slut och under 2016 fattades beslut om hur Uppsala RNA Research Center ska föras in i den löpande verksamheten. Övriga miljöer som har stöd till och med 2018 är Religion som samhällsfaktor – aktuella utmaningar för demokrati och rättssamhälle (IMPACT), Uppsala Programming for Multicore Architectures Research Center (UPMARC) och The Genomics of Phenotypic Diversity in Natural Populations (UCEG). KIC – Knowledge and Innovation Communities: Uppsala universitet ingår i : KIC InnoEnergy, EIT Health , EIT Raw Materials

Förstklassig utbildning Cirka 40 000 registrerade studenter, motsvarande ca 24 000 helårsstudenter. Brett utbud av utbildning på grund- magister- master- och forskarnivå. Cirka 140 program och 1 900 fristående kurser. Utbildning med stark anknytning till forskningen. Cirka 50 internationella masterprogram. Cirka 750 fristående kurser på engelska. Livslångt lärande genom fort- och vidareutbildning. Särskilda satsningar för hög kvalitet och stimulerande utbildningsmiljö. Pedagogiskt utvecklingsarbete och studentmedverkan. Attraktivt val för studenter från hela världen. Studentutbyte med ca 500 universitet i 50 länder.

Studentliv 13 studentnationer: Gotlands nation Gästrike-Hälsinge nation Göteborgs nation Kalmar nation Norrlands nation Smålands nation Stockholms nation Södermanlands-Nerikes nation Uplands nation Värmlands nation Västgöta nation Västmanlands-Dala nation Östgöta nation Sex studentkårer: Uppsala studentkår, Farmaceutiska Studentkåren, Uppsala teknolog- och naturvetarkår, Uppsalaekonomerna, Juridiska föreningen, Gotlands studentkår Rindi Akademiska traditioner: Sista april, gasquer, vårbal, nationsaktiviteter. Aktiv studentmedverkan, stöd till studenter.

Samverkan och samhällsnytta Samverkan i korthet: Samverkan är integrerat i forskning och utbildning. Stimulerar växelverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle. Erbjuder kompetensutveckling för yrkesverksamma. Uppmuntrar kontakt mellan näringsliv och studenter. Stimulerar kontakt mellan näringsliv och forskare. Utvecklar kontakt med alumner. UU Innovation UU Holding Uppdragsutbildning Antalet registrerade medlemmar i alumnssystemet uppgår till cirka 24 000 personer. Uppsala universitets vänner American friends Fundraising

Kultur och kulturarv Museer Musik: [BILDTEXT: Humanistiska teatern invigdes 2017] Museum, konst, historiska kulturmiljöer, akademiska traditioner, musik, trädgårdar… Uppsala universitet har unika kulturarvssamlingar och ett rikt kulturutbud. Allt finns tillgängligt för studenter, anställda, alumner, uppsalabor och besökare. Museer Evolutionsmuseet Konstsamlingarna Linneanska trädgårdarna Gustavianum Myntkabinettet Medicinhistoriska museet Universitetsbiblioteket Musik: Akademiska kapellet Uppsala University Jazz Orchestra Körcentrum Nationskörer

Historiska Uppsalaprofiler Några Uppsalaprofiler: Olof Rudbeck Carl von Linné Anders Celsius Erik Gustaf Geijer Anders Ångström H. S. Nyberg Ellen Fries Johan Skytte Nils von Rosenstein Torbern Bergman Carl Wilhelm Scheele Gerd Enequist

Nobelpristagare Några Nobelpristagare knutna till Uppsala: Allvar Gullstrand – fysiologi och medicin 1911 Robert Bárány – fysiologi och medicin 1914 Manne Siegbahn – fysik 1924 The Svedberg –kemi 1926 Nathan Söderblom – Nobels fredspris 1930 Arne Tiselius – kemi 1948 Dag Hammarskjöld – Nobels fredspris 1961 Kai Siegbahn – fysik 1981

