Beskriva bärare och identifiera verk Utbildning i RDA-katalogisering, Del 3 Katarina Synnermark, RDA-redaktionen, Kungliga biblioteket Presentationen bygger huvudsakligen på ”Describing Carriers and Identifying Works”, Library of Congress, 2012 Den här presentationen, Beskriva bärare och identifiera verk, är den tredje delen av sex i ett utbildningspaket som ges av Kungliga biblioteket inför Librisbibliotekens övergång till RDA, Resource Description and Access. Presentationen bygger huvudsakligen på en presentation från Library of Congress från 2012. Jag heter Katarina Synnermark och arbetar på Enheten för metadata och systemstöd vid Kungliga biblioteket och ingår, tillsammans med Olle Johansson i RDA-redaktionen som startade i januari 2017.

Kursinnehåll Beskriva bärare Övriga element för manifestationer och exemplar Introduktion till entiteten verk Element som hör till verket Kursinnehåll I den här presentationen ska följande moment tas upp: Vi kommer att gå igenom hur man beskriver bärare Vi kommer att gå igenom några övriga element som hör till manifestationen och exemplaret Jag kommer att introducera entiteten verk och gå igenom de element som hör till verket

Instruktionerna finns i RDA kapitel 3 Beskriva bärare Instruktionerna finns i RDA kapitel 3 Beskriva bärare Vi börjar alltså med titta på instruktionerna för att beskriva manifestationens bärare. Dessa finns i RDA kapitel 3. Syftet med att ange dessa attribut är att hjälpa användaren att välja den resurs han eller hon vill ha. Vi kommer inte att gå in på de specifika instruktioner i RDA som rör t.ex. film och kartor.

Allmän medieterm, 245 #h [AMT], är borta Ersatta av tre element som utvecklats tillsammans med ONIX: Innehållstyp, RDA 6.9, MARC-fält 336 Medietyp, RDA 3.2, MARC-fält 337 Bärartyp, RDA 3.3, MARC-fält 338 Allmän medieterm ersatt -245 #h [AMT] De allmänna medietermer, som nu anges i delfält 245 #h i MARC-posten, finns inte längre kvar i RDA. Anledningen till att man tagit bort dem är att de utgör en väldigt inkonsekvent uppsättning av termer som ibland refererar till innehåll och ibland till bärare. De allmänna medietermerna har därför ersatts av tre andra element: Innehållstyp Medietyp Bärartyp Medietyp och bärartyp är båda element som tillhör manifestationsnivån medan innehållstyp tillhör uttrycksnivån. Dessa element har tagits fram av RSC i samarbete med ONIX. RSC står för RDA Steering Committee och är den instans som leder utvecklingen av RDA. ONIX är en internationell standard för bokbranschen. För dessa element har också tre nya MARC-fält tagits fram, 336, 337 och 338.

Innehållstyp, medietyp och bärartyp i MARC I varje fält 336-338 finns följande delfält: #a term #b kod #2 ”rdacontent”, ”rdamedia” eller ”rdacarrier” #3 material som avses - om tillämpligt Librispraxis är att ange kod. Innehållstyp, medietyp och bärartyp i MARC Hur anger man innehållstyp, bärartyp och medietyp i MARC? I fälten 336-338 finns följande delfält: Term anges i delfält #a. Termerna hämtas från kontrollerade vokabulär i RDA. Istället för en term i #a kan en kod anges i #b (eller både och). Librispraxis är att endast ange kod. Koderna finns att hämta i dokumentationen för MARC-formatet. I delfält #2 anges antingen ”rdacontent”, ”rdamedia” eller ”rdacarrier” beroende på vilket fält man är i. Dessa koder anger vilket vokabulär som används, d.v.s. som i dessa fall, RDA-vokabulär. Delfält #3 används för att identifiera specifika delar av resursen. Vi kommer att se exempel på dessa fält lite senare i presentationen.

Kontrollerade vokabulär för innehållstyp, medietyp och bärartyp Fasta listor i RDA 6.9.1.3, 3.2.1.3, 3.3.1.3, termerna motsvaras av MARC-koder Librispraxis är att ange kod Om mer än en term är tillämplig finns två val: - Ange alla, repetera fältet - Välj en term som är tillämplig på den huvudsakliga delen av resursen (om det finns någon) eller de termer som är tillämpliga på de mest väsentliga delarna av resursen (inklusive den huvudsakliga, om det finns någon) Om uppgifterna är okända, ange ”ospecificerad” Om ingen term är tillämplig, ange ”övrig” Kontrollerade vokabulär för innehållstyp, medietyp och bärartyp Vokabulären för innehållstyp, medietyp och bärartyp finns alltså i kontrollerade listor i RDA och ni ser här i vilka paragrafer dom finns (6.9.1.3 8, innehållstyp, 3.2.1.3, medietyp, 3.3.1.3, bärartyp. I MARC finns en motsvarande kod för varje term och som jag sade är Librispraxis att ange kod. Om uppgiften är okänd, anges ”ospecificerad”. Om ingen av termerna i listan är tillämplig, anges ”övrig”. Om det finns mer än en tillämplig term, har man två val: Ange alla tillämpliga termer. Om man gör det, så är det bättre att repetera hela fältet hellre än att repetera delfält #a i samma 33X-fält. Man kan också välja en term som är tillämplig på den huvudsakliga delen av resursen (om det finns någon) eller de termer som är tillämpliga på de mest väsentliga delarna av resursen (inklusive den huvudsakliga, om det finns någon).

