Samråd – Markförhandling TDOK 2012:1206 (För att använda hyperlänkarna: Om du i en bild vänsterklickar på blåfärgad text så kommer via hyperlänk upp aktuell lagtext. Återgå till senaste bilden i bildspelet genom högerklicka och vänsterklicka på ”Senast visad”.) (Samrådet är ofta ett bra tillfälle att fånga upp information kring ledningar på de berörda fastigheterna.. Förslagsvis ber ni fastighetsägarna att efter mötet rita in på en karta (som vi tillhandahåller) vart det finns ledningar och vem som äger/använder dessa.)

Helena Forslund Markförhandlare Markåtkomst och ersättningsfrågor Trafikverket Markförhandling Väst E-post: helena.forslund@trafikverket.se Telefon: 010-1239163 (direkt) Telefon växel 0771 - 921 921 Jag heter XX och arbetar som markförhandlare på Trafikverket. Min uppgift är att ansvara för de markåtkomst- och ersättningsfrågor som uppkommer i ett väg- eller järnvägsprojekt. Det är alltså mig ni ska vända er till om ni har frågor kring intrång på era fastigheter.   Här ser ni mina kontaktuppgifter, jag har även med mig visitkort att dela ut efter mötet. Jag kommer nu bland annat att berätta om på vilket sätt Trafikverket får tillgång till mark för att bygga väg XX samt hur det går till då ersättningen för ianspråktagen mark ska bestämmas.

Förberedelser/Projektering Trafikverket och dess konsulter har rätt att få tillträde till fastighet för: mätning och utstakning grundundersökningar (t.ex. arkeologi, geoteknik) förberedande åtgärder Vid dessa arbeten ska: skador om möjligt undvikas träd i trädgård ej fällas eller skadas utan ägarens medgivande Skador skall ersättas (34 § Väglagen) Vid planeringen av en väg kan vi behöva göra förberedande mätningar och undersökningar för till exempel arkeologi och markförhållanden i och intill den planerade sträckningen. Trafikverket och våra anlitade konsulter har rätt att få tillträde till fastigheter (34 § VägL) där vi behöver göra sådana undersökningar, men vi informerar alltid markägaren i förväg. När dessa arbeten ska utföras försöker man om möjligt att undvika skador. Skulle skador uppstå ska dessa ersättas. Dessutom får inte träd i trädgårdar fällas eller skadas utan ägarens medgivande.

Vägplan ger markåtkomst för vägen Planläggning Utredningsarbete – VAR ska den nya vägen gå och HUR ska den utformas Eventuell tillåtlighets- prövning av regeringen Utformning av förslag till Vägplan Åtgärdsvals- studie Vägplanen fastställs SAMRÅD (parallellt under hela processen) Granskning av förslag till vägplan Möjlighet att överklaga För att ett vägprojekt ska komma till stånd krävs, precis som projektledaren precis gått igenom (se deras bildspel för ytterligare info), att projektet planeras enligt en särskild process som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. Trafikverket ska utreda VAR och HUR vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. En fastställd vägplan innebär att vi har rätt att genomföra det som beslutats om i planen. En plan som har fått laga kraft ger Trafikverket rätt att lösa in mark som behövs permanent för vägändamål. Trafikverket har då rätt att ta marken i anspråk och börja bygga innan avtal om ersättning för intrånget har träffats med markägaren. Små okomplicerade åtgärder på en befintlig väg kan genomföras utan formell planläggning. Det ska vara åtgärder som behövs för vägens bestånd, brukande eller drift. Åtgärden får enbart medföra marginell ytterligare påverkan på omgivningen och eventuellt behov av mark måste kunna ordnas genom avtal med berörd markägare. Exempel på sådana åtgärder kan vara att göra smärre justeringar i längs- eller höjdled av en väg eller bygga en bussficka. Om markägaren inte lämnar sitt medgivande måste vi göra en formell planläggning och ta fram en vägplan som följd.