Organisation Akademiska senaten KONSISTORIET Internrevisionen Rektors ledningsråd REKTOR Universitetsförvaltningen Innovation Bibliotek Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap Vetenskapsområdet för medicin och farmaci Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap FAKULTETER Teologiska Juridiska Historisk-filosofiska Språkvetenskapliga Samhällsvetenskapliga Utbildningsvetenskapliga FAKULTETER Medicinska Farmaceutiska FAKULTETER Teknisk-naturvetenskapliga Kollegiet för samhällsforskning (SCAS) Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) Institutioner Institutioner Institutioner 15

Teknik och naturvetenskap Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap En fakultet: teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 11 institutioner: Institutionen för informationsteknologi, matematiska institutionen, institutionen för fysik och astronomi, institutionen för teknikvetenskaper, institutionen för kemi – BMC, institutionen för kemi – Ångström, institutionen för biologisk grundutbildning, institutionen för cell- och molekylärbiologi, institutionen för ekologi och genetik, institutionen för organismbiologi, institutionen för geovetenskaper. Botaniska trädgården, Centrum för biologisk mångfald. 2017: Omsättning: Cirka 2,2 miljarder kr Totalt antal anställda, varav 258 professorer: 2 511 Antal helårsstudenter: cirka 5 000 Antal forskarstudenter: 650 Antal doktorsexamina: 177 Totalt antal vetenskapliga publikationer: 2 422 [Siffror från Glis, mars 2018] Campus: Ångströmlab, BMC, EBC,ITC, Geocentrum, Campus Gotland

Medicin och farmaci Vetenskapsområdet för medicin och farmaci Två fakulteter: medicin och farmaci Elva institutioner: Farmaceutiska fakulteten: farmaci, farmaceutisk biovetenskap, läkemedelskemi Medicinska fakulteten: folkhälso- och vårdvetenskap, immunologi, genetik och patologi, kirurgiska vetenskaper, kvinnors och barns hälsa, medicinsk biokemi och mikrobiologi, medicinsk cellbiologi, medicinska vetenskaper, neurovetenskap 13 centrumbildningar och forum 2017: Omsättning: Cirka 2,3 miljarder kr Totalt antal anställda, varav 238 professorer: 1 902 Antal helårsstudenter: cirka 4 200 Antal forskarstudenter: 446 Antal doktorsexamina: 132 Totalt antal vetenskapliga publikationer: 2 526 [Siffror från Glis, mars 2018] Campus: BMC, Rudbecklaboratoriet, Akademiska sjukhuset, Campus Gotland

Humaniora och samhällsvetenskap Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap Sex fakulteter: fakulteten för utbildningsvetenskaper, historisk-filosofiska fakulteten, juridiska fakulteten, samhällsvetenskapliga fakulteten, språkvetenskapliga fakulteten (ca 40 språk), teologiska fakulteten. 29 institutioner + centrumbildningar: Teologiska fakulteten: teologiska institutionen Juridiska fakulteten: juridiska institutionen Historisk- filosofiska fakulteten: institutionen för ABM, institutionen för arkeologi och antik historia, filosofiska institutionen, historiska institutionen, institutionen för idé- och lärdomshistoria, konstvetenskapliga institutionen, institutionen för kulturantropologi och etnologi, litteraturvetenskapliga institutionen, institutionen för musikvetenskaper, institutionen för speldesign, Centrum för genusvetenskap Språkvetenskapliga fakulteten: engelska institutionen, institutionen för lingvistik och filologi, institutionen för moderna språk, institutionen för nordiska språk Samhällsvetenskapliga fakulteten: ekonomisk-historiska institutionen, institutionen för freds- och konfliktforskning, företagsekonomiska institutionen, institutionen för informatik och media, institutionen för kostvetenskap, kulturgeografiska institutionen, nationalekonomiska institutionen, institutionen för psykologi, sociologiska institutionen, statistiska institutionen, statsvetenskapliga institutionen, Institutet för bostads- och urbanforskning, Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier Fakulteten för utbildningsvetenskaper: institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Swedesd, Forum för samverkan, fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering 2017 Omsättning: Cirka 1,9 miljarder kr Totalt antal anställda, varav 261 professorer: 2 295 Antal helårsstudenter: cirka 15 000 Antal forskarstudenter: 482 Antal doktorsexamina: 104 Totalt antal vetenskapliga publikationer: 1 092 [Siffror från Glis, mars 2018] Campus: Ekonomikum, Engelska parken, Blåsenhus, Gamla torget, Campus Gotland