Innehållstyp Kärnelement RDA 6.9 Innehållstypen talar om för användaren hur innehållet uttrycks, hur formen för kommunikationen ser ut och vilket mänskligt sinne som ska ta emot det Termer från lista i RDA 6.9.1.3, motsvarande kod i MARC hämtas från http://www.kb.se/katalogisering/Formathandboken/innehallstyper/innehall/. Librispraxis är att ange kod MARC-fält 336 Innehållstyp Vi ska nu gå igenom innehållstyp, bärartyp och medietyp var för sig och vi börjar med innehållstyp. Innehållstypen talar om för användaren hur innehållet uttrycks, hur formen för kommunikationen ser ut och vilket mänskligt sinne som ska ta emot det. För innehåll uttryckt i en bild eller i bilder, talar också innehållstypen om hur många rumsliga dimensioner innehållet har och om närvaron eller frånvaron av rörelse. Innehållstyp är ett kärnelement i RDA. Innehållstyp anges med hjälp av en eller flera termer i listan i RDA 6.9.1.3 i MARC-fält 336. Librispraxis är att ange motsvarande MARC-kod.

Librispraxis för innehållstyp Ange den/de innehållstyp/er som är tillämplig/a på den huvudsakliga delen av resursen. Ange inte för medföljande material av uppenbart underordnad karaktär. Om resursen består av flera likvärdiga delar (kombinerat material) ange innehållstyp/er för alla delarna. Exempel: Musik-CD med kommentar-/texthäfte 300 #a 1 CD + #e 1 texthäfte 336 #a framförd musik #b prm #2 rdacontent Librispraxis är att ange kod istället för term. Librispraxis för innehållstyp Librispraxis är också att ange den eller de innehållstyper som är tillämpliga på den huvudsakliga delen av resursen. Man anger inte för medföljande material av uppenbart underordnad karaktär. Om resursen består av flera likvärdiga delar (kombinerat material) anges innehållstyp/er för alla delarna. Exempel: En musik-CD med kommentar-/texthäfte 300 #a 1 CD + #e 1 texthäfte 336 #a framförd musik #b prm #2 rdacontent I fält 336 anges ”framförd musik” eller som vi gör i Libris, koden ”prm”. Texthäftet betraktas som medföljande material och för det anges ingen innehållstyp.

Librispraxis för innehållstyp, forts. Exempel: DVD, CD, textbok, ordpussel och ringpärm (kombinerat material) 300 #a 1 DVD +1 CD + 1 textbok + 1 ordpussel + 1 ringpärm 336 #a tal #b spv #2 rdacontent 336 #a text #b txt #2 rdacontent 336 #a tvådimensionell rörlig bild #b tdi #2 rdacontent Librispraxis är att ange kod istället för term. Librispraxis för innehållstyp, forts. Det här är ett kombinerat material som består av flera likvärdiga delar. Då anges innehållstyp för alla delar. Exempel: DVD, CD, textbok, ordpussel och ringpärm 300 #a 1 DVD +1 CD + 1 textbok + 1 ordpussel + 1 ringpärm 336 #a tal #b spv #2 rdacontent 336 #a text #b txt #2 rdacontent 336 #a tvådimensionell rörlig bild #b tdi #2 rdacontent

Medietyp Obligatoriskt enligt Librispraxis RDA 3.2 Anger vilken typ av enhet som behövs för att se, spela eller visa o.s.v. innehållet i resursen Termer från lista i RDA 3.2.1.3, motsvarande kod i MARC hämtas från http://www.kb.se/katalogisering/Formathandboken/innehallstyper/medie. Librispraxis är att ange kod MARC-fält 337 Medietyp Medietyp är en kategorisering som avspeglar vilken allmän typ av enhet som behövs för att se, spela, visa osv. innehållet i resursen. Det är inte ett kärnelement men obligatoriskt i Libris. Medietyp anges med hjälp av en eller flera termer i listan i RDA 3.2.1.3. I Libris använder vi kod och den anges i MARC-fält 337 #b.

