Detta har vi lärt genom följeforskningen! Alternativ startsida

Löpande lärande utvärdering av innovationsstödet EIP-Agri Presentation för Övervakningskommittén 22 maj 2018 Ett analysarbete under 2016-2021 på uppdrag av Utvärderingssekretariatet på Jordbruksverket utfört av Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Professorer Katarina Eckerberg och Camilla Sandström Docenter Therese Bjärstig och Anna Zachrisson

Syftet med följeforskningen Syftet är att göra en löpande lärande utvärdering av särskilda EIP-Agri satsningar i form av stöd för att bilda innovationsgrupper, och stöd till innovationsprojekt. Är åtgärderna inom EIP-Agri utformade och genomförda på ett sätt som bidrar till relevanta innovationer? Har programmet ökat landsbygdsföretagens aktivitet i innovationssystemet? Har de innovationsfrämjande åtgärderna inom EIP-Agri utformats och genomförts på ett sätt som effektivt kan förväntas bidra till: ökad konkurrenskraft på den svenska landsbygden och uppfyllandet av nationella miljö- och klimatmål?  

Våra undersökningsMetoder Under de första två åren ligger fokus på ansöknings- och beslutsprocesserna för innovationsstödet Kartläggning av rutiner, roller, regler för handläggning Deltagande observationer på några av RÅKs beslutsmöten, samarbetsmöten mellan RÅK och supporten Genomgång av beslutsprotokoll och ansökningar Djupintervjuer med alla involverade (handläggare, RÅK, support) Internationella utblickar

Observationer och Lärdomar Ansökan Söktrycket relativt högt – vittnar om många idéer och behov Förstärka kravet på beskrivning av själva innovationen i ansökan – tydligare kriterier/principer, goda exempel Marknadsanalys/plan brister ofta i ansökningarna Förbättring av e-ansökan så den kan kortas och bli mer relevant, även underlätta senare justeringar och tillägg Bör nu styras mot specifika fokusområden (hittills är Konkurrens mest sökt, mindre för Kortare livsmedelskedja och minst för Miljö)

Observationer och Lärdomar Mer effektiv handläggning RÅK fungerar bra, men tätare samverkan och återkoppling med supporten vore önskvärt för att nyttja all kompetens och harmonisera synen på vilka innovationer som faller inom EIP-Agri (vissa förbättringar har nu skett) Långa handläggningstider – försvåras av bristande ansökningar som kräver många kompletteringar (bör begränsas!), relativt lång tid till utbetalning vilket försvårar för de sökande (vissa förbättringar har nu skett)

Observationer och Lärdomar Uppföljning och utvärderingsrutiner Brister i planeringen av systematisk uppföljning av beviljade projektstöd – hur kopplas till ansökan? Relationen mellan grupp- och projektstöd bör analyseras Vem ansvarar konkret för uppföljningen? Sökande bör veta redan nu vilken information– i relation till projekt- och även programmål – som ev. ska rapporteras Uppföljningsinformation kan lämpligen kopplas till utbetalning av medel

Internationella utblickar Deltagit och presenterat vår studie på två internationella konferenser Vilnius den 18-19 maj 2017 på temat ”Evaluation of Innovations and Innovations in Evaluation” XXVII European Society for Rural Sociology Conference i Krakow 24-27 juli 2017 på temat ”Evaluation of ‘innovation’ projects and partnerships: challenges, practical experiences and methodological innovations” Analyserat svenskt deltagande i EIP-Agri Service Point och European Network for Rural Development inom ”European Rural Networks’ Assembly”, särskilt ”Subgroup on Innovation”

Observationer och Lärdomar Europeisk utvärdering av EIP-Agri Positivt om ansökningsprocessen är så enkel som möjligt Projekten bör innefatta ”multipliers” som ex vis jordbruksrådgivare för att bredda kunskaper och nätverk Tydlig forskningskoppling där Horizon 2020 erbjuder finansiering för att ta idéer vidare för spridning Nästan alla europeiska innovationsgrupper är kopplade till EUs fokusgrupper för EIP-Agri Koordinatorn och medlemmarna i fokusgrupper förankrar och sprider goda exempel inom landet (exempel Spanien)

Observationer och Lärdomar Europeiska/internationella lärdomar Viktigt att tänka igenom ”theory of change” för innovationsprogrammet/stödet Tonvikten på innovationsprogram förändras ofta över tid pga politiska prioriteringar Som komplement till intern utvärdering bra att ha en expertpanel att diskutera både vad som varit lyckat och vara kritiska Koppling till forskning – såsom Horizon 2020 - betonas betydligt mer i andra länder, där nätverk mellan praktiker och forskare byggs systematiskt Svenskt deltagande i EUs EIP-Agri fokusgrupper finns i 14 av 28 Relativt svagt (men ökande) internationellt deltagande, och ingen tydlig koppling till forskning i svenska EIP-Agri

rollen som ”löpande lärande forskare” Inom ramen för vårt uppdrag är vi oberoende forskare – står oss fritt att kritisera men också komma med förslag till förbättringar, verksamheten bestämmer dock själva vad de vill göra med vår information Regelbundna avstämningar med Jordbruksverkets utvärderingssekretariat gällande uppdraget och dess rapportering Löpande dialog med RÅK, supporten och Jordbruksverkets handläggare i frågor som väcks av analysen

Aktiviteter 2018 Webbenkät till samtliga sökande – både grupp- och projektstöd (de som fått/inte fått medel) Innovationsidén, initiativ, samarbete/nätverk Vägledning och stöd i samband med ansökan Ansökningssystemet och handläggningen Förväntade effekter Resultat kommer tidig höst p g a hittills låg svarsfrekvens Intervjustudie med 12 innovationskontor kopplade till svenska universitet och högskolor – för att studera forskningens roll i innovationssatsningar

Våra Rekommendationer i korthet Ytterligare förbättra intern och extern kommunikation inom programmet (mycket gjorts under våren 2018!) Förkorta handläggningstider och minimera behovet av kompletteringar Förbättra och anpassa e-ansökan för att kunna få ut basstatistik och för följa och utvärdera satsningen Det hastar att finna rutiner och former för uppföljning och utvärdering av de enskilda projektstöden (fortsatt oklart om läget på denna punkt)

Tack för mig - Frågor?