Rätten till friluftsliv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Advertisements

Pedagogik för framtiden Hur lär vi oss i olika åldrar? Hur kan vi skapa bra förutsättningar för inlärning? Minnet – repetition Olika inlärningsstilar och.
LRKÖ FÖR VEM, NÄR OCH HUR?. LRK/Ö Strategi Hur skall vi nå målen! Uppdrag För vem, när och hur Värdegrund Så här skall vi förhålla oss till hundar, medlemmar,
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
9/21/2016 Föräldraenkäten 2015 Förskola Skyttebo.
Föräldraråd Nyvång Hälsa Det innefattar både ett fysiskt välbefinnande så som psykiskt och socialt.
Oskrivna och skrivna regler i Kallhälls scoutkår Hälsodeklaration, personuppgifter och kontaktuppgifter Kåren har som policy att ta in en ny hälsodeklaration.
I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet 1.
Sege parks förskola Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Föräldramöte – födda 2008 Välkomna! Sammanfattning säsongen 2015/2016 – så här långt 11 isträningar 3 av 7 Björnligor – med 3 matcher varje.
Vad är du för typ av person? (Skriv vid raderna i dina papper)
Kommunikation Tove Phillips Olika perspektiv att studera ämnet kommunikation: Sociologi  Sociologiska perspektiv Kommunikation är en naturlig del.
Dolda utmaningar och idrott för alla Den 27 september 2016 Suzanne Rosendahl.
Träningsplanering Vinnare i långa loppet. Varför träningsplanera? Effektivisera sin träning Få vardagen att fungera Rätt träning vid rätt tidpunkt.
Barn och ungdomars utveckling
Samtalsmetodik i ett ledarskap
Lekterapins behandling av barn och unga med stickrädsla
Svenska som andraspråk 1
Inför det muntliga nationella provet i svenska
Föräldraenkät 2017 Förskola
Ispass tis 17:30-18:30 VSK F-07 3 Övning (ca 15 min) 2 Övning
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Barns Röst Vi arbetar för och med: Barn med NPF år. Vi riktar oss också till: Vårdgivare och föräldrar Vi samarbetar med: KIND och Habilitering &
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Att bemöta och bli bemött
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Ispass tis 17:30-18:30 VSK F-07 3 Övning (ca 10 min)
Del 4:1 Samhällets ansvar Svensk lagstiftning
Separationer Sorg Stress Familje problem Övergrepp Mobbning Missbruk Trauma ADHD/ADD Asperger syndrom Relations Problem Förskola/skola situation Flykting.
Steg för livet
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Erfarenhetsutbyte 25 november
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
EXEMPEL GLOBALISERING Megatrend Konsekvenser för Helsingborg
Vilka får plats hos oss? Välkomna till en eftermiddag omkring Mångfald, Värdegrund och bemötande Ledarforum 2018.
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Samtalsgrupper - ett sätt att främja hälsa!
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Kurs mindfulness Studenthälsan
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION.
Ett bra bemötande är att bemöta alla olika
Elliot Dahl Maria Karlsson.
Skolledningskonferens
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
Individuellt lärande tillsammans
Barnkonventionen.
Meningsfull fritid och sociala färdigheter
- Att vara personlig och beröra
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
Agenda Roller Föräldrasysslor Kläder Träningar Matcher och Cuper
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Johan gustafsson, kommunikationschef c more
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Övergripande struktur för
Roy Brander Eva Wendt Jarinja Thelestam Mark Jan Halling.
Kurs mindfulness Studenthälsan
Ett bra bemötande är att bemöta alla olika
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
Ny som ledare Block A Förväntningar på en ledare
Margareth Jeppson Jarinja Thelestam Mark Jan Halling Eva Wendt.
Föräldrarmöte P07 Säsong 2016
Ta hand om dig själv.
Tips för det praktiska ledarskapet
Guide för genomförande av grundutbildning Barnkonventionen
Struktur i modellen, 5 steg
Presentationens avskrift:

Rätten till friluftsliv Pilotutbildning i Anpassat ledarskap 2018-02-17

Välkomna hit Dagens upplägg Presentation av oss som är här Inledning, normkritik & funktionalitet, LAB Fakta om NPF, verktyg Föräldrakontakt Avrundning och vad händer nu? Pauser kommer ske kontiluerligt var 45 min Presentation av oss som är här Projektets syfte Förhållningssätt

Normkritik och Funktionalitet

Hur kan vi inkludera fler? Fler ska kunna vara med, som sig själva. Då måste vi i verksamheten göra det möjligt. Vem passar verksamheten för? Och hur styr vår föreställning om barn och unga vilka som kan vara med? Om jag som leder har en föreställning om att alla barn fungerar på samma sätt, kommer det exkludera de barn som inte passar in i min föreställning.