Librispraxis för medietyp Ange inte för medföljande material av uppenbart underordnat karaktär. Ange den medietyp som är tillämplig på den huvudsakliga delen av resursen. Om resursen består av flera likvärdiga delar (kombinerat material) anges medietyp för alla delarna. Exempel: Musik-CD med kommentar-/texthäfte 300 #a 1 CD + #e 1 texthäfte 337 #a audio #b s #2 rdamedia Librispraxis är att ange kod istället för term. Librispraxis för medietyp Librispraxis är att ange den medietyp som är tillämplig på den huvudsakliga delen av resursen. För medföljande material av uppenbart underordnad karaktär anges inte medietyp. Om resursen består av flera likvärdiga delar (kombinerat material) anges medietyp för alla delarna. Vi ser samma exempel igen, musik-CD med kommentar-/texthäfte #a 1 CD + #e 1 texthäfte 337 #a audio #b s #2 rdamedia Medietypen är ”audio” och motsvarande kod från MARC är ”s”.

Librispraxis för medietyp, forts. Exempel: DVD, CD, textbok, ordpussel och ringpärm (kombinerat material) 300 #a 1 DVD + 1 CD + 1 textbok + 1 ordpussel + 1 ringpärm 337 #a video #b v #2 rdamedia 337 #a audio #b s #2 rdamedia 337 #a omedierad #b n #2 rdamedia Librispraxis är att ange kod istället för term. Librispraxis för medietyp, forts. Vi ser samma läromedelspaket igen: Exempel: DVD, CD, textbok, ordpussel och ringpärm 300 #a 1 DVD + 1 CD + 1 textbok + 1 ordpussel + 1 ringpärm 337 #a video #b v #2 rdamedia 337 #a audio #b s #2 rdamedia 337 #a omedierad #b n #2 rdamedia Tre olika medietyper: video, audio och omedierad

Bärartyp Kärnelement RDA 3.3 Bärartyp är en kategorisering som avspeglar formatet på lagringsmediet och hemvist för en bärare i kombination med vilken typ av enhet som behövs för att se, spela, visa osv. innehållet i resursen Ska inte förväxlas med de liknande termer som används i omfångselementet (300 #a i MARC), se RDA 3.4 Termer från lista i RDA 3.3.1.3, motsvarande kod i MARC hämtas från: http://www.kb.se/katalogisering/Formathandboken/innehallstyper/barar/. Librispraxis är att ange kod. MARC-fält 338 Bärartyp Bärartyp är ett kärnelement. Bärartyp är en kategorisering som avspeglar formatet på lagringsmediet och hemvist för en bärare i kombination med vilken typ av enhet som behövs för att se, spela, visa osv. innehållet i resursen. Bärartyperna relaterar till medietyperna och kan ses som underindelningar till dessa. Varje medietyp täcker flera bärartyper. Bärartyp anges i fält 338 med hjälp av en eller flera termer från listan i RDA 3.3.1.3. Bärartyp ska inte förväxlas med de liknande termer som används i omfångselementet. Det viktigaste att komma ihåg när det gäller bärartyp är att det är ett separat element, separerat från omfång. Bärartyp anges i fält 338 och omfång anges i 300 #a. Anledningen till att det är lätt att förväxla dem är att vissa av termerna som används i 300 #a är desamma som de som används i 338. Vi återkommer till det.

Librispraxis för bärartyp Ange inte för medföljande material av uppenbart underordnad karaktär. Ange den bärartyp som är tillämplig på den huvudsakliga delen av resursen. Om resursen består av flera likvärdiga delar (kombinerat material) anges bärartyp för alla delar. Exempel: Musik-CD med kommentar-/texthäfte 300 #a 1 CD + #e 1 texthäfte 338 #a ljudskiva #b sd #2 rdacarrier Librispraxis är att ange kod istället för term. Librispraxis för bärartyp Ange den bärartyp som är tillämplig på den huvudsakliga delen av resursen. Bärartyp anges inte för medföljande material av uppenbart underordnad karaktär. Om resursen består av flera likvärdiga delar (kombinerat material) anges bärartyp för alla delar. Och för musik-CD:n med kommentar-/texthäfte blir bärartypen ”ljudskiva” eller ”sd” med kod: 300 #a 1 CD + #e 1 texthäfte 338 #a ljudskiva #b sd #2 rdacarrier Librispraxis är att ange kod istället för term.

Librispraxis för bärartyp, forts. Exempel: DVD, CD, textbok, ordpussel och ringpärm 300 #a 1 DVD + 1 CD + 1 textbok + 1 ordpussel + 1 ringpärm 338 #a videoskiva #b vd #2 rdacarrier 338 #a ljudskiva #b sd #2 rdacarrier 338 #a volym #b nc #2 rdacarrier 338 #a föremål #b nr #2 rdacarrier Librispraxis är att ange kod istället för term. Librispraxis för bärartyp, forts. Och här är läromedelspaketet igen. Vi anger bärartyp för alla delarna. Exempel: DVD, CD, textbok, ordpussel och ringpärm 300 #a 1 DVD + 1 CD + 1 textbok + 1 ordpussel + 1 ringpärm 338 #a videoskiva #b vd #2 rdacarrier 338 #a ljudskiva #b sd #2 rdacarrier 338 #a volym #b nc #2 rdacarrier 338 #a föremål #b nr #2 rdacarrier Nu går vi vidare och tittar på några fler element som tillhör manifestationen och sedan går vi över till exemplaret.

