Samordningsförbundet Skellefteå

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Advertisements

23 april 2014 Om Arenasamverkan i GGVV
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Programområde Personer med funktionsnedsättning
Varför finansiell samordning?
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Arbetslivsintroduktion
Ett arbete med att etablera
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
(Underlaget till dessa bilder är hämtade från OH- bilder från regeringskansliet, socialdepartementet) Finansiell samordning inom rehabiliterings-området.
Syfte: Väcka intresse för en utvidgning av Samordningsförbundet Umeå till kransarna (Samordningsförbundet Umeåregionen?)
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Samordning för Psykisk (o)hälsa
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
Välkommen till ESF:s seminarium
Fyra rehabiliteringsaktörer Landsting/Region Försäkringskassan Kommuner Arbetsförmedlingen Vem ger rätt hjälp i rätt tid?
Försäkringskassans roll i samverkan
Korta fakta om Skellefteå!
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Rapport från studiebesök Åsa Olsson, Sune Hemmingsson, Lisa Ask
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Lokal Arbetsförmedling
One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Renate Minas, Docent, forskare, Institutet.
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Samordningsförbundet
Strukturfondspartnerskapets yttrande:
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
TUNA-projektet.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Regional utvecklingsstrategi – RUS – antogs 2010 Mobilisering och kraftsamling Regionala prioriteringar En riktningsgivare med vision, mål och strategier.
Förstudie 2014 ”Socialfonden och kompetensförsörjning i region Örebro” – spår 1.
1.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Varför Samverkan? Många med offentlig försörjning Problemen kräver helhetslösningar myndigheten äger del- lösningar Nya behov – integration.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Finansiell samordning
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Kundens väg till arbete.
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
Europeiska socialfondens nationella strukturfondsprogram för Sverige
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar - att uppnå gemensam inriktning och samordning Namn Efternamn Datum Version 1.0,
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och SKL.
Socialdepartementet 1.Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2.Förutsättningarna för samordningsförbunden Statssekreterare.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Operativ personal från:
Samordningsförbund En egen juridisk person
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Skellefteå ”En gemensam ingång”
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Bakgrund Överenskommelsen Aktuellt just nu
En stad för alla Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Budget 2014
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Politisk samverkansberedning för hälsa, vård, omsorg och skola
Samordnad utveckling för god och nära vård
Utvärdering av samordningsförbundens verksamhet, del 1 och del 2.
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Presentationens avskrift:

Samordningsförbundet Skellefteå Lokal och regional välfärdsutveckling genom finansiell samordning!

Ansvaret för rehabilitering uppdelat! Försäkringskassan – samordna och utöva tillsyn – samverka med övriga aktörer – administrerar soc. försäkringssystemet Hälso- och sjukvården (landsting) – ansvarar för medicinsk rehabilitering (medicinsk vård, behandling, habilitering och rehabilitering, hälsofrämjande insatser) – förmedla underlag till försäkringskassan för beslut om sjukpenning och bedömning av rehabiliteringsbehov Arbetsförmedlingen – administrerar arbetsmarknadspolitiken (platsförmedling, vägledning, arbetslivsinriktad rehabilitering och utbildning) Kommunen – har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver – ansvarar för den enskildes sociala rehabilitering (råd, stöd, service, ek. bistånd, behandling, sysselsättning, m.m. – skolhuvudman – kommunala arbetsmarknadsinsatser Arbetsgivaren - - arbetslivsinriktad rehabilitering

3

Finansiell samordning en lösning! Diverse försöksverksamheter (Socsam, Frisam, Finsam etc.) Cirka 280 000 människor i behov av samordnade insatser (Riket) Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) Frivilligt bilda samordningsförbund 84 förbund i landet – över 220 av landets kommuner medlemmar liksom samtliga landsting/regioner 273 miljoner i statliga medel till landets samordningsförbund 2013 – lika mycket från kommuner och landsting/regioner

Samordning på rehabiliteringsområdet! Den nordiska välfärdsmodellen Norge Danmark Finland Sverige Finsam (Lag 2004 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet) ”Tvåpartsfinsam” FK – Hälso- och sjukvård Sjukförsäkrings- reformen 2008 (rehabiliteringskedjan) Försäkringskassans samordningsansvar Arbetsförmedlingens samverkansansvar Kommun och landsting Samverkan med brukar/anhörig- organisationer Projektsamverkan

Samordningsförbundens uppdrag Bidra till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete Ska ge effekter på tre plan För individen För samverkansparterna För samhället Verktyget är förbättrad samverkan mellan huvudmännen!

Vad kännetecknar Finsam! Gemensamma insatser med gemensamma resurser Långsiktig organisation för samverkan Nya sätt att arbeta Lokal prägel – gemensamt geografiskt ansvarsområde Tillgång till myndigheternas samlade kompetens Gemensam målbild Individen i fokus Helhetssyn

FINSAM: Finansiell och politisk samordning Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Samordningsförbund Landsting Kommun

Målet är välfärd för alla!

