Tandvårdsstödet gäller för vissa sjuka och funktionshindrade

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Advertisements

Samborådet Emina Redzematovic. Samborådet 2. Coach/vägledare kartläggning Motivationssamtal Bedömning Upprättande av handlingsplan Planera insats Följa.
Socialdokumentation Består av två delar!
Dagordning : LSS- Lagen om stöd och service Bostäder för personer med funktionsnedsättning Erbjudande om lägenhet.
Mottagande av asylsökande Mars Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige.
HEMTAGARTEAM. SYFTE Det övergripande syftet är att brukaren ska kunna återvända till hemmet efter en sjukhus- eller korttidsvistelse på ett tryggt och.
LSS och SoL Jenny Ahlqvist och Cecilia Wallgren SDF Majorna-Linné.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Utbildning personlyftar. Upplägg Teoridel Praktiska stationer med lyft (smågrupper) Teoretiskt prov Lyft upp från golv med personlyft (helgrupp) Genomgång.
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående.
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp Gällivare träff 2.
- Anhörigstöd - Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet Introduktionsutbildning Louise Odengard - Stadsledningskontoret.
Ögondroppar efter ögonoperation Flödesschema för bedömning och utförande enligt Egenvårdsförordningen alt som Hälso-och Sjukvård.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Äldreomsorgen idag och i morgon Ny teknik i välfärdens tjänst
Socialtjänstlagen Pernilla Thunander verksamhetschef myndighetsutövning Vård- och omsorgskontoret.
LSS 1§ Omfattar personer med
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Barnets bästa i främsta rummet
Tandvårdsstöd - en god tandhälsa är livskvalité
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering
Föreslagna ändringar från Naturvårdsverket i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Peder Seidegård Länsarkitekt.
Äldres behov i centrum Välkommen till introduktion! 22 februari 2016.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Landstingets tandvårdsstöd - en god tandhälsa är livskvalité
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Tandvårdsstöd-översikt
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Bilaga 2 Sysselsättning - Fokusera på om utföraren måste avsätta resurser inom varje område för att ge stöd åt den enskilde och i så fall hur mycket?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Delregionaltmöte Nordväst
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Vårdsamordning Länets invånare ska kunna säga: ”Jag får den vård jag behöver när jag behöver det och där jag behöver det” Presentera mig Vi precis som.
Insatser enligt LSS och SoL
Information om ekonomiskt bistånd
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Dagrehabilitering Lasarettet i Ystad Information 2018 –
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Diagnos och delaktighet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Förbättringsmodellen – en struktur för systematiskt förbättringsarbete
Värdegrund inom äldreomsorgen
Exempel på patienter som ingår i vårdgarantin
Utvärdering av tandvårdsstöd som regleras enligt tandvårdsförordningen och det statliga särskilda tandvårdsbidraget (STB) YPOS
Nätverket för barn-och elevhälsan
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Enheten för tandvårdsstöd har kontoret i Falun och arbetar med Landstingets tandvårdsstöd

Tandvårdsstödet gäller för vissa sjuka och funktionshindrade Tandvårdsstödet gäller för vissa sjuka och funktionshindrade. I stället för vanlig kostnad, betalar man besöksavgift som i sjukvården.

Vem får tandvårdsstöd? Gult kort = Den som har ett stort personligt omvårdnadsbehov Blått kort = Vissa personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Inget kort = Vissa personer som behöver tandvård som led i en sjukdomsbehandling

Statsbidrag till landstinget (2018 = 35 mkr) Hembesök av tandhygienist Munvårdsutbildning till kommunal vårdpersonal Tandbehandlingar på Folktandvård eller privattandvård

N-tandvård Personer med stort personligt omvårdnadsbehov får ett gult tandvårdskort

Vid omfattande behov av personlig omvårdnad Gult tandvårdskort N-TANDVÅRD  Vid omfattande behov av personlig omvårdnad  Gäller om man har ett omfattande behov av daglig service och personlig omvårdnad.

Vid långvarig sjukdom och funktionshinder Blått tandvårdskort F-TANDVÅRD Vid långvarig sjukdom och funktionshinder Gäller om man har stora svårigheter att sköta munhygienen eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av långvarig sjukdom och funktionsnedsättning.

Blått tandvårdskort Här finns inga krav att man ska ha omvårdnadsinsatser. Om dessa personer, senare i livet, får ett stort personligt omvårdnadsbehov kan de få rätt till N-tandvård och därmed ett gult tandvårdskort. Det blåa kortet kan klippas sönder om personen får ett gult tandvårdskort. Grupperna kallas F1 – F11.

Den som känner till personens förhållanden och gått webbkursen om tandvårdsstödets regler får utfärda underlag för N-tandvård - gult tandvårdskort i kommunerna t.ex. Biståndshandläggare SoL, LSS Enhetschefer Sjuksköterskor på SäBo

Den som känner till personens förhållanden och gått webbkursen om tandvårdsstödets regler får utfärda underlag för N-tandvård - gult tandvårdskort i landstinget t.ex. Läkare och sjuksköterskor som arbetar med vård i livets slutskede, dvs Palliativa vårdteam

Beskrivning av omvårdnadsbehov Blanketten Beskrivning av omvårdnadsbehov används av medicinsk personal, såsom läkare, distriktssköterska eller psykiatrisjuksköterska. Den kan även användas av biståndshandläggare, enhetschef eller motsvarande i kommunen, i de fall där det är osäkert om personen uppfyller kraven för tandvårdsstöd.