Omfång RDA 3.4 Kärnelement om resursen är komplett eller om det totala omfånget är känt Librispraxis är att inte ange omfång för seriella resurser, inte ens när de är kompletta och avslutade Omfång = antal och typ av enheter och/eller underenheter en resurs består av Enhet, t.ex. en volym Underenhet, en underindelning av en enhet, t.ex. en sida i en volym Anges i 300 #a i MARC Omfång Omfång är ett kärnelement om resursen är komplett eller om det totala omfånget är känt. Librispraxis är att inte ange omfång för seriella resurser, inte ens när de är kompletta och avslutade. Omfång talar om för användaren vilken typ av och hur många enheter och underenheter en resurs består av. Enhet, t.ex. en volym Underenhet, en underindelning av en enhet, t.ex. en sida i en volym. Omfång anges i 300 #a i MARC.

Ange omfång RDA 3.4.1.3 Ange antal enheter samt en lämplig term, med antingen: - En term från listan med bärartyper, RDA 3.3.1.3 - En annan vanligt förekommande term (inklusive varumärken) Librispraxis är att använda CD, CD-ROM, DVD, DVD-ROM och diskett istället för term från listan RDA har särskilda instruktioner för text, stillbilder, noterad musik, kartografiska resurser Ange omfång När man anger omfång anger man antal enheter och typ av enhet med en lämplig term, antingen med: En term från listan med bärartyper, RDA 3.3.1 En annan vanligt förekommande term (inklusive varumärken) Praxis i Libris är att använda CD, CD-ROM, DVD, DVD-ROM och diskett istället för term från listan. Ange termen i singular eller plural. Om resursen består av mer än en typ av bärare anges antal för varje bärartyp. RDA har särskilda instruktioner för text, stillbilder, noterad musik och kartografiska resurser.

Omfång för text Enstaka volym med numrerade sidor, blad eller spalter, RDA 3.4.5.2 Om volymen har sidnumrering, d.v.s. om det finns numrering på varje sida, ange antal sidor Om volymen har bladnumrering d.v.s. om det finns numrering endast på ena sidan av varje blad, ange antal blad Om volymen har sidor med flera spalter som är numrerade, ange antal spalter Om volymen består av sviter av blad och sidor, eller sidor och numrerade spalter, eller blad och numrerade spalter, ange omfång för varje svit Omfång för text När det gäller omfång för text finns det tre paragrafer att titta närmare på: Vi börjar med RDA 3.4.5.2 som ger instruktioner för en enstaka volym med numrerade sidor, blad eller spalter. För en sådan resurs anges omfånget i dessa termer och följande riktlinjer tillämpas: Om volymen har sidnumrering, d.v.s. om det finns numrering på varje sida, anges omfånget i antal sidor. Om volymen har bladnumrering d.v.s. om det finns numrering endast på ena sidan av varje blad, anges omfånget i antal blad. Om volymen har sidor med flera spalter som är numrerade, anges omfånget i antal spalter. Om volymen består av sviter av blad och sidor, eller sidor och numrerade spalter, eller blad och numrerade spalter, anges omfång för varje svit.

Omfång för text, forts. Enstaka volym med onumrerade sidor, blad eller spalter, RDA 3.4.5.3 RDA ger tre alternativ: Räkna alla sidor, blad, spalter och ange t.ex. ” 8 onumrerade sidor”. Använd ”blad” om de har tryck endast på ena sidan Ange ett uppskattat antal: ”cirka 400 sidor”. Använd ”blad” om de har tryck endast på ena sidan Ange t.ex. ”1 volym (opaginerad)” Librispraxis är att tillämpa alternativ a) om antalet sidor, blad eller spalter lätt kan fastställas. Om antalet inte lätt kan fastställas, tillämpa alternativ b) eller c). Katalogisatören avgör. Omfång för text, forts. Nästa paragraf handlar om enstaka volymer med onumrerade sidor, blad eller spalter, RDA 3.4.5.3 RDA ger här tre alternativ: Räkna alla sidor, blad, spalter och ange t.ex. ”8 onumrerade sidor”. Om det är tryck endast på ena sidan används istället ”blad”. Ange ett uppskattat antal: ”cirka 400 sidor”. Om de är tryck endast på ena sidan används istället ”blad”. Ange t.ex. ”1 volym (opaginerad)”. Librispraxis är att tillämpa alternativ a) om antalet sidor, blad eller spalter lätt kan fastställas. Om antalet inte lätt kan fastställas, tillämpa alternativ b) eller c). Katalogisatören avgör.

