KLIMATKOLL på VÄSTANKVARN GÅRD Veronika Bäckman, YH NOVIA

Djurproduktion (mjölkkor) – fakta Koldioxidavtryck ca 1,16 kg CO2-e per kg ECM (SE) +-30% osäkerhet pga CH4 utsläpp från fodersmältning och N2O utsläpp från mark – variation mellan gårdar stor (ca 17%, potential att minska utsläpp finns) Utsläpp som härstammar från foder: 0,42-0,53 kg CO2-e per kg ECM (grovfoderproduktion, vall ensilage, har betydande inverkan) Utsläpp som härstammar från fodersmältningen: ca 0,5 kg CO2-e per kg ECM Andra viktiga källor till utsläpp: stallgödselhantering (ca 3%), energi och transporter (ca 5%) Källa: Henriksson, M. (2014): Greenhouse Gas Emissions from Sweadish Milk Production – Towards Climate-Smart Milk Production. Doctoral Thesis. SLU Alnarp.

Bild: Många emissionsfaktorer ingår i mjölkproduktion (bild: Henriksson)

Västankvarn gård: vad har vi gjort i projektet Fortsatt uppföljning av energianvändning på gården (lektor Engelbert Engblom): resultat publicerades som blogg på projektets sidor Utvärdering av energiproduktion från solpaneler på gården (studerande i kursen ”Bioekonomiprojekt”): resultat kommer att publiceras som artikel i Landsbygdens Folk Klimatkoll: beräkning av gårdens klimatpåverkan med rådgivningsverktyg VERA – utmaningar och frågor kring ekonomi (lektor Veronika Bäckman), publiceras som artikel i Landsbygdens folk Våtmark skall anläggas nästa år (planeringen har gjorts i föregående fas av projektet)

Solpaneler och deras effekt på gårdens klimatavtryck Solpanelerna installerades år 2017 (senhöst) – år 2018 första driftsperiod Effekt 40 kwh Fråga – effektivitet: hur får man matcha ihop av solpanelerna producerad el och förbrukningen i ladugården? Antagande: det lönar sig mera att använda el än att sälja till elnätet Bild1: El från solpaneler jämfört med maximi- och minimiförbrukningen i ladugården 11.5. 2018 Bild2: Den totala elproduktion från solpanelerna

Energieffektivitet på gården Det finns läckor som bör åtgärdas! Ladugård (total elförbrukning 120 000 kwh) Mjölkkylning – förbrukar 200-400% mera per ko än på SEAMK undervisningsgård, möjlig besparing ca 11000 kwh/år Gödselpump – konsumerar 60 – 200% mera jfr med Ilmajoki, timing viktig – pumpen bör slå på så när solpanelerna producerar el som mest (besparing 1500-3000 kwh) Återvinning av spillvärme från mjölkkylning på vinter för uppvärmning av vatten till korna på vinter* Bättre isolering av rören till varmvattensbehållare* (*uppskattning av elförbrukning för varmvatten och frostskydd: 50000 kwh)

Beräkning av klimatpåverkan på gården VERA beräkningsverktyg (Jordbruksverket, SE) testas med data från VK gård – är verktyget lämpligt för att användas i undervisningen? Bara växt- och djurproduktion ingår men gården består av många enheter som delar på resurser (emissioner från Försöksgårdens rutor ingå inte i beräkningar) Odlingssäsong 2018 (senaste 12 månader)

Klimatkoll som en del av rådgivningspaket (SE) Gården Näringsbalanser Gödslingsplan och utlakning KLIMATKOLL Energikartläggning Åtgärdsuppföljning Stallgödsel beräkning Rådgivare använder sig beräkningsverktyg VERA (upprätthålles av Jordbruksverket)

Vad ingår? CO2, N2O, CH4 N2O CH4 NH3 Djurhållning, stallgödsel Insatsvaror och inköpta tjänster Försålda varor Växtodling NO3-, NH3 N2O N2O CO2

Koldioxidekvivalenter (CO2e) - gemensam ”valuta” för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO2e 1 kg metan (CH4)= 25 kg CO2e 1 kg lustgas (N2O) = 298 kg CO2e Olika växthusgaser har olika stor inverkan på klimatet. Man brukar därför ange utsläppen i kg koldioxidekvivalenter för att de olika växthusgaserna ska kunna jämföras med varandra och för att man ska kunna uttrycka växthusgasernas potentiella klimatpåverkan. ”kg CO2-e” är en gemensam enhet för olika växthusgaser. Detta kan jämföras med att man måste känna till aktuell växlingskurs för att kunna räkna ut det sammanlagda värdet av t ex 1 US dollar, 1 euro och 1 yen, det räcker inte med att säga att man har ”tre pengar”. 1 kg koldioxid motsvara 1 kg koldioxidekvivalenter. Metan är en kraftigare växthusgas än vad koldioxid är. 1 kg metan ger samma potentiella klimatpåverkan som 25 kg koldioxid. 1 kg metan motsvarar därför 25 kg koldioxidekvivalenter. Lustgas är en ännu kraftigare växthusgas. 1 kg lustgas motsvarar ca 300 kg koldioxidekvivalenter. (Solomon etc. 2007)