Campus Gotland Den 1 juli 2013 gick Högskolan på Gotland samman med Uppsala universitet – Uppsala universitet - Campus Gotland bildades. Alla Uppsala universitets vetenskapsområden är representerade på campus. Visionen är att skapa en unik profilering inom Uppsala universitet. Den långsiktiga målsättningen är att öka närvaron av studenter och lärare på Campus Gotland liksom utvecklingen av Liberal Arts Education, nätbaserad utbildning och samverkan med det omgivande samhället regionalt, nationellt och internationellt. 20 institutioner och en centrumbildning (SWEDESD) Institutionen för speldesign är helt baserad på Campus Gotland. Forskning inom många områden men speciellt energiteknik, kulturvård och speldesign Campus Gotlands vänner Almedalsbiblioteket Gotlands studentkår Rindi Almedalsveckan

Internationalisering Uppsala universitet ska stärka sin position som internationellt ledande forskningsuniversitet. Internationell samverkan är ett medel, en strategi, för att uppnå ökad kvalitet inom forskning och utbildning. Kvalitet, långsiktighet och ömsesidighet i de internationella relationerna liksom utvecklingen av fördjupade, strategiska samarbeten med utvalda universitet/regioner i världen ska vara vägledande. Uppsala universitet ska ha en aktiv roll i det globala samhället, främja utveckling, kreativitet och innovation och därmed bidra till global utveckling. Internationella nätverk: The Guild, U4-nätverket, Coimbra Group, Matariki-nätverket, SANORD Uppsala universitet är också medlemmar i EU-nätverket EURAXESS med syfte att främja rörlighet och utveckling av forskare inom EU. Regionala Centra: Uppsala universitets kontor i Hanoi, Nordic Centre Fudan, Nordic Centre in India, European Centre at Peking University Omkring 1 600 inresande utbytesstudenter Omkring 1 000 utresande utbytesstudenter Cirka 500 avtal om studentutbyten med 50 länder Nästan 50 masterprogram på engelska och 750 fristående kurser på engelska, några grundutbildningsprogram på engelska Utbytesverksamheten stöds bland annat av EU:s ramprogram Erasmus+ och Nordiska ministerrådets program Nordplus. Rektorsråd Internationaliseringsrådet

Infrastruktur Internationellt högklassig infrastruktur i form av experimentell utrustning, databaser, bibliotek, samlingar och biobanker är avgörande för framgångsrik forskning. Uppsala universitet är värd för flera nationellt och internationellt tillgängliga infrastrukturella resurser samtidigt som universitets forskare är stora användare av infrastruktur på andra platser i Sverige och utomlands. Forskningens och utbildningens infrastrukturer omfattar allt från de stora forskningsanläggningarna till sådant som samlingar vid biblioteket och museernas historiska samlingar, databaser och IT-system. Rektorsråd Råd för forskningsinfrastruktur

