Ekosystemräkenskaper via markanvändning av mark med höga naturvärden

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Informationssystem om arbetsmiljö För en säkrare och effektivare arbetsplats.
Advertisements

Aktivt medborgarskap: lärdomar från ett europeiskt forskningsprojekt baserad på konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Marie.
Opinionsbildning och påverkan i stort och smått. Varför beslutsfattarna ska lyssna på Företagarna?
Det här gör vi Vi har dialoger med kommunala politiker och tjänstemän Vi drar igång projekt som engagerar stora som små Vi knyter samman producenter och.
Tillsammans för en smartare @asazetterberg.
Namn på tillfället (kan skrivas på flera rader) Namn på den som presenterar Datum xx.xx.2016.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Sektionen för vård och socialtjänst1 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner.
Bevarande av genetiska resurser – vad är Sveriges ansvar?
600 miljarder i offentliga affärer – vilken klimatpåverkan får det?
Områdesskyddsfunktionen
Miljömålsnätverket
Landskapsekologiska samband
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Digitalisering, flera begrepp i samma term
Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola
Välkomna till tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015
En plattform för samhällsekonomisk analys
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Grön infrastruktur - Friluftsliv
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Analysseminarium – ÖK februari
Tisdag den 21 mars – Samling och kaffe/te med macka
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Aktuellt från Miljödepartementet RUS Nobelmöte 2013

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Nyckeltal för socialtjänst
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
Miljömålen i samhällsplaneringen
Atlas Vi lär oss hur vi använder atlasen för att hitta information och tolka olika kartor.
Statistisk uppföljning av Agenda 2030
Naturvårdsverket på RUS Nobelmöte
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Ny vision Samtal om framtiden
Värdering och urval (Internt utvecklingsprojekt – Cissela Genetay)
Hur ökar vi förståelsen av ekosystemtjänsternas värden
Miljömålen består av tre slags mål
Användning av EU-fonder för klimatanpassning
Handelshögskolan vid ÅA Utbildningslinjen för ekonomi
Grundkurs Natura 2000 tillstånds-prövning
Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet
Åtgärdswebben.
En klimat- och luftvårds-strategi för sverige
Viveka Palm Vice avdchef Regioner och Miljö, SCB 
Utsläpp från konsumtion – vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB.
Redovisat regeringsuppdrag
Uppföljning av skyddade områden 2017
Förgröningen i praktiken – kostnader kontra miljönyttor
En strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Förändring för kvalitet och förnyelse
Samordning av miljöinformationsförsörjning Inte nytt men ”nystart”
Viktiga begrepp.
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Välkomna! strategi för Vilt-förvaltning
Smartare möten – effektivare uppföljning
Utredningen om ekologisk kompensation
Vad är LONA? Kommunala naturvårdsprojekt där vi handlägger och distribuerar bidrag till projekt. Syftet med LONA-bidraget är att: - skydda naturen -
Möjligheter till finansiering?
Evidensbaserade miljöanalyser
Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan
Samhällsekonomisk analys på Vattenmyndigheterna
Arvid nordquists uppförandekod
Hållbar utveckling måste vara
Om du behöver hjälp med dina tänder
Samhällsekonomisk analys på Vattenmyndigheterna
Vad gör vi på länsstyrelsen Kalmar för att nå de globala målen??
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Presentationens avskrift:

Ekosystemräkenskaper via markanvändning av mark med höga naturvärden Viveka Palm, Adjungerad Professor fms KTH Vice Avdelningschef SCB, Avdelningen för regioner och miljö

Syfte Att utveckla en ny statistikmodul för miljöräkenskapssystemet. Att sammanställa data om mark som är värdefull för biodiversitet från EU-rapportering av artdirektivet, med data som kan belysa kopplingen till ekonomin. Vem äger marken: jordbruk, skogsbruk, privat, stat, annat? Ingen monetär värdering ekosystemtjänsterna görs. Vattenområden ingår inte i studien.

Naturtyper Naturtyper som har undersökts är taiga, lövskogar som bok- och ekskog, silikatgräsmarker och våtmarker, liksom ett register med nyckelbiotoper i skog. Åtta olika register har använts. Genom kopplingen till ägandeform skapas en ’nyckel’ som gör att materialet kan användas inom miljöräkenskaperna, som är ett internationellt harmoniserat statistiksystem som kopplar samman ekonomi och miljö.

Art och habitatdirektivet Sverige har internationella åtaganden för att stärka och bevara den biologiska mångfalden som beslutades vid konventionen om biologisk mångfalds tionde partsmöte i Nagoya 2010. Ett av delmålen innebär att värdet av biologisk mångfald ska integreras i utvecklingsplaner, ekonomiska beslut och nationella räkenskaper. I miljömålssystemet finns ett etappmål om biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster. Etappmålet innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället.

Artikel 17 rapportering EU:s medlemsstater redogjorde 2007 och 2013 för bevarandestatusen hos de livsmiljöer och arter som skyddas av EU:s habitatdirektiv under artikel 17. I Sverige omfattas ca 90 naturtyper och 150 arter i 3 terrestra och 2 marina biogeografiska regioner.

Datakällor Inventeringar av naturtyper: våtmarksinventeringen, nyckelbiotoper i skog, gräs från Tuva-registret, etc Företagsdatabasen: företag och bransch Fastighetskartan: areal och koordinat för fastighet Fastighets- och taxeringsregistret: fastighet, ägare Arbetsmarknadsstatistik: antal anställda per företag, hjälpvariabel för fördelning när en fastighet har flera olika ekonomiska aktiviteter.

Våtmarksareal naturvärdesklass hög och mycket hög Källa: SCB efter specialbearbetningar från bl.a. VMI, FTR, FDB

Andel markägare av nyckelbiotop Källa: SCB efter specialbearbetning av Skogsstyrelsen, FTR, FDB

Ägare av ostörd Silikatgräsmark (EU-kod 6270) Källa: SCB efter specialbearbetning av TUVA, FTR, FDB

Slutsatser Markräkenskaper kan visa vilka ekonomiska aktörer som har rådighet över områden som är utpekade som viktiga för biodiversitet. För områden med höga naturvärden behövs fler naturtyper och även vattenområden undersökas. Metoden bör fungera även för övriga länder inom Norden och EU, så att man kan göra internationella jämförelser.