Vad har betydelse vid beräkningar?* Exempel – emissionsfaktorer, grundar sig på forskningsresultat: Mineralgödseltillverkning (BAT ger 50% mindre utsläpp, YARA vs östeuropeisk g.) Andel klöver i vall (kvävefixering), mängd av skörderester (lustgas avgång) Kväveläckage (jordart är viktig faktor) Täckning av flytgödseltank (tätbehållare vs ingen täckning: ammoniakavgång minskar ner till tiondel) Strömaterial (torv som alternativ till stallgödsel minskar ammoniak emissioner med 50%) Tak över djupströgödsel minskar emissioner med 90% Myllningsaggregat vs band eller bredspridning *noggranna beskrivningar vad ingår finns i ”manualer” som finns till stöd åt rådgivare

KLIMATRÅDGIVNING → bara som en del (modul) av gårdsrådgivning (komplettering till basmoduler) → stöd åt rådgivare viktigt för att föra saklig dialog med jordbrukare

Klimatcertifieringens ekonomisk nytta? (+)Intäkter ökar med gårdens profilering (kundnytta) (+)Effektivering av produktionen (-) Intern redovisning kräver mera arbete

Konkurrensfördel om man känner till sin egen gårds klimatpåverkan? Verktyg finns redan - för växthusodlare Vissa matprodukter är försedda med märke för koldioxid avtryck – hjälp åt konsumenter att göra sina konsumtionsval

VERA: data som måste fyllas in i modellen Odling: gröda, jordart, förväntad skörd, kvävefixering, tillförd kväve (separat: N från mineral- och organiskgödsel), bränsleåtgång Djur: djurplatser enligt gödselsystem, vikt, produktion (ECM), strömedel,… Lagring: kapacitet, med eller utan täckning, extra vattentillskott,… Spridning: tidpunkt och spridningsteknik Produkter in: el (enligt källa), drivmedel, foder, gödsel, utsäde, strömaterial (t.ex. torv); ingen betydelse har (beaktas inte i modellen): maskiner, växtskyddsmedel, plast… Produkter ut: djurprodukter (mjölk, kött, levande djur), produkter från växtodling, annat (exporterade stallgödsel) Utlakning, Markkol, Lustgas OBS: den verkliga förbrukningen ingår (ökning eller minskning av lager korrigeras)

Rådgivaren fyller in kort för produkter som kommen in och ut från gården (eller konsumeras på gården). Emissionsfaktorer är ofta förhandsifyllda eller kan fyllas i av rådgivaren.

Utmaningar med data (Västankvarn gård) En del data saknas eller är osäkra → mätningar och uppföljning behövs (bra system för intern redovisning) Svenska värde (emissionsfaktorer) Variationer mellan åren kan vara stora: odlingssäsongen 2018 katastrofalt dåligt (skördar ca 50% lägre än planerat) → resultat för flera odlingssäsonger bör jämföras Arbetsinsats (flera möte, data insamling)

Rapportering Det finns tillgång till dylika rapporter och nyckeltal som kan användas som underlag för diskussion med jordbrukare om event. förbättringar (t.ex. via benchmarking)

Förslag till förbättringar efter beräkningar – diskuteras med gården Att minska metanutsläpp från matsmältning Se till att djurens produktivitet är god – snabbare tillväxt, fler kalvar per diko och högre mjölkavkastning Ge smakligt foder med hög smältbarhet Sköt om djurens hälsa Utfodring Minimera foderspill och överutfodring Använd fodermedel med låga utsläpp (vall med högre klöverhalt eller biprodukter ger mindre utsläpp) Stallgödselhantering Täck flytgödsellager Gör biogas av gödseln Källa: Greppa näringen

Sammanfattning Vad är en eventuell nytta för gården? Resurseffektivitet, annat? Benchmarking bör vara tillgänglig för att kunna skrida till åtgärder. Beräkningar för flera odlingssäsonger behövs för att få en mera verklig bild. VERA beräkningsverktyg är lätt att använda men mycket kunskap behövs för tolka resultat. Om man vill minska klimatpåverkan avsevärt – ge ett enkelt och användarvänligt beräkningsverktyg och stöd åt alla gårdar som är intresserade att få svar på frågor: Var står min gård? Vad har betydelse? Vad kan jag göra?