NOSAM Barn och unga - Uppstartsmöte i Angered 7 november 2017

Dagordning Välkomna! Presentationsrunda Varför behövs NOSAM Barn och unga i Angered? Anita Nilsson, Jämlikt Göteborg: - Vad är egentligen familjecentrerat arbetssätt (FCA)? Definition och sammanhang. - FCA-avtal samt vägledningar - Arenor för FCA i stadsdelen. - Hur står NOSAM-gruppen barn och unga i relation till styrgrupp familjecentraler och Västbusgruppen? Ny koordinator FCA i Angered. Koordinatorns uppdrag och roll i relation till styrgruppen? Hembesöksprogram/Rinkebymodellen Vilka frågor ska en styrgrupp barn och unga jobba med? Förslag Familjecentrerat arbetssätt, utvalda mål i LGS samverkansplan 2018 Är vi rätt representanter för att möta behoven? Mötesplanering framåt Övrigt

Familjecentrerat arbetssätt Anita Nilsson processledare ”Ge varje barn en god start i livet” Jämlikt Göteborg

Utgångspunkter i arbetet Kunskapsbaserat. Fokus på främjande, förebyggande och tidiga insatser. Långsiktighet och uthållighet. Utgår från mänskliga rättigheter, barns rättigheter. Samverkan med hälso- och sjukvård, idéburen sektor, akademi. Generella insatser ges till alla men i högre dos till dem med störst behov. Vi arbetar kunskapsbaserat. Det innebär att vi ska ha grund i den bästa tillgängliga kunskap. Med detta menas att kunskap hämtas dels från forskning, dels från arbete och vardagsnära erfarenheter hos professionen och målgrupperna själva vilka genom uppföljning visar på goda effekter . Delaktighet och medskapande Målgrupp: Barn 0-18, vuxna i barns vardag, vårdnadshavare och verksamheter som möter barn och unga Proportionell universalism

Samverkan ska alltid leda till ett mervärde för barnet. Detta är VGR och Kommun överens om, även överens om de olika begreppen – nu gäller det att hålla i och se detta som långsiktigt.

Samverkansplattform Barn och unga ska lyckas i skolan! FCA - har sin utgångspunkt från det generella arbetet – FC – de små barnen Västbus användes tidigare främst för ”specialistbarnen” – de lite äldre barnen - idag gäller de även vid tidiga och förebyggande insatser. Behov av att komma in tidigare - vi jobbar för det i samverkan. Samordnad individuell plan (SIP) är barnets plan och verktyget under mötet. Temagrupp Barn och Unga

Familjecentrerat arbetssätt Insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Familjerna eller den unge ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen. Samarbetet och samordningen mellan stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som vänder sig till barn, ungdomar och familjer ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Samverkan där verksamheterna sätter barn-, ungdoms- och familjeperspektivet främst.

Familjecentrerat arbetssätt Hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara. Barnets/den unges bästa sätts i främsta rummet. Vårdnadshavarna ses som barnets/ den unges viktigaste resurser. Det sociala nätverket runt barnet/den unge ses som viktig resurs för den unge. Arbetssättet anpassas utifrån barnet/den unges mognadsgrad.

Familjecentrerat arbetssätt Barnet/den unge ses som en kompetent och resursstark individ. Barnet/den unge har rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem. Samtidigt som barnet/den unge ska behandlas som mer sårbara än vuxna och vid behov får tillgång till skydd och stöd. Ett begrepp som utgår från mänskliga rättigheter istället för att bara utgå från behov - syfte att komma åt de grundorsaker som skapar utsatthet för människor. Barn som rättighetsbärare

Familjecentrerat arbete – en strategi Strategi från 2013. Definitionen framtogs i tvärsektoriella dialoger i ett flertal stadsdelar i staden under 2012 och antogs av Temagrupp barn och Unga 2013. Inspirationskonferenser som följts av lokala workshops genomfördes 2014 och 2015. I varje stadsdel ska minst en familjecentral finnas tillsammans med flera lokala arenor som bidrar i det familjecentrerade arbetet. - Plattform för tidig upptäckt och tidiga insatser. Samverkan är en strategisk fråga En väl utvecklad tvärprofessionell samverkan mellan mödra- och barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola är basen i familjecentralen. Steg har tagits där även biblioteken, tandvården och idéburna organisationer blir strategiska medaktörer i det familjecentrerade arbetssättet. Den utvecklingen behöver ytterligare förstärkas och utvidgas då samverkan är en central och strategisk fråga.

