Sommarskola, Örebro Universitet 27-29 augusti 2018 Sara Frankl,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige
Nu formas Sveriges innovationsstrategi Statssekreterare Catharina Håkansson Boman SISP Innovationsriksdag Kalmar 10 maj 2011 Ny innovationsstrategi och.
Staten och det civila samhällets organisationer
Länsstyrelsens uppdrag transporter och miljö
Stöd för analys och förbättring
Policy för miljö och hållbar utveckling
Förmågor & Centralt innehåll
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
- vidareutveckla metoder för jämställdhetsintegrering, - skapa forum för erfarenhetsutbyte om jämställdhetsintegrering, - informera.
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
En kommunal forsknings- och förnyelsestrategi antogs av styrelsen 2009 Bakgrunden var följande: Kommunförbundet Skåne har sedan 1998 bedrivit en FoU verksamhet,
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Tillväxtfrågor på SKL Entreprenörsregionen 1 december 2011
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Statistiska problem och möjligheter Viveka Palm, SCB Svensk konsumtions påverkan på miljön i andra länder. Seminarium 15 juni Miljömålsrådet, NV.
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
miljömål.se Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
Fördjupad utvärdering 2015 Fokusområde Hållbar konsumtion
Fördjupad utvärdering 2015 Fokusområde Näringslivets miljöarbete
Tillsammans gör vi det hållbara möjligt!
Arbetsordning, LTH.
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Vägverket och Banverket förbereder åtgärdsplaneringen i gemensamt projekt Ett transportslagsövergripande synsätt ger de mest effektiva lösningarna Transportsystemen.
Ministry of Education and Research Framtiden för Europas forskning, det svenska ordförandeskapet prioriteringar Presentation av Olof Sandberg Utbildningsdepartementet.
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Västra Götalandsregionens nya handlingsprogram
Länsstyrelsen roll och uppdrag
Statsrådsberedningen EU:s strategi för Östersjöregionen - en EU-politik för Östersjöområdet.
”Från Kust till fjäll skapas en hållbar attraktiv region” Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län
Infogad sidfot, datum och sidnummer syns bara i utskrift (infoga genom fliken Infoga -> Sidhuvud/sidfot) Innovationer uppstår ofta i samverkan – vi vill.
Utrikesdepartementet Ett nytt policyramverk för utvecklingssamarbetet Maj 2016.
Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Magdalena Brasch.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn –
SDG Lotta Hedström.
Hälsofrämjande och hållbar utveckling
Hållbar utveckling Vad ska ni kunna?
Nobelmötet 2016.
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
FN.s globala mål
Detta är havsplanering
Detta är havsplanering
Varför ett nytt åtgärdsprogram?
Åtgärdsarbete via Miljömålsrådet 2017 Lena Sommestad Landshövding Halland, länsstyrelsernas representant i Miljömålsrådet.
IBSE Viktiga punkter i IBSE
De globala målen för hållbar utveckling
Standardisering i energibranschen Förutsätter ett innovativt företag att grundläggande standardisering är på plats då omvärlden digitaliseras med ökat.
Statistisk uppföljning av Agenda 2030
Miljömålen Emilia Högquist, Miljömålsenheten
Risk- och sårbarhetsanalyser
Dagens tema Samverkan i arbetet med att förebygga och bekämpa användandet av Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak – och kopplingen till folkhälsa och hållbar.
UKÄ:s utvärdering av hållbar utveckling – resultat, slutsatser och rekommendationer Göran Finnveden Professor, Vice-rektor för hållbar utveckling Ordförande.
Miljömålen består av tre slags mål
Tisdag – “Nya” aspekter som dyker upp med anledning av Agendan.
IAEG-SDG Arbetsgrupp för geodata
Viveka Palm Vice avdchef Regioner och Miljö, SCB 
Nytt uppdrag sedan årsskiftet
Miljömålen består av tre slags mål
Lokala indikatorer - del av RU miljömåls-indikatorer
Miljömålen nu och framåt!
Näringslivets arbete för miljömål och Agenda 2030
Samordnad utveckling för god och nära vård
Regional årlig uppföljning Ingen övergödning 2018 Skypemöte 11sept Emilie Vejlens, RUS och Länsstyrelsen i Gotlands län Emmelie Johansson, Enheten för.
Miljömålen Emilia Högquist, Miljömålsenheten
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Agenda 2030 Monitoring the sustainability goals: Statistics and analysis in a new context Sommarskola, Örebro Universitet 27-29 augusti 2018 Sara Frankl, sara.frankl@scb.se Viveka Palm, viveka.palm@scb.se

Vilka är vi? Några ord om vem du är och vad du gör? Vilka förväntningar har du på sommarskolan? Vad vill du ha med dig tillbaks?

