Regler om huvudmannaskap för platser där allmänheten ska ha tillträde Det gäller i grunden olika regler för vägar, parker och andra gemensamma eller allmänna platser beroende på: vem som ska vara huvudman (kommunen, staten eller en enskild huvudman) på vilket sätt man har bestämt vem som ska vara huvudman (detaljplan, avtal, lantmäteriförrättning) vilka som ska ha tillgång till anläggningen (alla eller bara vissa användare). Det finns en massa olika sätt att reglera detta på. Det finns tre huvudvarianter i detaljplanesammanhang: Allmän plats med kommunen som huvudman Allmän plats med en enskild huvudman X-eller Z-område på kvartersmark. T-område. För trafik, ej specificerad huvudman. I Saltsjöqvarn, Danviksstrand och Finnboda mfl platser har man ålagt en samfällighetsförening att deras gemensamhetsanläggning på kvartersmark ska vara tillgänglig för allmänheten genom dels avtal, dels x- och z-markeringar i detaljplanen. I vägföreningsområdena i Boo mfl områden är vägarna allmän plats i detaljplanen. Allmän plats medför tvångsrättigheter för huvudmannen. X- och Z-område medför tvångsrättigheter för kommunen. T-område innebär inga tvångsrättigheter.

Bestämmelse i detaljplanen Kommunen huvudman Enskild huvudman Allmän plats (Gata, park) Vitt eller grönt på detaljplanekartan. Kan inte stängas av för allmänheten. Trafikområde Grått på kartan T- eller Ta-område. Kan vara helt privat eller kombineras med x-område (se nedan). Allmäntillgängliga anläggningar på kvartersmark (bostäder mfl ändamål). Förutsätter servitutsavtal eller X-område med lantmäteriförrättning. Gult på kartan eller annan färg. Kommunen huvudman Huvudregel PBL Finansieras med gatukostnader Bör vara huvudregel för tekniskt komplicerade anläggningar. Parkering mm. Även Trafikverkets vägar. Anläggningar som inte finansieras m gatukostnader. Exempel: gångväg som kommunen sköter på kvartersmark. Servitut till förmån för en kommunägd allmän-plats-fastighet i närheten. Enskild huvudman Vägförening Exempel Norra Boo. Mark för vägar och parkeringsanläggningar som är gemensamma för fatigheter med flera olika ändamål, ex kvartersväg i Saltsjöqvarn (bostäder, hotell, kontor, restaurang). Enkla och vanliga anläggningar: Kvartersvägar, gång- och cykelvägar, lekplatser. Gemensamhetsanläggning. Andel för kommunen eller servitut. Tekniskt komplicerade anläggningar med stort allmäntillgänglighets-intresse. Besvärliga ansvarsfrågor. Kajer, tunnlar, industriminnen. Gemensamhetsanläg-gning. Andel för kommunen eller servitut. Dessa bör undvikas!

Exempel: Saltsjöqvarn Kommunen huvudman för allmän plats Allmäntillgängliga anläggningar på kvartersmark Gemensamhets-anläggning, andelstal för kommunen T- och X-områden

Saltsjökvarn, exempel: Lokalgata = Allmän plats, kommunen huvudman. Kvartersmark: Planbestämmelser som hindrar att bygglov ges för något som hindrar allmänhetens tillträde. Inget stöd i planen för att bilda gemensamhetsanläggning. Ordnades ändå via överenskommelse i exploateringsavtal. Kommunen har andel i gemensamhetsanläggningen.

Tollare Exempel: Allmän plats för gata, kaj, trappa, hiss, torg. X-område för gång i byggnad fram till hiss. Z-område för gata under utskjutande byggnad.

Tollare, planbestämmelser