Vägrätt Vägrätt uppkommer när väghållaren tar i anspråk mark för väg, det vill säga när vägens sträckning över fastigheten blivit utmärkt och vägarbetet på-börjats. (31 § Väglagen) Vägrätten är en rätt för väghållaren att nyttja den mark som behövs för vägen. Rätt till grus, berg och andra jordmassor inom vägområdet. (30§ Väglagen) Ingen förändring av fastighetsgränser. Vägrätten upphör när vägen dras in. (32 § Väglagen) En fastställd plan ger Trafikverket rätt att förvärva mark som behövs för vägen. Fastighetsägaren har också en rätt att få mark förvärvad då planen har blivit fastställd. När vi bygger en väg tar Trafikverket marken i anspråk med så kallad vägrätt. Det innebär att Trafikverket har rätt att använda marken inom vägområdet. Vägrätten innebär dessutom att vi till exempel får avverka skog och ta ut jord- och bergmassor inom vägområdet. Vi får också ge någon annan rätt att till exempel lägga ned ledningar inom vägområdet.   Vägrätten uppkommer när Trafikverket märker ut vägens sträckning över fastigheten och påbörjar vägarbetet. Vi har rätt att börja bygga även om vi inte är överens med markägaren om ersättningen. Vägrätten innebär inte att fastighetsgränserna ändras. Vägrätten kan ses som en lång nyttjanderätt där väghållaren ges rätt att nyttja marken så länge de behöver. Om vägen inte längre behövs som allmän väg kan Trafikverket besluta om att dra in vägen från allmänt underhåll. Då upphör också vägrätten och fastighetsägaren får återigen disponera marken. Den mark som behöver tas i anspråk anges i vägplanen.

Vägområde Den här bilden visar det fastställda vägområdet för en väg, dvs. den mark som tas i anspråk med vägrätt. Till vägområdet hör inte bara vägbanan utan också diken, slänter, bullerskydd, räcken, vägmärken, belysning med mera som har direkt koppling till vägen. (Vägområdet utgörs av den mark som behövs för väganordningarna. Väganordningar är de anordningar som stadigvarande/permanent behövs för vägens bestånd, drift eller brukande.)

Mark under byggtiden Vägområde I ett vägbyggnadsprojekt kan det i vissa fall finnas ett behov av att tillfälligt använda markområden under byggtiden. Det kan t.ex. behövas för tillfälliga transportvägar och för upplag av massor. Trafikverket kan i vägplanen reservera mark för detta genom en tillfällig tidsbegränsad nyttjanderätt. Marken återlämnas till fastighetsägaren efter angiven tid. Vi betalar ersättning till fastighetsägaren för den tillfälliga nyttjanderätten. Yta som används under byggnadstiden, t.ex. för massupplag

Typer av vägar Allmän väg = Väg där stat eller kommun är väghållare. Enskild väg = Väg som inte är allmän väg. Väghållarna som har ansvar för de enskilda vägarna kan vara enskilda markägare eller organisationer. Det finns två olika typer av vägar. Allmän väg och enskild väg. En allmän väg är en väg där staten eller kommunen är väghållare. Enskilda vägar är den allra största delen av Sveriges vägnät. Väghållarna som har ansvar för de enskilda vägarna kan vara enskilda markägare eller organisationer. En del enskilda vägar får statsbidrag. (Sveriges vägnät består av cirka 9 840 mil statliga vägar, 4 100 mil kommunala gator och vägar och cirka 43 000 mil enskilda vägar. En stor andel av de enskilda vägarna är skogsbilvägar som i många fall inte är öppna för allmän motorfordonstrafik.)

Enskilda vägar Vid byggande av ny allmän väg eller ombyggnad av en befintlig väg kan även enskilda vägar påverkas. Beslut om de enskilda vägarna som används av flera fastigheter hanteras av Lantmäteriet. När en väg dras in från allmänt underhåll men behövs för enskild väg kan Trafikverket ansöka om lantmäteriförrättning för att ordna det framtida underhållsansvaret (25 § Väglagen) Lantmäteri-förrättning Förrättnings-sammanträde Beslut om utformning I samband med byggande av en ny allmän väg eller ombyggnad av en befintlig väg händer det att intilliggande enskilda vägar påverkas. Trafikverket kommer att se till att det enskilda vägnätet anpassas efter ombygganden. Beslut om enskilda vägar som används av flera fastigheter hanteras av Lantmäteriet. Det är Lantmäteriet som bildar så kallade gemensamhetsanläggningar för att besluta hur flera fastigheter ska samverka för att t.ex. sköta en gemensam enskild väg. Trafikverket kommer att ansöka om Lantmäteriförrättning och lämna ett förslag på utformning av det enskilda vägnätet. Lantmätaren kommer att kalla de berörda fastighetsägarna till förrättningssammanträde. Vid förrättningssammanträdet samlas lantmätaren och sakägarna för att diskutera och gå igenom utformningen av gemensamhetsanläggningen . Lantmätaren fattar därefter beslut om utformning, läge och delaktighet. Beslutet kan sedan överklagas. Normalt får sedan Trafikverket svara för utbyggnaden av vägen.   De enskilda vägarna som ni ser i vägplanen är enbart illustrationer. De utgör det förslag som Trafikverket kommer att skicka in till Lantmäteriet. Om ni har nya synpunkter arbetar vi gärna in dessa. Det är dock i slutändan Lantmäteriet som beslutar och den processen är helt skild från processen att planera de allmänna vägarna. Trafikverket har möjlighet att i en vägsplan besluta att en allmän väg ska dras in från allmänt underhåll. Behövs vägen i fortsättningen som enskild väg kan Trafikverket ansöka om lantmäteriförrättning för att ordna det framtida underhållsansvaret (25 § Väglagen)