Omfång för text, forts. Komplicerad eller oregelbunden paginering etc., RDA 3.4.5.8 RDA ger tre alternativ: Ange det totala antalet sidor etc., följt av ”med varierande paginering/bladnumrering” Ange den komplicerade pagineringen etc. exakt som den är Ange ”1 volym (varierande paginering)” Librispraxis är att tillämpa alternativ a) om antalet lätt kan fastställas. Om antalet inte lätt kan fastställas, tillämpas alternativ c). Omfång för text, forts. Den sista paragrafen om omfång för text heter ”Komplicerad eller oregelbunden paginering etc.”, RDA 3.4.5.8. RDA ger också här tre alternativ: Ange det totala antalet sidor etc., följt av ”med varierande paginering/bladnumrering”. Ange den komplicerade pagineringen etc. exakt som den är. Ange ”1 volym (varierande paginering)”. Librispraxis är att tillämpa alternativ a) om antalet lätt kan fastställas. Om antalet inte lätt kan fastställas, tillämpas alternativ c).

Omfång – skillnader från KRS Använd inte förkortningar, d.v.s. skriv ”sidor”, ”blad”, ”volymer” Skriv ut ”cirka” och ”det vill säga” Använd ”onumrerade” istället för hakparentes kring antalet Omfång – skillnader från KRS Som ni har sett så skiljer sig RDA från KRS på några tydliga punkter: T. ex. använder man inte längre förkortningar utan istället skriver man ut ”sidor”, ”blad” och ”volymer” Man skriver ut ”cirka” och ”det vill säga” Man använder ”onumrerade” istället för att göra hakparentes kring antalet

Delfält 300 #a samt 336-338 Exempel: Bok 300 #a 123 sidor 336 #a text #b txt #2 rdacontent 337 #a omedierad #b n #2 rdamedia 338 #a volym #b nc #2 rdacarrier CD med musik 300 #a 1 CD 336 #a framförd musik #b prm #2 rdacontent 337 #a audio #b s #2 rdamedia 338 #a ljudskiva # b sd #2 rdacarrier Librispraxis är att endast ange kod i delfält #b i fält 336-338. Librispraxis är att t.ex. ange ”1 CD” som omfång och inte ”1 ljudskiva”. Delfält 300 #a samt 336-338 Här är några exempel på det vi just har gått igenom. Observera att praxis i Libris är att ange ”1 CD” som omfång, inte ”1 ljudskiva” som är en term från listan med bärartyper.

Delfält 300 #a samt 336-338 Exempel: DVD 300 #a 1 DVD 336 #a tvådimensionell rörlig bild #b tdi #2 rdacontent 337 #a video #b v #2 rdamedia 338 #a videoskiva #b vd #2 rdacarrier PDF, tillgänglig online 300 #a 1 onlineresurs (39 sidor) 336 #a text #b txt #2 rdacontent 337 #a dator #b c #2 rdamedia 338 #a onlineresurs #b cr #2 rdacarrier Librispraxis är att endast ange kod i delfält #b i fält 336-338. Librispraxis är att ange ”DVD” istället för ”videoskiva”. Delfält 300 #a samt 336-338 Första exemplet: Samma sak gäller här, Librispraxis är att ange ”1 DVD” istället för ”1 videoskiva”. Andra exemplet: För en onlineresurs anges ”1 onlineresurs”. Om resursen består av en eller flera filer som motsvarar t.ex. en tryckt bok i en PDF, så ska antalet underenheter specificeras enligt instruktionerna för omfång för text. Dessa hittar man under RDA 3.4.1.7.5.

Delfält 300 #a samt 336-338 Exempel: Webbsida (med kartor, text och fotografier) 300 #a 1 onlineresurs 336 #a text #b txt #2 rdacontent 336 #a kartografisk bild #b cri #2 rdacontent 336 #a stillbild #b sti #2 rdacontent 337 #a dator #b c #2 rdamedia 338 #a onlineresurs #b cr #2 rdacarrier Librispraxis är att endast ange kod i delfält #b i fält 336-338. Delfält 300 #a samt 336-339 Här ser vi posten för en webbsida som innehåller kartor, text och fotografier. 336-fältet upprepas då för de olika innehållstyper som finns på webbsidan.