Kvalitetsutveckling [BILDTEXT: Internationella experter besöker UU i maj2017 (Kof17).] Uppsala universitet bedriver ett aktivt och systematiskt kvalitetsarbete för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom utbildning, forskning och samverkan. Kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet ska bidra till att upprätthålla, utveckla och stärka denna akademiska kultur och dess förutsättningar. Det ska tillgodose inre och yttre kvalitetskrav och bidra till att de mål som formulerats i universitetets mål och strategidokument uppfylls. Insatser inom: Ledarskapsutveckling Lärande Utvärdering Kof17 KoF17 är den tredje utvärderingen av sitt slag vid Uppsala universitet, men med ett annat fokus än dess föregångare. Syftet med KoF17 är att stärka universitetet genom en bred analys av hur väl dess forskningsmiljöer fungerar, med särskild tonvikt på de förutsättningar och processer som bidrar till forskningskvalitet och förnyelse. Grunden för utvärderingen var institutionsvisa självvärderingar, vilka bland annat baserades på resultat från en forskningsmiljöenkät riktad till cirka 6 000 forskningsverksamma vid universitetet, bibliometri och andra nyckeltal. Efter att ha tagit del av institutionernas självvärderingar och övrigt underlag gästade 19 paneler med totalt 132 bedömare, de flesta internationella universitetet. Panelerna intervjuade såväl ledning som forskningsmiljöer. Bedömarnas utlåtanden, liksom slutsatser och rekommendationer utifrån dessa, redovisades i en slutrapport i slutet av året. Det viktigaste utvärderingsresultatet är att ett antal områden tydligt identifieras där Uppsala universitet bör överväga att genomföra utvecklingsinsatser och vidta åtgärder för att nå sin fulla potential. Det handlar särskilt om aspekter av: • kvalitetskultur och kvalitetskontroll • akademiskt ledarskap och strategisk förnyelse • rekrytering, karriärvägar och karriärsstöd • internationell miljö • samverkan och nyttiggörande • kopplingen mellan forskning och utbildning • organisation och infrastruktur Utifrån utvärderingen har 40 rekommendationer formulerats. Två områden framstår som särskilt viktiga att prioritera gemensamt, över hela universitetet: att stärka förutsättningarna för att driva strategisk förnyelse samt att intensifiera arbetet för att utveckla karriärvägar och karriärstöd.

Kompetensförsörjning Förmågan att attrahera och skapa goda förutsättningar för skickliga forskare är den viktigaste faktorn för universitetets framgång inom det internationella vetenskapssamfundet. Uppsala universitet rekryterar aktivt inom strategiskt viktiga områden. För att underlätta för nyanställda och gästforskare som rekryterats internationellt erbjuds stöd som underlättar etableringen. Mobilitet och internationella erfarenheter ska beaktas vid rekrytering av yngre forskare. Karriärstöd Ett arbete med att ta fram karriärstöd för biträdande universitetslektorer pågår vid universitetet. Ett förslag på en sammanhållen modell med fem komponenter: forskningsmiljö, vetenskaplig utveckling, pedagogisk utveckling, ledarskapsutveckling samt mentorshandledning och karriärvägledning, har tagits fram. Förslaget innebär att systematiken med vilken karriärstödsaktiviteter, till exempel mentorshandling, kurser, coachning och karriärplanering genomförs, förstärks på institutions-, fakultets-, vetenskapsområdesnivå samt universitetsgemensamt. Charter and Code EU-kommission utfärdade 2005 en rekommendation om den Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare (Charter and Code). Bakgrunden till stadgan är önskemålet om att upprätta ett starkt europeiskt område för forskningsverksamhet samt stödja och strukturera den europeiska forskningspolitiken. Uppsala universitet ansöker om att erhålla EU-kommissionens godkännande av implementeringen av stadgan och därmed få rätten att använda beteckningen HR Excellence in Research. En arbetsgrupp har tillsats för att se över universitetets arbete med rekrytering, arbetsvillkor och karriärstöd för forskare. Kompetensförsörjningsplaner Under 2017 har universitetet utarbetat ett universitets övergripande ramverk för ett systematiskt och långsiktigt arbete med kompetensförsörjningsfrågor. Det innebär att institutioner, fakulteter och vetenskapsområden tar fram fleråriga kompetensförsörjningsplaner i samband med det årliga arbetet med verksamhetsplanen. Kompetensförsörjningsplanerna fungerar som ett stöd i det långsiktiga strategiska arbetet med att tillgodose dagens och morgondagens behov av akademisk personal. Frågor som har lyfts i samband med arbetet med kompetensförsörjningsplanerna är bland annat gränserna för professorsbefordran och en stärkt rekryteringsprocess. Meriteringsanställningar Antalet biträdande universitetslektorer har ökat sedan anställningsformen infördes 2013. För att ytterligare öka antalet meriteringsanställningar görs en särskild satsning på biträdande universitetslektorer under 2016–2018. Under 2017 anställdes 34 personer inom ramen för satsningen. Program för gästprofessorer Universitetet har under 2017 inrättat ett gästprofessorsprogram med syfte att knyta fler internationellt framstående forskare och lärare till universitetet. Målet med programmet är att dubblera antalet gästprofessorer. Under året har beslut fattats om 13 nya professorer inom programmet. Kompetensutveckling Universitetet erbjuder årligen ett obligatoriskt chefsprogram samt utbildningar och seminarier i ledarskap, gruppledarskap, kommunikation och arbetsmiljöfrågor, med syfte att stärka processerna för en god chefsförsörjning och ett gott chefskap. Det finns också erbjudande om kompetensutvecklande insatser riktade till administrativ personal, både generella och mer riktade utbildningar. Under 2017 har en ettårig pilotutbildning för disputerade forskare i ett tidigt skede av karriären startat. Utbildningen innehåller moment kring organisation, ledarskap, ekonomi, rekrytering och kommunikation.