Besiktningar/Gränsmarkeringar Hus och vattentäkter besiktigas före byggstart om risk finns för skador. Befintliga gränsmarkeringar som riskerar att skadas mäts in före byggstart. Efter att bygget har färdigställts återutsätts skadade/förlorade markeringar av Lantmäteriet. Hus och vattentäkter besiktigas, dvs. Trafikverket gör en inventering av befintliga sprickor och skador, före byggstart om risk finns för skador.   Befintliga gränsmarkeringar som riskerar att skadas letas upp och dokumenteras innan byggstart. När vägen är färdigbyggd återutsätts skadade/förlorade markeringar av Lantmäteriet.

Nyttjanderättshavare, t.ex. jordbruksarrendatorer Vad ersätts? Vem kan få ersättning? Fastighetsägare Servitutshavare Nyttjanderättshavare, t.ex. jordbruksarrendatorer Vad ersätts? Markintrånget – Minskning av fastighetens marknadsvärde 25 %-påslag på markintrång Annan skada Uppräkning med index och ränta Inlösen av fastighet Synnerligt men för fastigheten eller del därav Tidig inlösen i undantagsfall (55 § + 55 a § + 55 b § Väglagen) Vid intrång bestäms ersättningen i enlighet med Väglagens regler. Väglagen hänvisar sedan vidare till ersättningsreglerna i fjärde kapitlet expropriationslagen. Vilka är det då som kan få ersättning vid intrång på grund av byggande av väg. Jo, det är fastighetsägare, servitutshavare (t.ex. rätt att köra på anans väg, ta vatten ur brunn etc.) och nyttjanderättshavare som t.ex. jordbruksarrendatorer.   Ersättningen ska täcka fastighetens marknadsvärdesminskning, dvs. skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde innan vägbygget och efter ska ersättas. I ersättningen för marknadsvärdesminskningen ingår ersättning för markintrång, byggnader som rivs, träd som avverkas, immissioner m.m. Den 1 augusti 2010 gjordes en förändring i expropriationslagen som innebär att Trafikverket ska ersätta fastighetsägaren med ytterligare 25 % på den uppkomna marknadsvärdesminskningen. Utöver marknadsvärdesminskningen utgår ersättning för annan skada. Det är en ersättning till fastighetsägare eller rörelseidkare för ökade kostnader eller minskade intäkter som drabbat dem personligen och som är direkt orsakade av markintrånget, t.ex. skördeskador, flyttkostnader och omställningskostnader och förtidig avverkning. Ersättningen räknas upp med index och ränta från den dag marken tas i anspråk, till dess att utbetalning sker. Ersättningen för intrånget ska bedömas på ett rättvist och rättssäkert sätt. Det innebär att lika fall ska behandlas lika och ersättningen ska vara förutsägbar och kunna motiveras utifrån förhållandena på den enskilda fastigheten. Om synnerligt men (mycket stort intrång i den pågående markanvändningen) för fastigheten eller del därav skulle uppstå kan inlösen av området bli aktuellt. En fastighetsägare kan i undantagsfall få sin fastighet inlöst även innan en plan har fastställts. Det gäller om fastighetsägaren har en mycket besvärlig situation (det vill säga då fastighetsägaren av skäl som till exempel dödsfall eller skilsmässa är tvungen att sälja fastigheten under just den här perioden) och det är sannolikt att fastigheten kommer att behövas för en väg.

Ersättningsberäkning tomtmark Markvärdet Förstörda tomtanläggningar: träd, buskar, staket Annan skada Vid ersättning för intrång på tomtmark ersätts värdet på den mark som tas i anspråk.   Dessutom ersätts de träd, buskar och staket som tas i ner i samband med markintrånget. Dessa tomtanläggningar värderas sedan efter hur pass stor betydelse de haft för tomtens marknadsvärde. Även annan skada kan ersättas (t.ex. flyttkostnader, unika tomtanläggningar som ej går att flytta och som ej påverkar marknadsvärdet).