Vi gör något, vi utvecklar mer……. Minst en familjecentral med lokala arenor finns. Föräldrastöd erbjuds alla och vi når ut med information. Låga trösklar in till familjecentralen och lokala arenor. Delaktighet av barn och vårdnadshavare är i fokus. Vårdnadshavarna tycker de kommer rätt med sina frågor. Fungerande tvärprofessionell samverkan finns - där verksamheterna känner till varandra och tidiga insatser kan göras.    Strategin - Vi kan samla ihop, förstärka och förbättra detta arbete ytterligare. För att nå de som behöver mest kan vi behöva tänka nytt och göra annorlunda. Gör något , gör mer gör bättre är en forskningsbaserad strategi (Mikael Marmoth använde dessa begrepp) som betyder att generella insatser ges till alla men i högre dos till dem med störst behov. Gör något, gör mer, gör bättre är tre insatsnivåer som är ledstjärnan i hela stadens jämlikhetsarbete. Se sid 139 i den stora rapporten. I vår stad handlar det framförallt om att göra mer och göra bättre. Det vill säga att insatser som är kända för att ge resultat som på vissa håll redan genomförs i staden ska spridas till flera delar av staden. För att kunna påverka utvecklingen mot en mer jämlik stad behöver vi förstärka, förbättra och effektivisera arbetet ytterligare. I vissa fall även tänka nytt och göra annorlunda.

…..och tar avstamp för att göra bättre Når dem med störst behov genom aktiv handling. Stödet erbjuds på fler arenor, på andra språk, annan tid på dagen, erbjuder barnpassning osv. Familjecentralen har kopplingen till andra arenor och bedriver uppsökande verksamhet, flexibelt arbetssätt Generella insatser ges till alla men i högre dos till dem med störst behov. Det familjecentrerade arbetssättet ställer nya krav på verksamheterna bland annat ett mer flexibelt arbetssätt och att bedriva uppsökande verksamhet. Familjecentralerna har dessutom ett nytt uppdrag att fungera som nav för det familjecentrerade arbetssättet i stadsdelen.

familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler Göteborgs Stad Styrdokument familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler Göteborgs Stad Satsningen på familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler är prioriterat i Göteborgs Stads budget 2017 och 2018 Vägledning Göteborgs Stad + Västra Götlandsregionen Avsiktsförklaring Kommunstyrelsen + Hälso- och sjukvårdsnämnden Avtal per stadsdel Stadsdelsnämnder+ Hälso- och sjukvårdsnämnden Framtaget av styrgrupp på tjänstemannanivå. 22 juni 2016 Politiskt beslut på högsta nivå av Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. 30 juni 2016 Avtal per familjecentral Aktörer som ingår i familjecentralen Vägledning för lokaler familjecentralen Politiskt beslut av Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stads tio stadsdelsnämnder. Februari 2017 Strukturella förutsättningar Vägledning för familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler antagen Avsiktsförklaring utifrån Vägledningen antagen Lokala avtal mellan SDN och HSNG Avtal mellan hyresvärld och respektive verksamhet inom FC. Avtal tas fram för varje familjecentral.

Avtalet mellan HSNG och SDN Definitioner FCA och FC Koordinator Gemensam kompetensutveckling Organisation, styrning och ledning - NOSAM styrgrupp, FC som nav Utvecklingsfrågor; *generellt föräldrastöd - även det som är riktat till vårdnadshavare med äldre barn (6-12 år). * arbetssätt och metoder för tidig upptäckt och tidiga insatser.

Arenor som bas för det familjecentrerat arbetssättet Kartläggning klar - Arenor för familjestödjande verksamhet Familjecentral Öppen förskola, ej samlokaliserad Bibliotek Bemannade utflyktslekplatser Definition; De arenor som kan bidra i det familjecentrerade arbetet; dit föräldrarna går med sina frågor som är en träffpunkt för familjerna där familjernas delaktighet kan byggas där samverkan mellan aktörer kan och bör ske där strukturerade familjestödjande aktiviteter kan genomföras Arenorna ska täcka de olika geografiska områdena - familjerna ska ha tillgång inom rimligt avstånd.

