Förgröningen i praktiken – kostnader kontra miljönyttor

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jordbrukspolitiken 2014 – 2020 Utfallet av politisk överenskommelse juni 2013 Fredrik von Unge - LRF Mjölk Bollnäs 4 september 2013.
Advertisements

Pilotprojekt för Digitalt Stöd i samverkan, H2O. Vad har vi lärt oss? Digitalt stöd ökar valfriheten och tryggheten för våra brukare, bibehåller kvalitén.
Är energigrödor ett alternativ på marginalmarker? Håkan Rosenqvist Billeberga.
Kultursamverkansutredningen Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet.
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Susanne Welin-Berger ledamot i LRF:s regionstyrelse på Gotland Närodlat till kommunen Vad tycker LRF?
EA Effekt (ton fosfor) Kostnad (miljoner kr) Våtmarker Kalkfilter Dagvattendamm Kostnadseffektivitetstrappa Kalmar län (baserat på fosfor) Obs – kommer.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen Kristian Jochnick Länsstyrelsen Västra Götaland.
© Landja Marknadsanalys AB Säkerhet och olycksrisker Sveriges Lantbruk våren Sveriges Lantbruk våren 2009 En undersökning bland lantbrukare Jörgen.
Tåå gård Fredrik Jerlström. Tåå gård Växtodling Skog Uthyrning Entreprenad Parkering Konsultverksamhet.
F ÖRÄNDRADE SPELFORMER Barn- och ungdomsfotboll på barns och ungdomars villkor Beslutat på Repskapet 2010 Göteborgs Fotbollförbund.
På säker grund för hållbar utveckling Preliminära riktvärden för PFAS i mark och grundvatten Michael Pettersson Mälarlänsutbildningen
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
Landsbygdsutvecklingsprogram
Detta är miljömåltider
Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen
Stina Olofsson, Jordbruksverket
Designskiss odling - Magnus
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Så bedömer du ditt avlopp
Samverkansträff för enskilda avlopp
Välkomna till tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
APL info åk 1 Arbetsförlagt arbete.

Huvudregel: Inte störa – inte förstöra!
Föreslagna ändringar från Naturvårdsverket i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Peder Seidegård Länsarkitekt.
Fosforkampanj inom Greppa Näringen
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Sjukvårdsförsäkring – varför och för vem?
Anläggningsarrenden
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
Digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Ekologiskt jordbruk Skogsbruk Jakt Fastigheter Modern Konst
Grundkurs Natura 2000 tillstånds-prövning
SIMAIR i Trafikverkets region Syd
Fältkontroll av förgröning Emma Rybeck, Kontrollsamordningsenheten 036 – Foto: Urban Wigert.
Samråd Vattenskydd Hummeln och kristdala
Ung Cancer - Medlemsundersökning 2017, Närstående
Ekosystemräkenskaper via markanvändning av mark med höga naturvärden
RISKBEDÖMNINGAR Inför ändringar i verksamheten
En plan för odlingslandskapets biologiska mångfald
Tallriksmodellen består av tre delar:
Elevstödsprocessen Skapa en undervisning som möter alla elever
åkermarkspriser Helår 2015
Landsbygdsutvecklingsprogram
åkermarkspriser Helår 2014
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Att tänka på vid schaktning
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
Energikartläggning Vad innebär det?.
Kostnader av vildsvin i Sverige
Systematiskt kvalitetsarbete
Utredningen om ekologisk kompensation
Grundutbildning för tvärvillkorsrådgivare 12 september 2018
Fosforkampanj inom Greppa Näringen
Varierad PK gödsling Hur?.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Möjligheter till finansiering?
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Sammanträdesprotokoll Motala kommunala pensionärsråd
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser
Dokumentera rätt i vården
Hållbart jordbruk - argument i miljö och klimatdebatten
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
Tilläggsbelopp 2019 Maria Fällman
Frukostseminarium buller praxisgenomgång Monika Gerdhem - Miljöjurist och chef för hälsoskyddsavdelningen på miljöförvaltningen i Stockholm
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Presentationens avskrift:

Förgröningen i praktiken – kostnader kontra miljönyttor 2018-12-28

Vad är och vad gäller för förgröningen? Förgröningsstödet är extra miljöanpassningsåtgärder kopplade till grundstödet. Dessa åtgärder ska vara obligatoriska och tillämpliga i hela EU. Stödet bör utgöras av enkla, allmänna, icke-avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. diversifiering av grödor och bibehållandet av permanent gräsmark samt inrättandet av ekologiska fokusarealer. 2018-12-28

Utfallet av förgröningen i Sverige Antalet jordbrukare som genomfört en eller flera förgröningsåtgärder. Värderade miljönyttor per åtgärd utifrån förändrad markanvändning på den ansökta arealen 2015. 2018-12-28

Värderade miljönyttor per åtgärd utifrån förändrad markanvändning på den ansökta arealen 2015. 2018-12-28

Diversifiering av grödor Antal gårdar som inte skulle ha klarat villkoren år 2015 och den areal som behöver en ny gröda Landsbygd Antal gårdar Påverkad areal, hektar Skogsbygder norr om 62:a breddgraden 860 4 630 Skogsbygder söder om 62:a breddgraden 480 1 580 Svealands slättbygd 440 1 840 Norra Götalands slättbygder 620 2 300 Mellanbygder och södra Götalands slättbygd 430 1 350 Sverige 2 830 11 700 2018-12-28

Fördelning av grödor i Svealands slättbygd efter (2015) och före (2014) förgröningen 2018-12-28

