Individuellt lärande tillsammans Självstyrt lärande (SSL) Lärgrupper Individuellt lärande tillsammans med andra

Utgångspunkt… Alla har ett behov av att lära. Alla tar ansvar för sitt eget lärande. Medvetet och meningsfullt lärande i vardagen. Individuellt lärande tillsammans med andra. Alla har ett behov av att lära och utvecklas. Alla tar ansvar för sitt eget lärande. Planerat, medvetet, meningsfullt lärande i vardagen. Lära hur man lär –vad, hur, när, var och varför? Individuellt lärande tillsammans med andra.

SSL pedagogiken F 1 Var har jag varit? Hur kom jag hit? F 2 Var befinner jag mig nu? F 3 Vart vill jag? F 4 Hur kommer jag dit? F 5 Hur vet jag när jag är framme?

Självstyrt lärande (SSL) SSL är en struktur - ett glas som kan fyllas med nästan vad som helst… I ML fokus på kopplingen till en framtida roll som chef/ledare! SSL är en process - en given start och ett bestämt slut.

Teori/pedagogik Lärande organisationer, Action Reflection Learning (MiL), Problembaserad inlärning, Learning in a group (P Senge) “Självstyrt lärande –när katederna inte räcker till.” Jörgen Hansson (Kenneth Wiberg, Hans Frick, Helga Glimsér och Nanette Wolter) Learning in a group, Peter Senge Från lärarstyrt till motivationsstyrt lärande SIFO SSL på IKEA: “Me today –me tomorrow” “I want to be a learning being”.

SSL – momenten Utforska mina behov Planera mitt lärande Lärkontrakt/utvecklingsplan Genomförande Utvärdera Utforska mina behov (kartlägga och analysera) Planera mitt lärande (mål och aktiviteter) Lärkontrakt/utvecklingsplan (undertecknas av individen och dess chef) Genomförande (aktiviteter, små förändringar i vardagen, reflektion, coaching, dela med sig, hitta nya sätt, förändring) Utvärdera mina resultat (bevis på att jag har nått mina mål)

Lärgrupper SSL pedagogiken är plattformen. Stödjande struktur för lärandet. Individer stöttas och utmanas i att formulera, utveckla och agera i enlighet med lärplanen. “Lära att lära” genom reflektion, dialog och aktiviteter.

Lärgrupp i praktiken Grupper med 5-8 deltagare och en lärcoach. 8-12 månaders process med ca åtta möten med lärgruppen och kontinuerliga möten med chefen.

Syftet Lärande om mönster och hinder i tänkande, beteenden, beteenden och känslor – vad påverkar mig? Dela erfarenheter och lyssna till andras erfarenhet. Utmana oss själva att hitta nya sätt tänka, agera och arbeta.

Struktur -lärgrupp Check in Sätta agenda, fördela tid I tankarna sedan sista ML-tillfället Individuell ”Airtime”, reflektion & lärande Utcheckning “Checking in” – “personal unloading”, landa in, lasta av tankar och händelser Strukturera dagen, fördela tiden I tankarna sedan sist. Individuell “Air-time” -Vad vill jag prata om?, Vad vill jag ha ut av dagens träff? -Vad har hänt i mitt lärande sedan sist? -Var är jag nu? (upplevelser, tankar, utmaningar & framsteg kopplade till mitt lärande) -Gemensam reflektion, dialog, teori, feedback etc. -Till nästa gång ska jag… “Checking out” – reflektioner från dagen ( + ev. praktiska detaljer inför nästa gång.)

Förberedelser -lärgrupp Vad vill jag ha ut av dagens lärgrupps-session? Vilka förväntningar har jag? Vilken slags respons eller feedback vill jag ha? Vad har jag med mig i tankarna från programmet?

Verktyg -lärgrupp Lifeline Fyra rummaren Lärkontrakt (F1-5) Reflekterande samtal Coachande samtal

”Reflekterande samtal” Du presenterar var du är i ditt lärande. (Alla sitter med ryggen emot.) De andra diskuterar och reflekterar kring vad du sagt. (Vända mot varandra. Du sitter utanför -ryggen emot.) Du reflekterar kring vad som blivit sagt. (Vänd dig mot ringen.)

Regler -lärgrupp Konfidentiellt Aktivt lyssnande ?

Coachens roll Initialt säkra strukturen. - Hjälpa gruppen fördela tiden och göra en prioritering. - Säkra att agendan, tiderna och ämnena följs. Följa processen. - Spegla/utmana när så krävs/önskas. - Säkra förflyttning framåt. - Stötta vid behov. Coachens roll är initialt att hjälpa gruppen att säkra upplägget/metoden och agendan samt fördela tiden. Coachen säkrar att processen går framåt och hjälper till på traven om så inte är fallet. Målsättningen är att gruppen i allt högre grad själv ska ta ansvar för struktur såväl som innehåll och när det sker träder coachen tillbaka. Vidare följer coachen processen och speglar det som händer om/när så krävs eller önskas. I det fall en individ ger uttryck för att behöva extra stöd fångar coachen upp denna.