Samordningsförbundet Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå bildades i december 2005 Fyra medlemmar: Skellefteå kommun, VLL, FK och AF Årsbudget: 5,8 miljoner kr/år (FK 50 %, VLL 25 % och Skellefteå kommun 25 %) Självständig juridisk person Styrelse bestående politiker och tjänstemän Har finansierat 31 projekt till en kostnad av över 35 miljoner kronor sedan starten

STYRELSE LOKAL SAMVERKANSGRUPP ADMINISTRATION Ordinarie Ersättare Skellefteå kommun Bertil Almgren (S) ordförande Daniel Öhgren (C) Försäkringskassan Helen Edström Carolina Marklund Landstinget Kenneth Andersson (S) Sture Andersson (C) Arbetsförmedlingen Anna Viklund, vice ordförande Birgitta Westring – Sandberg LOKAL SAMVERKANSGRUPP Skellefteå kommun Per Bergman Leif Löfroth Jan Midlert Försäkringskassan Lotta Qvarnström Astrid Karlsson Landstinget Rolf Stenvall Catrin Nygren Arbetsförmedlingen Anders Eriksson Åsa Wallin Stellan Berglund Ordförande/Sammankallande ADMINISTRATION Förbundschef Stellan Berglund 1,0 Ekonom Ingrid Nilsson 0,12 Administratör Johan Furberg 0,75 Arbetsmarknadstorget Utsikten 2.0 Psykisk ohälsa och arbetslivet 4all – for all MedUrs Spira Anställnings-kompetens Sociala Entreprenörshuset Hälsans Trädgård Finsam ESF

Styrkort 2012 för Samordningsförbundet Skellefteå Vision Alla i arbete – egen försörjning Strategi Genom strukturell samverkan, gemensamma insatser och effektiv resursanvändning öka funktions- och arbetsförmågan hos personer i åldern 16–64 år i behov av samordnad rehabilitering så att de kan erhålla arbete och egen försörjning. Individen Förnyelse/utveckling Arbetssätt/processer Ekonomi Minst 50 % av totala antalet deltagare i samordnad rehabilitering har arbete eller studerar 1 år efter avslutad aktivitet. 100 % av deltagarna i samordnad rehabilitering uttrycker att deras livssituation förbättrats efter avslutad aktivitet. Utveckla gemensam kunskap inom området hälsa, arbete, och försörjning. Framgångsrika arbetssätt implementeras i reguljär verksamhet. Utveckla nya former för gemensam styrning och ledning av samordnad rehabilitering. Innovativa arbetssätt prioriteras i samordnad rehabilitering. Ekonomi i balans. Effektivt resursnyttjande i ett samhällsekonomiskt perspektiv. MÅL AKTIVITET Tidig och samordnad rehabilitering i form av reguljär verksamhet eller projektverksamhet. Med en gemensam kartläggning och handlingsplan som utgångspunkt genomföra individuella insatser i form av bl.a. – arbetsrehabilitering – arbetsträning – psykosocial eller medicinsk rehabilitering – utbildning – arbetsmarknadsprogram – praktik Gemensam uppföljning och utvärdering efter avslutad aktivitet och 1 år efteråt. Ge ut ett nyhetsbrev minst 4 ggr per år. Tillskapa mötesplatser för kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte (hemsida, konferenser, seminarier, etc.). Gemensam kartläggning, behovs- och åtgärdsanalys. Pröva nya former för såväl genomförande av utvärdering som upphandlande av utvärdering från andra aktörer. Delta i lokalt-, regionalt och nationellt utvecklingsarbete. Utarbeta en checklista som underlag för ställningstagande om implementering. Genomföra gemensam kompetensutveckling inom området styrning och ledning. Kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Bedriva aktiv omvärldsbevakning. Samordna insatser enligt modellen En – Gemensam – Ingång. Förmedla nya kunskaper i form av forskning, rapporter, m.m. Rapporter varje kvartal om utfall och prognos. Tillämpa modell för samhällsekonomisk utvärdering av enskilda projekt.

Resultat 2009, 2010 och 2011 för ca 1450 personer Cirka 50 % av totala antalet deltagare fick arbete eller började studera Mycket höga deltagarbetyg förbättrad livssituation möjlighet påverka genomförandet betyg på insatsen Bedömningar i individärenden baseras på gemensamma handlingsplaner Rehabiliteringen organiseras med utgångspunkt från individens hela behovsbild Medverkande myndigheters representanter har respekt för och kunskap om varandras uppdrag Samhällsekonomiskt effektiv rehabilitering (tre projekt) Olika implementeringsformer

Utmaningar! Andelen unga som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg! Ungdomsarbetslösheten! Antalet utlandsfödda utan arbete och egen försörjning! Ökad psykisk ohälsa! Ökat antal arbetssökande med funktionshinder! Ökade kostnader för ekonomiskt bistånd! Hur kan unga och vuxna i behov av samordnad rehabilitering bli en del av den framtida kompetensförsörjningen?