Reglering av intrång Trafikverket meddelar genom brev vilket datum marken kommer att tas i anspråk för vägutbyggnad. Intrånget regleras i allmänhet när vägen är färdigbyggd. Ersättningsbeloppet räknas upp med index och ränta från den dag marken togs i anspråk. Trafikverket kommer genom brev att meddela vilket datum marken kommer att tas i anspråk för vägutbyggnad.   Eftersom den mark som tas i anspråk ska värderas vid den tidpunkt då ianspråktagandet sker, dvs. då vägen börjar byggas, är det inte möjligt för oss att redan nu träffa några överenskommelser om ersättning. Intrånget regleras i allmänhet när vägen är färdigbyggd eller under tiden vägen byggs. Då ser man dessutom vilka skador som uppstått på fastigheten. Ersättningsfrågan kan därför inte överklagas nu i samband med framtagandet av vägplan utan det görs i en särskild process som jag återkommer till. Ersättningen räknas upp med index och ränta från den dag marken togs i anspråk. På så sätt missgynnas inte fastighetsägaren av att utbetalningen av ersättningen sker efter att marken har tagits i anspråk.

Ombudskostnader vid ersättningsförhandlingar Det finns inte någon skyldighet för Trafikverket att svara för ombudskostnader vid frivilliga förhandlingar. Detta hindrar dock inte att markägaren och Trafikverket ändå fritt kan avtala om detta. Trafikverket ersätter ombudskostnader under vissa förutsättningar (t.ex. ska ersättningen överstiga 1/2 basbelopp). Före anlitande av ombud, kontakta Trafikverket! Trafikverket kommer att kontakta alla som berörs av intrång för att diskutera ersättningen. Det finns inte någon skyldighet för Trafikverket att svara för ombudskostnader vid frivilliga förhandlingar. Detta hindrar dock inte att markägaren och Trafikverket ändå fritt kan avtala om detta. Trafikverket ersätter ombudskostnader under vissa förutsättningar. Ombudskostnader ersätts t.ex. inte enbart i ärenden där ersättningen bedöms överstiga ett halvt basbelopp.   Om en fastighetsägare anlitar ett ombud sker förhandlingen normalt med ombudet. Trafikverket bekostar dock inga ombud förrän det är dags för ersättningsdiskussioner och marken har tagits i anspråk. Kontakta markförhandlaren på Trafikverket innan ombud anlitas. Trafikverket ska i förväg godkänna ombudet och förväntade kostnaderna.

Rättegångskostnader Första instans (Mark- och miljödomstolen) Trafikverket svarar för egna och motpartens skäliga kostnader. Högre instans (Mark- och miljööverdomstolen, HD) Trafikverket svarar för egna och motpartens skäliga kostnader om målet förts vidare av Trafikverket. Om målet förts vidare av fastighetsägaren och förloras i högre instans får fastighetsägaren stå sina egna kostnader men normalt inte Trafikverkets. Om Trafikverket inte kan komma överens med fastighetsägaren om ersättningen kan ersättningsfrågan prövas i mark- och miljödomstolen. I första instansen svarar Trafikverket för båda parters kostnader oavsett utgången i målet.   I de högre instanserna, mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen, är reglerna något annorlunda. När Trafikverket fört målet vidare gäller samma regler som i första instans. Om endast motparten fört målet vidare svarar denne normalt för sina egna kostnader om målet förloras.

Skatt Ersättningen är normalt skattepliktig. Rådgör med Skatteverket eller er revisor. Moms ska i vissa fall betalas på den del av ersättningen som utgår för skogsprodukter eller skog. På utbetald ersättning för ränta gör Trafikverket preliminärskatte- avdrag och inbetalar till Skatteverket (enbart för privatpersoner och dödsbon). Ersättningen är normalt skattepliktig. Rådgör med Skatteverket eller er revisor. För att underlätta fastighetsägarens deklaration i rätt inkomstlag specificerar Trafikverket de olika ersättningsposterna och lämnar över i en sammanställning till fastighetsägaren tillsammans med ersättningsavtalet.   Moms ska i vissa fall betalas på den del av ersättningen som utgår för skogsprodukter eller skog. För momsredovisningsskyldiga fastighetsägare betalar Trafikverket ut ersättning för moms. På utbetald ersättning för ränta gör Trafikverket preliminärskatteavdrag och inbetalar till Skatteverket. Det görs enbart på ränteutbetalningar till fysiska personer och dödsbon.