Hållbar utveckling [BILDTEXT: Erkenlaboratoriet i Norrtälje.] Uppsala universitets uppgift är att vinna och förmedla kunskap till mänsklighetens gagn och för en bättre värld. Programmet för hållbar utveckling, som fastställdes av konsistoriet 2015, följdes upp under 2017. Det finns en konsensus om att engagemanget, initiativen och nytänkandet inom hållbar utveckling har ökat sedan programmets inrättandes. De interna diskussionerna och medvetenheten inom universitetet, om till exempel utmaningar inom hållbar utveckling och universitetets roll för att möta dessa, har också ökat inom flera delar av universitetet. Gentemot externa aktörer har programmet för hållbar utveckling ett signalvärde för att markera betydelsen av de grundläggande frågorna. Därmed har universitetet arbetat i en riktning som överensstämmer med ambitionerna och syftena i programmet. Under 2017 inrättades ett hållbarhetsråd med representation från universitetets olika verksamheter som ska vara ett stöd i arbetet med universitetsövergripande hållbarhetsfrågor. Forskningen vid universitetet sträcker sig från grundforskning till tillämpad och industrinära forskning inom områden från livets minsta byggstenar till avancerad teknikutveckling. Det finns en rad exempel på nya och planerade forskningsprojekt. Större tvärgående profilområden med starka forskningsmiljöer av relevans för hållbar utveckling finns exempelvis inom områdena energi, hållbar materialutveckling, informations- och kommunikationsteknologi, livsvetenskap, hållbar användning av naturresurser och antibiotikaresistens. Vid universitetet bedrivs internationellt framgångsrik forskning om utbildning och lärande för hållbar utveckling. Fokus i forskningen ligger på hur utbildningsinsatser kan effektivisera transformering av information till kunskap, värderingar och handling respektive accelerera implementeringsprocesser. Även inom ämnen och fakulteter som inte har lång tradition av att bedriva forskning inom hållbar utveckling, till exempel teologiska fakulteten och historisk-filosofiska fakulteten, finns ett antal nya och planerade forskningsprojekt med tydlig bäring på hållbar utveckling. För att ytterligare stärka och synliggöra universitetets forskning av relevans för hållbar utveckling har ett femårigt projekt inrättats: Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI). Rektorsråd

Lika villkor Uppsala universitet är en arbets- och studieplats för över 50 000 personer – lika många som en svensk småstad. Här ska alla kunna verka på lika villkor. Alla studenter och anställda ska möta en miljö som präglas av respekt och förståelse oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning och ålder. För oss är det en självklarhet. Det är en fråga om både rättvisa och kvalitet. Vi arbetar systematiskt med förutsättningarna för att alla ska kunna arbeta och studera hos oss på lika villkor. Uppsala universitet bedriver ett kontinuerligt arbete för lika villkor och mot diskriminering i sin verksamhet. Arbetet vänder sig till både studenter och anställda och styrs av universitetets övergripande styrdokument i form av program och handlingsplan för lika villkor samt riktlinjer för hantering av uppkomna trakasserier. Det praktiska arbetet genomförs med stöd av tillsatta likavillkorsfunktioner på central-, fakultets- och institutionsnivå. Rektorsråd