Normkritik "Normens öga" Att titta på sina egna och samhällets föreställningar om hur människor är och vad de kan, det kallas normkritik. En metod för att bryta föreställningen att vissa sätt att vara är mer "normala" än andra. Vill komma bort från toleranspedagogik där de "normala" tolererar "de avvikande".

Normkritik i det här projektet Normer om hur människor fungerar, deras funktionalitet, påverkar många människor på ett negativt sätt. Människor med så kallad normbrytande funktionalitet exkluderas i skola, arbete och på fritiden.  Det här projektet vill bidra till att barn och unga oavsett funktionalitet får vara delaktiga – att inkluderas på riktigt!

Lågaffektivt bemötande

Varför behöver jag som ledare anpassa mig? Alla ska få möjlighet att vara med Jag har ansvar för att jag KAN ta ansvar Olika funktionssätt Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – Juridisk och medicinsk term

“Barn som kan & vet, Gör!” Teorin utgår från att barn & ungdomar som kan, vet & gör. Ansvarsprincipen: Påverka det jag kan Affektsmitta: Påverkas av varandras affekter Kontrollprincipen: Hjälper till att återfå kontroll

När en utmanande situation uppstår Ge personen utrymme och tid Flytta på de barn/ungdomar som ej är i affekt Håll personen under uppsikt Tänk på ditt kroppspråk och tonfall Undersök om personen vill föra en dialog om det som inträffat Bekräfta personen i det hen säger (Graden av “rätt” kan diskuteras senare) När personen kommit ur affekt, ritprata gärna om det som hänt och gör en lösningsplan AVLEDA?!

När avledning varit fantastiskt Enhörningsb**s och halvblod Dialog med en annan Coca-cola burken

Förebygg problemskapande situationer Skicka ut schema i tid Bestäm “exit-strategier” för dem som behöver ha det Sänk kraven Var tydlig i vad som händer: Var, när, hur, sen, med vem? Tydliga instruktioner. Undvik överraskningar

Övning Välj antingen en egen situation eller den till vänster. Diskutera följande frågor i ca 10 min -Hur kan ni lösa situation? -Hur kan ni se till att det inte händer igen? Dialog i storgrupp, dela tankar AA älskar att gå på Scouterna. Hen trivs bra och tycker att det är roligt att vara med. Vid samlingarna så blir det ofta för svårt för AA. Ledaren vill nämligen att alla ska samlas sittande i ring. Då händer det ganska ofta att AA blir arg och börjar springa runt och putta på de andra barnen i ringen.

Neuropsykiatriska funktionsnedsätt-ningar

Vad är en neuropsykiatrisk diagnos? Våra förmågor eller funktionssätt är generellt fördelade enligt normalkurvan. Har man många funktionssätt som ligger i ytterkanterna av kurvan får man i dagens samhälle en diagnos såsom ADHD eller autism.  Diagnoser och syn på funktionssätt förändras över tid.

Samtliga diagnoser ADHD – attention deficit hyperactivity disorder Autism eller autismspektrumtillstånd - förkortas AST/ASD. Inkluderar flera olika tidigare diagnoser såsom asperger. Tourettes OCD - tvångssyndrom Språkstörning

Autism och adhd Autism och ADHD mest förekommande bland de barn och unga som finns i vår verksamhet. Diagnoserna samvarierar ofta, därför viktigt att känna till samtliga. Oavsett diagnos är alla individer – fokus bör alltid ligga på dialog om förmågor och behov.

ADHD Förmåga att reglera uppmärksamhet. Förmåga till koncentration. Förmåga att reglera aktivitetsnivå. Förmåga att kontrollera impulser.

AUTIsm Förmåga till socialt samspel och social kommunikation. Repetetiva mönster, beteenden, intressen. Förstärkta sinnesintryck.

