Uppsala Public Management Seminar 14 mars Per.Sevastik@sida.se Ett människorättsbaserat arbetssätt – vad är det? Rättighetsbaserat olika namn - ingen definition Det människorättsbaserade arbetssättet lägger fokus på att ingen person eller grupp diskrimineras och att inga rättigheter kränks. Utgår från FN:s deklaration för mänskliga rättigheter UNDHR 70-årig deklaration 2018 Viktigare än någonsin Har gett upphov till en lång rad MR konventioner http://www.ohchr.org/EN/pages/home.aspx

Utvecklingen av ett människobaserat arbetssätt antogs av FN:s utvecklingsgrupp 2003 – (FN:s överenskommelse om rättighetsperspektivet 2003) Genomsyrar FN:s utvecklingssamarbete Spridit sig till andra verksamhetsområden, även i Sverige, t.ex. statliga myndigheter, kommuner, landsting och civilsamhällsorganisationer Förändringsteori – bygger på och leder till de mänskliga rättigheterna: Icke-diskriminering; deltagande; öppenhet och insyn; och att ta och utkräva ansvar

Både bottom up och top-down

Förverkliga de mänskliga rättigheterna innebär Respektera – MR får inte kränkas genom tex diskriminering av vissa grupper Att främja – MR prioriteras, aktiva åtgärder vidtas att säkerställa att man tar hänsyn till hur beslut påverkar vissa människor Att skydda – lagar stiftas, system, institutioner inrättas som förhindrar att MR inte kränks Koppling till rättsstatens principer Att uppfylla – lämpliga åtgärder måste vidtas för att se till att MR blir verklighet – rättsliga åtgärder, statlig förvaltning, kapacitetsuppbyggnad och budgetprocesser.

RBA bygger på internationella och regionala konventioner, praxis från regionala domstolar och nationell lagstiftning. För att organisera och komma ihåg vad man bör tänka på när man tillämpar RBA PLANET Participation – deltagande Links to human rights – kopplingar till mänskliga rättigheter Accountability – ta och utkräva ansvar Non-discrimination – icke-diskriminering Empowerment – egenmakt Transparency -öppenhet

Deltagande: Deltar de som berörs på ett aktivt eller meningsfullt sätt? Koppling till MR: Vilka kopplingar finns till MR i lagar förordningar? Har MR implementerats i nationell rätt? Vad måste göra för att implementeringen ska bli av? Ta och utkräva ansvar: Vilka är ansvarstagarna som har ansvar för att rättigheterna uppfylls? Har de mandat, resurser, och vilja att uppfylla rättigheterna? Känner rättighetsbärarna till vilka som är ansvariga och kan de utkräva ansvar av dem?

Icke diskriminering: Vilka är rättighetsbärarna. Har de beaktats Icke diskriminering: Vilka är rättighetsbärarna? Har de beaktats? Har människor i utsatta situationer beaktats? Motverkas medveten och omedveten diskriminering på ett aktivts sätt? Egenmakt: har ansvarstagare den kapacitet de behöver för att ta sitt ansvar och har rättighetsbärare kapacitet att hävda sina mänskliga rättigheter? Öppenhet och insyn: Finns information tillgänglig för ansvarstagare och rättighetsbärare? Kan de medverka i möten där frågor som berör dem diskuteras?

FN:s överenskommelse om rättighetsperspektivet 2003 säger om mål, processer och resultat Mål: alla insatser, policyer och tekniskt bistånd i utvecklingssamarbete ska främja förverkligande av de MR såsom framställs i UDHR och andra MR-konventioner. Processer: Normer och principer om MR ska vägleda alla insatser, inom alla sektorer och i alla faser Resultat: Ska bidra till ökad kapacitet (egenmakt) hos ansvarstagare så att de kan ta ansvar och/eller hos rättighetsbärare så att de kan hävda sina rättigheter.

MR-indikatorer utvecklade av OHCHR –FN:s högkommissarie för MR Modell bygger på tre nivåer, strukturella, process-och resultatindikatorer Utgår från statens skyldighet att respektera, skydda och uppfylla MR. Strukturella indikatorer, visar på grundläggande dokument, lagar, förordningar som har antagits nödvändiga för att skydda och främja en specifik rättighet. På myndighetsnivå – strategier, handlingsplaner eller policies – för hur en fråga ska beaktas ur ett rättighetsperspektiv

Processindikatorer, vad som görs för att förverkliga mänskliga rättigheter Inkluderar alla insatser som en stat/myndighet är villig att göra som kan identifieras med förverkligandet av en särskild rättighet. Resultatindikatorer, hur situationen för de mänskliga rättigheterna ser ut vid ett givet mättillfälle. Visar graden av förverkligande av en mänsklig rättighet.

Globala målen och Agenda 2030 De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Frågor