Syfte med Sommarskolan Introducera uppföljningen av Agenda 2030 Fokusera på vilka möjligheter den ger Diskutera utmaningar med uppföljningen på global, nationell och regional nivå När kursen är klar… Ni vet vad målen innehåller, vilka mål som ligger närmast era arbetsuppgifter att ta tag i, vad ni kan göra för att bidra till uppföljningen Vi har fått idéer om hur vi kan göra uppföljningen begriplig, och vet mer om vad ni anser är viktigt att fokusera på framgent

Kursupplägg Dag 1; Introduktion av agendan och uppföljningen. Gruppövningar omkring några av målen Dag 2; Nya aspekter som vi behöver klura ut. Hur vi kan följa upp utvecklingen för utsatta grupper? Hur uppföljningen kan geografisk information användas? Hur kan den regionala uppföljningen lösas? ”Nya” statistikområden? Dag 3; Att kombinera informationen så att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter kan tas in i samma analyser. Vad kan hinna hända till 2030? Vilka forskningsfrågor kan vi se?

Måndag 13.10 -14.40 Översikt av Agenda 2030. Målen och hur agendan kan följas upp 14.40-15.10 Paus 15.10 -15.45 Gruppövning i tre grupper Sociala mål: 3 Hälsa, 4 Utbildning, 5 Jämställdhet, 16 Fredliga samhällen Miljö: 6 Vatten, 13 Klimat,14 Hav, 15 Ekosystem Ekonomi: 1 Fattigdom, 7 Energi, 8 Ekonomi, 9 Innovation, 10 Ojämlikhet 15.50-16.40 Den svenska uppföljningen och dess utmaningar.

Tisdag 09.00 – 10.00 “Nya” aspekter som dyker upp med anledning av Agendan. 10.00 – 10.30 Paus 10.30 – 12.00 Grupparbete om principen om att inte lämna ngn utanför och om regional uppföljning 12.00 – 12.30 Geografiska data i statistiken 12.30 – 14.00 Lunch 14.00 – 14.50 Governance – ett nytt statistikområde 14.50 – 15.10 Paus 15.10 – 16.40 Grupparbete om kopplingar mellan mål Mål 11 Städer och samhällen, Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion.

Onsdag 08.30 - 10.00 Hur överbyggs sektorsgränser? Hur kan statistiken länka ihop data från olika undersökningar? Möjligheter till nya insikter. 10.00 - 10.20 Paus 10.20 - 11.20 Uppföljningen och forskningens betydelse för att identifiera och analysera viktiga frågor som behöver lösas innan 2030. 11.20 - 11.50 Diskussion. Hur gör vi uppföljningen begriplig. Vad är viktigt framgent? 11.50 - 12.00 Avslutning av sommarskolan

Frivillig utvärdering HLPF Global rapport Frivillig utvärdering Regeringen FN Globala databasen Globala indikatorer

En bred agenda Universell och odelbar 17 mål, 169 delmål, 232 indikatorer – hur få överblick och förstå helheten Agendan ger ett gemensamt språk över vanliga utbildnings- och aktivitetsindelningar

17 hållbarhetsmål Basbehov Ekonomi Miljö Samhälle Ingen fattigdom Hållbart jordbruk, näringsintag Hälsa Utbildning Jämställdhet Vatten och sanitet Hållbar energi Arbete och hållbar ekonomi Infrastruktur, innovation, industri Minskad ojämlikhet Städer och samhällen Hållbar konsumtion och produktion Klimat Hav och marina resurser Ekosystem och biologisk mångfald Fred, rättvisa, frihet från våld Genomförande – inkl. utveckling av statistik Basbehov Ekonomi Miljö Samhälle