Analys av stadsdelarna – vad behöver göras Utveckla arbetet för att nå de grupper som behöver mest. - utveckla generellt föräldrastöd på fler arenor - hembesök i samverkan mellan BVC och IFO - anpassad kommunikation för att nå ut bredare - anpassa och erbjuda stöd till särskilt utsatta grupper - mötesplatser för vårdnadshavare, barn med funktionsvariation - samarbete med idéburen sektor för att nå fler målgrupper - öka normmedvetenheten i verksamheterna Håll fast vid, ha ett långsiktigt perspektiv på den strukturella samverkan som utvecklats och finns idag. - samverkan är ett pågående utvecklingsområde i alla stadsdelar - NOSAM:s roll som styrgrupp

Temagrupp Barn och unga Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Ledningsgruppen för samverkan, LGS Jämlikt Gbg Temagrupp Barn och unga Styrgrupp FCA o Västbus Implementerings-grupp FCA NOSAM Lokal styrgrupp FCA o Västbus Organiseringen kom till 2011. Deltagare i Temagrupp Barn och Unga; Paula Bertilsson, Ordförande Verksamhetschef Närhälsan Vårdcentralen Askim paula.bertilsson@vgregion.se Elinor Bylund, 1:a vice ordförande Sektorschef Individ- och familjeomsorg/funktionshinder, SDF Örgryte/Härlanda i Göteborgs Stad elinor.bylund@orgryteharlanda.goteborg.se Annika Gry, 2:a vice ordförande Verksamhetschef för Utveckling, fritid och folkhälsa, Härryda kommun annika.gry@harryda.se Kenneth Wallengren Sektorschef Utbildning, SDF Askim-Frölunda-Högsbo kenneth.wallengren@afh.goteborg.se Karin Andersson Verksamhetschef för Angereds Närsjukhus karin.ai.andersson@vgregion.se Lars Gelander Verksamhetschef Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus lars.gelander@vgregion.se Lena Ekeroth Planeringsledare Koncernstab Hälso- och sjukvård, Avdelning kvalitetstyrning, uppdrag och avtal lena.ekeroth@vgregion.se Elisabeth Johansson Sektorschef Individ- och familjeomsorg/funktionshinder, SDF Norra Hisingen i Göteborgs Stad elisabeth.johansson@norrahisingen.goteborg.se  Helen Svelid Planeringsledare Utbildning stadsledningskontoret Göteborg helen.svelid@stadshuset.goteborg.se Irene Jansson Avdelningschef, Familjeavdelningen, Arbets- och familjestödsnämnden Mölndal irene.jansson@molndal.se Mats Pihlgren Gruppchef, gymnasieskolans central elevhälsa, Göteborgs Stad Utbildning mats.pihlgren@educ.goteborg.se  Jessica Svanström Avdelningschef, Social- och arbetsförvaltningen, Partille kommun Jessica.Svanstrom@partille.se Karl-Johan Sjödin Skolchef, Öckerö kommun Karl-Johan.Sjodin@ockero.se Anita Alm Pedodontist och verksamhetsutvecklare, Hälsoodontologiska enheten, Folktandvården Västra Götaland anita.alm@vgregion.se Marie Carlsson Verksamhetschef, Neurologi, psykiatri,och habilitering Drottning Silvias barn- ungdomssjukhus, SU marie.a.carlsson@vgregion.se Suzanne Ågård Sektionschef, BUP/ DS-barn- och ungdomssjukhus suzanne.agard@vgregion.se Jessica Sommerfors-Holm Områdeschef, Närhälsan Mölnlycke barn- och ungdomsmedicinsk mottagning jessica.sommerfors-holm@vgregion.se Kerstin Sjöbratt Habiliteringschef Barn- och ungdomshabiliteringen kerstin.sjobratt@vgregion.se Charlotta Sundin Andersson, processledare Temagrupp Barn och unga Arbetsgrupp FCA Arbetsgrupp Västbus Styrgrupp Familjecentral