Delfält 300 #a samt 336-338 Exempel: Bok med medföljande CD 300 #a 244 sidor … + #e 1 CD 336 #3 bok #a text #b txt #2 rdacontent 336 #3 CD #a tal #b spv #2 rdacontent 337 #3 bok #a omedierad #b n #2 rdamedia 337 #3 CD #a audio #b s #2 rdamedia 338 #3 bok #a volym #b nc #2 rdacarrier 338 #3 CD #a ljudskiva #b sd #2 rdacarrier Delfält #3 kan användas i 33X för att specificera vilken egenskap som hör till vilken del av resursen. Librispraxis är dock att endast ange typ eller typer för den huvudsakliga delen av resursen, inte för medföljande material som är av uppenbart underordnad karaktär. Delfält 300 #a samt 336-339 Delfält #3 kan användas i 33X för att specificera vilken egenskap som hör till vilken del av resursen. Librispraxis är dock att endast ange typ eller typer för den huvudsakliga delen av resursen, inte för medföljande material som är av uppenbart underordnad karaktär.

Delfält 300 #a samt 336-338 Exempel: Läromedelspaket (kombinerat material) 300 #a 1 DVD +1 CD + 1 textbok + 1 ordpussel + 1 ringpärm 336 #a tal #b spv #2 rdacontent 336 #a text #b txt #2 rdacontent 336 #a tvådimensionell rörlig bild #b tdi #2 rdacontent 337 #a video #b v #2 rdamedia 337 #a audio #b s #2 rdamedia 337 #a omedierad #b n #2 rdamedia 338 #a videoskiva #b vd #2 rdacarrier 338 #a ljudskiva #b sd #2 rdacarrier 338 #a volym #b nc #2 rdacarrier 338 #a föremål #b nr #2 rdacarrier Librispraxis är att ange innehållstyp, medietyp och bärartyp för alla delar om resursen består av flera likvärdiga delar. Delfält 300 #a samt 336-338 Läromedelspaket (kombinerat material): Librispraxis är att ange innehållstyp, medietyp och bärartyp för alla delar om resursen består av flera likvärdiga delar. Här skulle man kunna använda delfält #3 om man vill specificera.

Delfält 300 #a samt 336-338 Exempel: Klaverutdrag 300 #a 1 klaverutdrag (14 sidor) 336 #a noterad musik #b ntm #2 rdacontent 337 #a omedierad #b n #2 rdamedia 338 #a volym #b nc #2 rdacarrier Karta 300 #a 1 karta 336 #a kartografisk bild #b crm #2 rdacontent 337 #a omedierad #b n #2 rdamedia 338 #a ark #b nb #2rdacarrier Librispraxis är att endast ange kod i delfält #b i fält 336-338. Till sist två exempel på ett klaverutdrag och en karta.

Mått RDA 3.5 Mått avser måttet på resursens bärare och/eller på dess förpackning Mått är inte ett obligatoriskt element enligt Librispraxis. Mått som är standard för bäraren anges inte. Om instruktionen inte säger något annat, ange mått i cm Avrunda till närmast hela centimeter ”cm” och ”mm” betraktas som symboler och inte förkortningar Delfält 300 #c i MARC Mått Nästa element vi ska titta på är mått. Mått avser måttet på resursens bärare och/eller på dess förpackning. Mått är inte ett kärnelement och inte heller ett obligatoriskt element enligt Librispraxis. Mått som är standard för bäraren anges t.ex. inte. För kartor och stillbilder kan måtten spegla kartytan, eller bildytan istället för bäraren, eller både och. Om inget annat anvisas anges mått i centimeter, avrundat till närmast hela centimeter. Använd ”cm” och ”mm”. Dessa är enligt RDA symboler och inte förkortningar.

Övriga element för manifestationer och exemplar Anskaffningsvillkor, RDA 4.2 Kontaktinformation, RDA 4.3 Åtkomstrestriktioner, RDA 4.4 Användningsrestriktioner, RDA 4.5 URL, RDA 4.6 Övriga element för manifestationer och exemplar Nu ska vi titta på några instruktioner som handlar om att ange attribut för manifestationer och exemplar som stödjer anskaffning och åtkomst. Alla dessa element finns i kapitel 4 i RDA.

Anskaffningsvillkor RDA 4.2 De villkor under vilka en utgivare eller distributör tillhandahåller en resurs eller priset på resursen Inte obligatoriskt enligt Librispraxis Exempel: Gratis för studenter Anskaffningsvillkor De villkor under vilka en utgivare eller distributör tillhandahåller en resurs eller priset på resursen. Elementet är inte obligatoriskt enligt Librispraxis.

Kontaktinformation RDA 4.3 Information om en utgivare, distributör etc. från vilken en resurs kan erhållas För publicerade resurser är kontaktinformation vanligtvis t.ex. namn och adress För arkivresurser är kontaktinformation t.ex. namn och adress till det arkiv som har resursen Inte obligatoriskt enligt Librispraxis men för fortlöpande resurser som är pågående anges utgivarens URL i fält 856 om tillämpligt Kontaktinformation Information om en utgivare, distributör etc. från vilken en resurs kan erhållas. För publicerade resurser är kontaktinformation vanligtvis t.ex. namn och adress. För arkivresurser är kontaktinformation t.ex. namn och adress till det arkiv som har resursen. Elementet är inte obligatoriskt enligt Librispraxis men för fortlöpande resurser som är pågående anges utgivarens URL i fält 856 om tillämpligt.