DPSIR-modellen Respons Drivkrafter Inverkan Påverkan Status Befolkning Energianvändning Industri Transport Respons Drivkrafter Lagar Skatter Ny teknologi Utsläpp Avfall Inverkan Påverkan Dålig hälsa Hotade djur- och växtarter Ekon.förluster Status Fysiskt, kemiskt och biologiskt tillstånd Luft-, vatten- och markkvalitet

Vilka aktörer utvecklar statistik? Statistikinsamling: Eurostat OECD FN – UNSD, FAO, IEA, mfl Andra informationsinsamlare: EEA Joint Research Centre DG miljö Forskare, konsulter mfl

Vad har vi lärt? Mycket kvar att jobba med och mycket som är departements- övergripande. Många frågor skär tvärs igenom traditionella stuprör. Vi behöver samarbeta med de som kan annat än det vi kan. Samarbete är nödvändigt för att få överblick, det kräver också ett mer gemensamt språk. Fattigdom och situationen för de som inte syns i statistiken – kan vi samarbeta bättre med civila samhällets aktörer? Forskningen behöver sänka trösklarna mellan olika discipliner och identifiera vilka möjligheter som finns att styra mot målen. Även för Sverige finns det nya insikter att hämta ur agendan.

Utmaningar för statistiksamfundet Hur stimulerar vi helhetssyn, samarbete och att se över gränserna för de traditionella statistikområdena? Hur synliggör vi de mest utsatta? (Leave no one behind) Hur tar vi oss an agendans odelbarhet? Hur gör vi uppföljningen relevant för Sverige?

Regeringsuppdrag 2017 Analysera hur Sverige lever upp till delmålen i Agenda 2030 Med utgångspunkt från globala indikatorerna lämna förslag på nationella indikatorer för mål och delmål Föreslå nationell rapporteringsstruktur för nationella och globala indikatorer Lämna förslag på integrerade indikatorer som sammanväger två eller alla tre dimensionerna av hållbar utveckling och redovisa områden där det vore önskvärt med integrerade indikatorer men där det inte i nuläget finns sådana och lämna förslag på process och tidplan för at ta fram sådana förslag

Sveriges utmaningar Klimatgasutsläppen - hur 1,5 gradersmålet ska nås Transportsystemet - utsläpp och säkerhet Mobbing, våld och hot om våld - förebygga, minska Ökade ekonomiska klyftor - olika grupper Miljömålen

Frivillig utvärdering HLPF Global rapport Frivillig utvärdering FN Globala databasen Nationell uppföljning Regeringen Nationella indikatorer Annan nationell information Resultat från andra nationella uppföljningar Nationella listan Statistisk uppföljning Globala indikatorer Analyser Proxy-indikatorer

När nationella indikatorer? Det finns ett gap i uppföljningen av ett delmål som är viktigt för Sverige att täcka En nationell indikator behöver redovisas eftersom ngt annat än den globala indikatorn är viktigt i Sverige När ngt inte är jätterelevant för Sverige Området följs redan inom ramen för annan uppföljning

Förslag i slutrapporten En nationell indikatorlista, som inkluderar de globala indikatorerna Styrning, med en struktur för samordning av utveckling produktion och tillgängliggörande av den statistiska uppföljningen Utveckling av indikatorlistan, med förbättringar avs. ”lämna ingen utanför” och för att anpassa till en Svensk kontext Rapportering och kommunikation som bygger på att en lösning tas fram för att tillgängliggöra statistiken på ett modernt och flexibelt sätt för olika användargrupper

Indikatorer per mål

Indikatoransvariga myndigheter Statistiska indikatorer 17 SAM 2 ONA 8 Andra myndigheter (8 Departement)

Samordna utveckling, produktion och tillgängliggörande av den statistiska upp- följningen i Sverige, med avseende på den globala och den nationella uppföljningen. Utarbeta samordningsrutiner Identifiera befintliga dataflöden för globala indikatorer Förankra indikatoransvar Inventera och kvalitetssäkra indikatorlistan med avseende på nationella indikatorer och proxies Digitalt tillgängliggörande? Leverera statistisk lägesbild för leverans i oktober 2019, 2020 och 2021