Tandvårdskort Nödvändig tandvård Kort utfärdade på felaktig grund ”Rätta personer” Borde haft kort

omfattande personligt omvårdnadsbehov: Varaktigt och omfattande personligt omvårdnadsbehov: minst 3 ggr/dag + nattillsyn

Omvårdnad av Hemtjänst och/eller anhöriga

Person som omfattas av LSS och har insatser via LSS Person som omfattas av LSS och har insatser via LSS. Socialtjänst, anhörig eller assistans via Försäkringskassan

N-tandvård I första hand bota smärta och infektionstillstånd En långsiktig plan för omhändertagandet – inte bara akutbesök då något har hänt. Ett förebyggande synsätt PROFYLAX OCH AKUTTANDVÅRD Förebyggande behandling och akuta insatser bör vara prioriterade för dessa individer. SMÄRTA OCH INFEKTIONER Prio 1: Nödvändig tandvård syftar till att reducera smärta och infektionstillstånd i munhålan I de fall där individens allmäntillstånd är sviktande kan vårdambitionen behöva inriktas på att enbart sanera ett mera omfattande akuta infektionstillstånd. För mindre, kroniska infektioner t ex periapikala osteiter och liknande kan det istället vara motiverat att förlänga observationstiden innan beslut om behandling tas. ETAPPTANDVÅRD Nödvändig tandvård bygger på en långsiktig plan Behandlingsmässigt behöver ofta en långsiktig plan göras upp för att bl.a. avvakta utvecklingen av patientens allmänna hälsotillstånd och individens efterfrågan på och behov av tandvård. Tandvård utförd i flera steg, etapptandvård, bör vara mycket lämplig i många fall. FÖREBYGGANDE SYNSÄTT Nödvändig tandvård bygger på ett förebyggande synsätt Eftersom nödvändig tandvård riktar sig till individer som i många fall har svårt att själva klara sin munhygien är det synnerligen viktigt att insatserna utformas så att vårdpersonalen så enkelt som möjligt kan hjälpa och stödja individen med den dagliga munhygienen. Vid alla insatser, både preventiva och reparativa ska den som utför tandvård sträva efter att den dagliga munvården blir så lättskött som möjligt för den enskilde och eventuell vårdare.

N-tandvård Tandvård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet Tandvård med hänsyn till den enskildes allmäntillstånd och behov. VETENSKAP OCH BEPRÖVAD ERFARENHET Nödvändig tandvård skall utformas enligt de allmänna regler som gäller för övrig tandvård Nödvändig tandvård utformas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med respekt för patientens synpunkter och med hänsyn tagen till patientens medicinska tillstånd. Viktigt att etablera bra kontakt med ev. anhöriga och vårdpersonal ALLMÄNTILLSTÅND OCH BEHOV Nödvändig tandvård utformas med beaktande av den enskildes tillstånd och behov Vid utformandet av nödvändig tandvård måste det anläggas en helhetssyn på den enskildes livssituation och allmäntillstånd. Det är synnerligen viktigt att den enskilde inte utsätts för alltför omfattande behandlingar utan att dessa väsentligt bidrar till en förhöjning av livskvalitet och välbefinnande.

N-tandvård Bra munhälsa ger god livskvalitet Viktigt att kunna äta utan stora problem Viktigt att kunna tala så man kan göra sig förstådd Utseendet är också viktigt LIVSKVALITET ÄTA TALA UTSEENDE Konserverande behandling bör bidra till individens förmåga att kunna äta och tala samt bidra till ett utseende utan för individen besvärande tandluckor. Om allmäntillståndet inte medger mer omfattande tandvårdsbehandling får denna istället inriktas på att hålla patienten fri från allvarliga, sjukliga förändringar i munnen för att motverka smärta och andra obehag. Tandlös och utan proteser kan vara det, för patienten, behagligaste valet i vissa fall, t. ex. vid svår demens eller i livets slutskede. Nödvändig tandvård skall bidra till att den enskilde skall kunna tillgodogöra sig födan – tand- och /eller munbesvär ska inte vara orsak till ev. nutritionsproblem Förmågan att tillgodogöra sig föda är inte direkt relaterad till tandstatus. Däremot är tänder av betydelse för förmågan att tugga föda. Även andra faktorer än antalet tänder är av betydelse i detta sammanhang. I samråd med patienten görs en sammanvägning och prövning av dessa faktorer. Kan patienten inte kommunicera själv får bedömningen göras i samråd med vårdpersonal och/eller anhöriga.

Utdrag ur överenskommelse mellan kommun, Folktandvården och Beställarenheten för tandvård: I samband med att underlag för tandvårdsstöd upprättas ansvarar Kommunen för att personen i fråga även erbjuds en årlig munhälsobedömning. … FTV ansvarar för att alla som har tackat ja till en årlig munhälsobedömning också får en sådan.

Enhetschef/ sjuksköterska ansvarar för Utdrag ur överenskommelse mellan kommun, Folktandvården och Beställarenheten för tandvård: Enhetschef/ sjuksköterska ansvarar för att FTV kontaktas om nytillkommen person behöver munhälsobedömning alt. om vårdpersonalen behöver råd och hjälp i munvårdssituationen, innan nästa årliga munhälsobedömning skall genomföras. FTV skall då ta kontakt inom 30 dagar, för att avtala tid för ett besök.

Munvårdsutbildning Årlig uppföljningskurs genomförs i särskilda boenden, i hemtjänstgrupper etc. i samband med att de uppsökande munhälsobedömningarna görs. All personal skall ha deltagit i minst en uppföljningskurs under en tvåårsperiod. FTV tillhandahåller utbildare och material. Kommunen tillhandahåller lokaler och står för lönekostnader för deltagande personal samt, vid behov, vikarier för dessa.