URL RDA 4.6 Adressen till en resurs med fjärråtkomst Obligatoriskt enligt Librispraxis Anges i fält 856 i MARC URL Adressen till en resurs med fjärråtkomst. Obligatoriskt element enligt Librispraxis. Anges i fält 856 i MARC.

Åtkomstrestriktioner RDA 4.4 Inte obligatoriskt enlig Librispraxis Exempel: Tillgänglig efter 2025 Åtkomstrestriktioner Elmentet är inte obligatoriskt enligt Librispraxis. Exempel: Tillgänglig efter 2025

Användningsrestriktioner RDA 4.5 Obligatoriskt för vissa typer av material Exempel: Villkor för användning: Tillstånd krävs av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Användningsrestriktioner RDA 4.5 Elementet är obligatoriskt för vissa typer av material. Det kan vara att särskilt tillstånd krävs för att använda materialet Exempel: Villkor för användning: Tillstånd krävs av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

Introduktion till verk Var finns instruktionerna? Identifiera verket Librispraxis för: - vad som ska ligga i den bibliografiska posten och när auktoritetspost ska göras - vilka element som är kärnelement - språk och alfabet Terminologi Källor Auktoriserade sökingångar för verk Introduktion till verk Nu ska vi gå över till verksnivån och vi ska titta på följande: Var man hittar instruktionerna för verk Vad det innebär att identifiera verket och hur gör man det i MARC? Librispraxis för: vad som ska ligga i den bibliografiska posten och när auktoritetspost ska göras vilka element som är kärnelement språk och alfabet Vi ska gå igenom lite terminologi Vilka källor man hämtar information ifrån Hur man konstruerar s.k. auktoriserade sökingångar

Var finns instruktionerna? Instruktionerna för hur man identifierar verk finns i huvudsak i kapitel 6. Kapitel 5 innehåller generella instruktioner Du kommer också att behöva använda relaterade instruktioner i kapitel 19: ”Personer, familjer/släkter och institutioner knutna till ett verk” I den senaste versionen av RDA Toolkit går dessa under den gemensamma benämningen ”agents” Var finns instruktionerna? Instruktionerna för hur man identifierar verk finns i huvudsak i kapitel 6. Kapitel 5 innehåller generella instruktioner. Att identifiera verk handlar också om att fundera på vem eller vilka som är skapare av ett verk. Du kommer alltså att behöva titta i kapitel 19, ”Personer, familjer/släkter och institutioner knutna till ett verk”. I den senaste versionen av RDA Toolkit går dessa under den gemensamma benämningen ”agents”. Detta är en anpassning till IFLA Library Reference Model som togs upp i presentationen om FRBR. ”Bidragsgivare”, t. ex. redaktörer, översättare och illustratörer är ”agents” som tillhör uttrycket. Instruktioner för bidragsgivare finns i kapitel 20. Vi återkommer till dessa i del 4 av denna utbildningsserie.

Identifiera verket Påminner om huvuduppslag i AACR2/KRS I RDA heter det också att man konstruerar den auktoriserade sökingången för verket MARC ger flera möjligheter för att koda denna information Identifiera verket Kom ihåg att verk handlar om det intellektuella ”tinget” i skaparens huvud, inte den fysiska manifestationen eller det fysiska exemplaret du håller i din hand. Att identifiera verket är det som i KRS kallas att ”göra huvuduppslag”. I RDA heter det också att man konstruerar den auktoriserade sökingången för verket. I MARC används auktoriserade sökingångar för att visa relationen mellan en manifestation som är beskriven i den bibliografiska posten och det verk (eller uttryck) som manifestationen fysiskt gestaltar. Detta kallas primära relationer och de beskrivs i kapitel 17. MARC ger flera möjligheter för att koda denna information. Fälten är något olika beroende på om ”huvuduppslaget” anges i en bibliografisk post eller i en auktoritetspost.

Bibliografiska posten - MARC För verk som har en identifierad skapare: Fält 100 (person, familj/släkt), 110 (institution) eller 111 (konferens etc.) + fält 240 eller 245 #a Exempel: 100 1/_ #a Björk, Nina, #d 1967- #4 aut 245 1/0 #a Drömmen om det röda : #b Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek / #c Nina Björk Auktoriserad sökingång: Björk, Nina, #d 1967-. Drömmen om det röda För verk som inte har en identifierad skapare: Fält 130 eller 245 #a Exempel: 245 1/0 #a Ansökan i inskrivningsärende Auktoriserad sökingång: Ansökan i inskrivningsärende Bibliografiska posten – MARC Vi börjar med den bibliografiska posten. För ett verk som har en identifierad skapare blir den auktoriserade sökingången: - Fält 100 (person, familj/släkt), 110 (institution) eller 111 (konferens etc.) + fält 240 eller 245 #a Exempel: 100 1/_ #a Björk, Nina, #d 1967- #4 aut 245 1/0 #a Drömmen om det röda : #b Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek / #c Nina Björk I det här fallet sammanfaller manifestationens titel med verkets titel och därför behövs inget fält 240. Auktoriserad sökingång: Björk, Nina, #d 1967-. Drömmen om det röda För verk som inte har en identifierad skapare (beroende på att skaparen är okänd eller att upphovsansvaret är diffust och inte går att fastställa) blir den auktoriserade sökingången för verket titeln i fält 130 eller 245 #a 245 1/0 #a Ansökan i inskrivningsärende Också i det sista exemplet sammanfaller manifestationens titel med verkets titel. Den auktoriserade sökingången blir: Ansökan i inskrivningsärende