Under byggtiden Vanligen förekommande störningar: Transporter och trafikomläggningar Buller Vibrationer Luftföroreningar (damm, avgaser) Tillfällig grundvattenpåverkan Vid skador/störningar, kontakta markförhandlaren! Under byggtiden kan störningar förekomma på era fastigheter. Vanligen förekommande störningar är bland annat: Transporter och trafikomläggningar Buller Vibrationer Luftföroreningar (damm, avgaser) Tillfällig grundvattenpåverkan   Kontakta markförhandlaren vid skador och störningar. (Se nästa bild) (Normalt får fastighetsägaren tåla dessa skador utan ersättning, utom i särskilda fall)

Tack för uppmärksamheten! Några ytterligare frågor?

25 § En väg får dras in, om den efter tillkomsten av en ny väg eller av något annat skäl inte längre behövs för det allmänna och åtgärden medför endast ringa olägenhet för bygden. Bestämmelserna i 22 § tillämpas på ett ärende om indragning av en väg. För att ordna väghållningen när en väg dras in skall väg- hållaren, om det behövs, påkalla förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149).

31 § Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar mark eller annat utrymme för en väg i anspråk med stöd av en fastställd vägplan eller, i fråga om åtgärd enligt 10 § fjärde stycket och 28 § andra stycket, en skriftlig överenskommelse. Vägrätt uppkommer även genom att väghållaren övertar mark eller annat utrymme med stöd av beslut om förändring av enskild väg till allmän. Mark eller annat utrymme ska anses ha tagits i anspråk för en väg, när vägens sträckning över fastigheten tydligt har märkts ut på marken och det vägarbete som anges i vägplanen har påbörjats inom fastigheten. Om utmärkning enligt andra stycket inte lämpligen kan göras, ska mark eller annat utrymme anses ha tagits i anspråk när marken eller utrymmet har angetts i en vägplan och det vägarbete som anges i planen har påbörjats inom fastigheten. Mark eller annat utrymme ska anses ha tagits i anspråk för en åtgärd enligt 10 § fjärde stycket och 28 § andra stycket när det arbete som anges i överenskommelsen har påbörjats. Lag (2012:439).

§ 32 Vägrätt upphör när vägen dras in. Väghållaren är skyldig att i den omfattning det behövs ställa i ordning vägområdet och vidta åtgärder för att förebygga att områdets skick vållar störningar och olägenheter i framtiden. Väghållaren får föra bort vad som har anbringats inom vägområdet för vägändamål, om inte länsstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till att fråga har uppkommit om markens eller utrymmets användning som enskild väg. Vad som ej förts bort inom ett år efter det att vägen dragits in tillfaller fastighetens ägare. Länsstyrelsen kan förlänga tiden, om särskilda skäl föreligger. Lag 2005:940.

§ 34 Väghållningsmyndighet och av denna anlitade biträden är berättigade att få tillträde till fastighet för att verkställa mätning eller stakning, undersökning av grund eller annan förberedande åtgärd för byggande av väg. I trädgård, liknande plantering eller park får träd ej skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrigt skall skada undvikas där det är möjligt.

§ 55 Har väghållare fått vägrätt, är fastighetens ägare berättigad att av väghållaren få intrångsersättning och ersättning för annan skada till följd av vägens byggande eller användande, om det inte har avtalats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning inte skall lämnas. Samma rätt till ersättning har en innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastigheten, om rätten inte har upplåtits efter det att marken eller utrymmet togs i anspråk. Vid ersättningens bestämmande gäller 4 kap expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar. 4 kap 3 § nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före det talan väcktes vid domstol. På ersättningen skall det betalas ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag då marken eller utrymmet togs i anspråk till och med den dag då betalning skall ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter. Lag 2005:940.

§ 30 Vägrätt innefattar rätt för väghållaren att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för en väg, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. I den mån någon inskränkning inte har gjorts i vägplanen, i en skriftlig överenskommelse eller i ett beslut om förändring av enskild väg till allmän, ger vägrätt även i övrigt väghållaren rätt att i fastighetsägarens ställe 1. bestämma över markens eller utrymmets användning under den tid vägrätten består, och 2. tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Lag (2012:439).

§ 55 a Om fastighetsägaren begär det, ska mark eller utrymme som enligt gällande vägplan inte endast tillfälligt ska användas för vägändamål lösas in av den som ska bygga vägen. Det gäller dock inte om vägrätt har uppkommit eller om det finns en överenskommelse om ersättning för vägrätt. När ersättningen bestäms gäller 4 kap. expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar. Lag (2012:439).

§ 55 b En fastighet eller del av fastighet ska på fastighetsägarens begäran lösas in även om det ännu inte finns någon gällande vägplan om 1. det är sannolikt att fastigheten kommer att behövas för vägändamål, och 2. det finns synnerliga skäl för att få fastigheten eller del av denna inlöst.