Olika uppdrag Temagrupp Barn och Unga - Gbg styrgrupp samverkansplattformen Uppdrag finns Implementerings/styrgruppen FCA - Gbg NOSAM Barn och unga - lokal styrgrupp samverkansplattformen Formerna ska utgå från lokala förutsättningar Lokal Västbus arbetsgrupp Lokal Familjecentrerat arbetssätt arbetsgrupp Familjecentral styrgrupp Uppdrag finns i avtal för FC, ska vara kopplad till NOSAM Barn och Unga Att vara nav innebär att sprida och utveckla det familjecentrerade arbetssättet, inklusive det generella föräldrastödet, tillsammans med andra lokala arenorna i stadsdelen. Implementeringsgupp FCA Uppdrag; Synliggöra dilemman och om möjligt föreslå lösningar Stöd för koordinatorerna FCA/samordnare FC Uppföljning, utvärdering och forskning Ta fram plan för gemensam kompetensutveckling Gruppen är knuten till både Beredningsgrupp FO1 och Temagrupp Barn och Unga Gruppen har tidigare tagit fram Vägledningarna. Deltagare; Bo Niklasson sektorchef utbildning, Gbg - ordförande Maria Emanuelsson koncernkontoret, VGR Lena Ekeroth koncernkontoret, VGR Catarina Åsberg, avdelning folkhälsa, VGR Ann Jansson CBHV, VGR Charlotta Sundin Andersson, Temagrupp Barn och Unga Paula Bertilsson Temagrupp Barn och Unga Anna Lagerquist, Stadsledningskontoret, Gbg Karin Alsén Jämlikt Gbg Anita Nilsson Jämlikt Gbg

Koordinatorer FCA Koordinator i varje stadsdel – började augusti - med uppdrag att; Samordna och driva utvecklingen utifrån FCA. Stödja uppbyggnad av familjecentral då det saknas med lokala arenor. Samordna föräldrastödet inom stadsdelen. Medverka till genomförande av gemensam kompetensutveckling i stadsdelen. Ingå i NOSAM barn o unga. Ingå i nätverk och utvecklingsarbete över staden. Med mera

Hembesöksprogram – ytterligare utvecklingssteg Utökade hembesöksprogrammet är framtaget i Rinkeby och visar på goda resultat bla när det gäller trygghet, kunskap och tillit. Hembesöksprogrammet når de med störst behov och familjerna får svar på sina frågor. Som ett första steg prioriteras resurssvaga primärområden utifrån livsvillkor och hälsa - 680 barn. Målgrupp -  Första barnet fött i Sverige - gäller båda föräldrarna Start med utbildning och hembesök augusti 2018 ”Generellt till alla men i större dos till de som behöver mest” behöver det säkras att vi når ut till alla målgrupper med det familjecentrerade arbetssättet och även nå de med störst behov. En utvärdering har genomförts av forskare på Karolinska institutet. Slutrapporten visar på; Ökad trygghet i den egna nya föräldrarollen, Ökad kunskap om det svenska samhället och samhällets stöd för föräldraskap. Ökad tilliten genom den fördjupade kontakt och förtroende som hembesöken av BVC-sjuksköterska och föräldrarådgivare från socialtjänsten ger. 94% av de tillfrågade tackade ja. Att erbjudandet går till alla är avgörande. Stärker samverkan mellan olika professioner och ökar kompetens. Att mötet sker i hemmiljön skapar en god ”maktbalans” och ökar tilliten till myndigheter. Programmet sätter fokus på allas delaktighet i familjen vilket skapar möjlighet få fler fäder delaktiga. Familjerna får svar på sina frågor. 15 % ökad vaccinationsgrad Mässling Påssjuka Röda hund (2012, 2016). Minskad konsumtion av akutsjukvård. Minskad förekomst av karies.

Familjecentrerat arbete – en strategi

Vilka frågor ska en styrgrupp barn och unga jobba med? Förslag: Familjecentrerat arbetssätt, utvalda mål i LGS samverkansplan 2018

Avslutande frågor Är vi rätt representanter för att möta behoven? Mötesplanering framåt Övrigt