Diversifiering av grödor Följande undantag och villkor är de som vi har utvärderat efter: alla gårdar med mindre än 10 hektar åkermark har uteslutits på gårdar som ligger i områden norr om 62:a breddgraden krävs det enbart två grödor på marken när arealen omfattar mer än 10 hektar åker. Ingen av grödorna får uppta mer än 75 procent av gårdens åkermark som ligger i en växtföljd. gårdar med under 30 hektar åkermark som brukas i en årlig växtföljd undantas från kravet på diversifiering av grödor, om över 75 procent av hela gårdens åkerareal består av vall eller träda. gårdar där över 75 procent av hela gårdens stödberättigade jordbruksareal består av vall eller permanent gräsmark. Detta undantag gäller dock endast om gårdens återstående åkerareal är under 30 hektar. minst två grödor ska odlas årligen på jordbruk med mer än 10 hektar och mindre än 30 hektar åker minst tre grödor ska odlas årligen på jordbruk med mer än 30 hektar åker maximalt 75 procent av den dominerande grödan, maximalt 95 procent av två grödor får förekomma. 2018-12-28

Permanenta gräsmarker för åren 2003 och 2016 Referensareal 2016 Landsbygd Jordbrukare antal PG betesmark hektar PG vall hektar PG referensareal hektar PG hektar krav 5 % Ökad areal EFA och DG Skogsbygd 18 500 121 700 49 300 171 000 8 600 121 400 Slättbygd 21 400 181 600 46 400 228 000 11 400 115 000 Sverige 39 900 303 300 95 700 399 000 20 000 236 400 2018-12-28

Permanenta gräsmarker Följande undantag och villkor är de som vi har utvärderat efter: jordbrukare som har ett Natura 2000-område på jordbruksmark (oftast är det betesmarker) kan få förgröningsstödet utan att behöva följa alla förgröningsvillkor. Undantaget gäller bara för de villkor som står i strid med villkoren för Natura 2000- området och enbart för denna areal. referensarealen långliggande gräsmarker år 2015 på nationell nivå. jordbruk med grundstödsberättigad mark såsom betesmark samt femåriga vallar och trädor på åker referenskvoten får inte minska med mer än fem procent 2018-12-28

Ekologiska fokusarealer karta över skogsundantaget Områden med grönt har skogsundantag. De röda områdena har inte skogsundantag. 2018-12-28

Val av ekologiska fokusarealer Som EFA räknas i Sverige : Arealer som ligger i träda Odling av salix på åkermark Arealer med kvävefixerande grödor Arealer med insådd av en vallgröda i en huvudgröda Landskapselement i form av obrukade fältkanter på åkermark EFA-typer Antal medlemsstater Sverige kvävefixerande grödor 27 X träda 26 landskapselement (minst ett) 23 energiskog (Salix) 21 fånggrödor (vall insådd) 20 buffertremsor 19 beskogning 13 agroforestry 12 skogskantremsor 10 terrasser 8 2018-12-28

Ekologiska fokusarealer Följande undantag är de som vi har utvärderat efter: alla gårdar med mer än 15 hektar brukad åkermark minst 75 procent vall och/eller baljväxter och/eller träda odlas på gårdens åker och mer än 30 hektar åkermark är ändå kvar minst 75 procent av gårdens jordbruksmark är permanent gräsmark och mer än 30 hektar åkermark är ändå kvar alla gårdar som inte har skogsundantag 2018-12-28

Latenta eller befintliga kostnader och nyttor med förgröningen, kr/ha 2018-12-28

Hur kostnadseffektiv är förgröningen i att öka miljönyttan? Beräknad miljöeffektivitet av förgröningsåtgärderna, 2015. 2018-12-28

Slutsatser Åtgärderna diversifiering av grödor och permanenta gräsmarker har liten miljönytta och bör tas bort. Ekologiska fokusarealer (EFA) kan ha en tydlig miljönytta, men vissa av EFA:s typåtgärder och villkor bör omformas för att öka effektiviteten. För att få de ekologiska fokusarealerna mer miljöeffektiva bör villkor och kopplingar till andra stödformer ses över. 2018-12-28

Förslag från CAPs miljöeffekter Ta bort åtgärden diversifiering av grödor Gör om kraven för permanenta gräsmarker eller ta bort åtgärden helt Utveckla kraven på ekologiska fokusarealer Villkoren för ekologiska fokusarealer (EFA) bör anpassas bättre till att ge mer miljönytta Viktningen av den faktiska EFA-arealen bör ses över 2018-12-28

EFA obrukade fältkanter Foto Albin Andersson Foto Lena Friberg 2018-12-28

Anmälda arealer 2015 till ekologiska fokusarealer, EFA, före och efter viktning EFA träda Obrukad fältkant (*6) Salix Insådd av vall Kväve- fix gröda Total EFA Krav på EFA Arealer före viktning 53 200 4 200 3 500 54 100 45 700 160 700 64 200 Viktning 1,0 1,5 0,3 0,7 1,7 Arealer efter viktning 6 200 1 100 16 200 32 000 108 700 108 700 2018-12-28

Hur ser jordbrukarna på ekologiska fokusarealer? Jordbrukarnas val av träda eller obrukad fältkant även om kravet varit insådd av blommande örter 2018-12-28

Trädor 2018-12-28

Kvävefixerande grödor 2018-12-28

Obrukade fältkanter 2018-12-28

Insådd av vallgrödor 2018-12-28

Förgröningen i praktiken Tack Torben Söderberg, CAPs miljöeffekter 2018-12-28

2018-12-28

2018-12-28