Pågående verksamhet 2013 Behovsgrupp Antal Resultat Arbetsmarknadstorget (Finsam) Unga 16-29 år med behov av långvarigt stöd från flera myndigheter 40 löpande 60 % Utsikten 2.0 (ESF) Unga 20-35 år med komplex problematik och behov av stöd från minst två myndigheter 54,5 % Unga in (ESF) Unga 16-24 år som varken studerar, arbetar eller finns inskrivna på arbetsförmedlingen 30 Nyligen inlett ViVågar (Socialstyrelsen) Unga och vuxna 16-65 år med psykiska, neuropsykiatriska och drogrelaterade funktionsnedsättningar 25 löpande Tillväxtfaktor Skellefteå (ESF) Unga 16-29 år med försörjningsstöd samt nyanlända med akademisk bakgrund 70 + 20 Främst metod- och organisationsmål Plug in (ESF) Gymnasieelever, främst åk 1, som riskerar att hoppa av utbildningen Rätt väg ut (ESF – upphandling) Unga 16-29 år utan fullständiga gymnasiebetyg 66 löpande TExAS (ESF) Unga 16 år och äldre med Aspergers syndrom och andra neuropsykiatriska diagnoser 30 löpande Hälsans Trädgård (ESF) Unga och vuxna 16-64 år med långvarig arbetslöshet och ohälsa (S/A-ersättning) samt ekonomiskt bistånd 10-20 % Förrehabilitering MedUrs (ESF) Vuxna 25-64 år som är utförsäkrade eller riskerar att bli det Främst metod- och samverkansmål samt individuella utv.mål Spira anställningskompetens (ESF) Unga och vuxna 18-64 år med långvarig ohälsa och arbetslöshet 250 totalt Spira integration (ESF) Unga och vuxna 16-64 år med utländsk bakgrund och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden Främst metod- och samverkansmål samt individuella utv.mål For all – 4 all (Integrationsfonden) Tredjelandsmedborgare och utlandsfödda. Arbetsliv och myndigheter 200 totalt Kunskaps- och integrationsmål

Samordnad ledning/styrning av projekt. Fördelar! Helhetssyn Kunskap om varandra Förståelse för varandra Bättre behovs-, metod och resultatanalys Samordnad implementeringsdiskussion Sparar tid – färre möten Underlättar strategisk påverkan

Många projekt pågår! Unga vuxna 16–35 Vuxna 16–64 Arbetsmarknadstorget Utsikten 2.0 Unga in Rätt väg ut Plug-in TExAS Tillväxtfaktor (adj.) Vi Vågar Vuxna 16–64 SPIRA anställningskompetens Hälsans Trädgård MedUrs SPIRA integration Utbildning/ Komp. Utveckling OBS! Ej kluster KUR-projektet 4ALL – for all Sociala Entreprenörshuset 2018-12-28

Vad krävs för framgångsrik samordning? Samverkanskultur och helhetstänkande Inkorporera helhetstänkande i myndigheternas resp. kulturer Fritt delande av information/kompetens Gemensam metod och kompetensutveckling Effektiv samordning mellan styrning uppifrån – och – ned och angelägna frågor nedifrån – och – upp Formella och informella nätverk Nya arbetssätt och metoder Gemensam ledning Fokus på kompetenser och relationer Flexibla teamprocesser Resurser används tillsammans när det behövs Gemensamma kontaktytor mot medborgare med samordnade behov Gemensam resultatredovisning och incitament för samverkan Delad uppfattning om resultat och utfall Partsgemensam rapportering och utvärdering Mått på samverkanskompetens hos myndighetspersonal Belöning och erkännande för samverkan och engagemang Framgångsrik samordning Struktur för samordning och innovation Förmåga att utveckla samverkan taktiskt Skapa gemensamma spelregler Bejaka kreativitet Utveckla mötesplatser för strategiska beslut Inkubator som kan utveckla halvfärdiga idéer i samverkan Omvärldsbevakning Strategisk kompetensutveckling

En gemensam ingång i Skellefteå! Utgå från kända framgångsfaktorer: Helhetssyn = utgår från individens förutsättningar Gemensam behovsbedömning Gemensamma handlingsplaner Gemensamt ansvar = ”vårat ärende” Nära till beslut Tillgänglighet - flexibilitet Arbetsgivaren viktig SAMLOKALISERING GEMENSAM VÄRDEGRUND

Verksamhetsinriktning 2013–2015 Identifiera rehabiliteringsbehov och finansiera samordnade insatser Främja samarbete och samverkan mellan myndigheterna Samordna ledning/styrning av projekt Etablera förbundet som projektägare för ESF-projekt Utveckla utvärdering/uppföljning Medfinansiera långsiktiga samverkansplattformar, t.ex. enligt modellen En gemensam ingång

Kontaktuppgifter stellan.berglund@skelleftea.se www.samordningsforbund.se Mobil: 070-589 06 53 Telefon: 0910-73 46 24