Funktionssätt och behov Förmåga att beräkna orsak och verkan i komplexa sammanhang. - kan behöva stöd i att förutse vad som händer med hjälp av till exempel ritprat. Förmåga att strukturera, planera och genomföra en aktivitet. - kan behöva stöd med hjälp av strukturer såsom en dagordning, bilder för vad som ska packas i ryggsäcken, i vilken ordning man genomför en lek.

Förmåga att komma ihåg medan man tänker - arbetsminne Förmåga att komma ihåg medan man tänker - arbetsminne. - kan behöva stöd i avskärmning och att fokusera på en instruktion åt gången. Förmåga att hålla tillbaka impulser och/eller reglera aktivitetsnivå - kan behöva stöd i avskärmning, variation av aktivitet, korta tidsramar.

Förmåga till uthållighet, flexibilitet, att ställa om Förmåga till uthållighet, flexibilitet, att ställa om. - kan behöva stöd i att förbereda sig i "tröskelsituationer", att få slippa vänta, planera för smidiga övergångar. Förmåga att beräkna andras tankar, känslor och handlingar - kan behöva stöd i att förstå och göra sig förstådd bland jämnåriga, ett tydligt språk utan bildliga 

Förmåga att hantera krav - kan behöva stöd i att både säga ja och nej Förmåga att hantera krav - kan behöva stöd i att både säga ja och nej. Förståelse för att krav tar kraft och energi. Förmåga att lugna sig själv eller behålla lugnet - kan behöva stöd i att hitta en plats att gå undan till, strategier för nedvarvning, lugnande aktiviteter.

Stress 

Konkreta Verktyg

Konkreta verktyg Papper & penna i ryggsäcken påväg ut för ritprat vid behov av tydliggörande av situation Bestäm en plats där barnet/ungdomen kan få gå undan till innan ni går ut i skogen Avgränsa området ni ska vara på, tydliga markörer Avbockningsschema

Exempel på ritprat

Exempel på Schema

Övning Välj en av dessa 2 ÖVNING 1 Skapa ett schema för hur din aktivitet i kåren ser ut. Kom ihåg att illustrera: När, var, hur, sen och med vem. ÖVNING 2 Ritprata med din bordsgranne kring varför hen behöver säga till när denne går iväg från gruppen i skogen.

Kontakt med föräldrar Många upplever det svårt att ha en positiv och fungerande kontakt med föräldrar eller andra vuxna till barn med vad som uppfattas som utmanande beteende. Här är det lätt som ledare att hamna i ett utkrävande och ansvarsförskjutande läge gentemot föräldrar. Ledare kan uppleva att man inte har tillräckligt med information för att anpassa sig efter barnet och brottas med frustration.

Att vara förälder till ett barn med NPF Här är det först och främst viktigt att förstå att föräldrar till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en av de mest stressade grupperna i samhället: sjukskrivningar, smärta, oro osv. Möts ofta av fördomar och måste agera ombud åt sitt barn. Därför viktigt som ledare att närma sig genom att lyssna och skapa förtroende.

Tänk på att Berätta gärna för alla föräldrar och vuxna om hur ni arbetar inkluderande. Visa att ni har förmågan att prata öppet om behov och att anpassa verksamheten är något ni arbetar aktivt med. Det viktiga är inte att veta exakta diagnoser, utan att skapa dialog med föräldrar och barn/unga om vilka behov som finns och hur de kan mötas. Ta initiativ till kontinuerlig kontakt. Involvera föräldrarna i hur ni tänker och gör, och lyssna in önskemål och behov.

Den som tar ansvar kan påverka Det är du som ledare som har makten att påverka hur situationerna i din verksamhet blir och att kontakten med föräldrar blir god. Det är när jag som ledare tar ansvar för min del som jag också kan påverka utvecklingen framåt.

Avrundning och Vad händer nu?

Vad händer 2018? Webkursproduktion – lansering planerad till november 2018. Fördjupningsutbildning tas fram av ideella ledare i Friluftsfrämjandet och Scouterna. Pilotomgång genomförs hösten 2018. Deltar på olika träffar och utbildar – i Friluftsfrämjandet på Riksstämman och Våryran närmast.

Låt det gemensamma äventyret börja! 2018-02-17