Bibliografiska posten – MARC, forts. Om mer än ett verk är fysiskt gestaltat i manifestationen kan sökingångar för varje verk anges i fält 700, 710, 711 eller 730 med andraindikator 2. Andraindikator 2 betyder att den beskrivna resursen fysiskt gestaltar verket i den auktoriserade sökingången. Exempel: 100 1/_ #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002 #4 aut 245 1/0 #a Allt om Karlsson på taket / #c av Astrid Lindgren ; med illustrationer av Ilon Wikland 700 1/2 #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002. #t Lillebror och Karlsson på taket 700 1/2 #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002. #t Karlsson på taket flyger igen 700 1/2 #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002. #t Karlsson på taket smyger igen Bibliografiska posten – MARC, forts. Om mer än ett verk är fysiskt gestaltat i manifestationen kan sökingångar för varje verk anges i fält 700, 710, 711 eller 730 med andraindikator 2. Andraindikator 2 betyder att den beskrivna resursen innehåller verket eller uttrycket i den auktoriserade sökingången. Här ser vi ett samlingsverk som innehåller tre verk av Astrid Lindgren. Den auktoriserade sökingången för samlingsverket är Lindgren, Astrid, 1907-2002. Allt om Karlsson på taket. De ingående verken har i sin tur fått auktoriserade sökingångar. Exempel: 100 1/_ #a Lindgren, Astrid, 245 1/0 #a Allt om Karlsson på taket / #c av Astrid Lindgren ; med illustrationer av Ilon Wikland 700 1/2 #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002. #t Lillebror och Karlsson på taket 700 1/2 #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002. #t Karlsson på taket flyger igen 700 1/2 #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002. #t Karlsson på taket smyger igen

Auktoritetspost för ett verk - MARC I en auktoritetspost för ett verk som har en identifierad skapare anges skaparen i delfält #a och den föredragna titeln i delfält #t i fält 100 (om skaparen är en person eller familj/släkt), i fält 110 (om skaparen är en institution) eller i fält 111 (om skaparen är en konferens etc.). I en auktoritetspost för ett verk som inte har en identifierad skapare anges den föredragna titeln i fält 130. Exempel: 100 1/_ #a Lindgren, Astrid, ‡d 1907-2002. ‡t Allt om Karlsson på taket 500 1/_ #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002. #t Lillebror och Karlsson på taket 500 1/_ #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002. #t Karlsson på taket flyger igen 500 1/_ #a Lindgren, Astrid, #d 1907-2002. #t Karlsson på taket smyger igen Auktoritetspost för ett verk – MARC Då går vi över till auktoritetsposter I en auktoritetspost för ett verk som har en identifierad skapare anges skaparen i delfält #a och den föredragna titeln i delfält #t i fält 100 (om skaparen är en person eller familj/släkt), i fält 110 (om skaparen är en institution) eller i fält 111 (om skaparen är en konferens etc.). I en auktoritetspost för ett verk som inte har en identifierad skapare anges den föredragna titeln i fält 130. Här ser vi en auktoritetspost för samlingsverket ”Allt om Karlsson på taket” med auktoriserade sökingångar för de ingående verken. Kom ihåg att skapare inte är kärnelement för verket. Däremot är det en kärnrelation om en identifierad skapare finns. Föredragen titel för verket är ett kärnelement men det betyder inte att man måste göra en auktoritetspost för verket. Att ange föredragen titel i den auktoriserade sökingången i den bibliografiska posten är tillräckligt. Vi kommer att prata mer om vilka av de primära relationerna som är kärnelement i del 5 som handlar om relationer.

Bibliografisk post eller auktoritetspost? RDA säger inget om huruvida attributen för verket och sökingångarna ska anges i den bibliografiska posten eller i auktoritetsposten. Librispraxis: Identifiera alltid verket genom att ange den auktoriserade sökingången i den bibliografiska posten. Identifiera i vissa fall verket i en auktoritetspost: När det finns titelvarianter på originalspråk eller översättningsspråk förekommer och/eller när man vill dokumentera den undersökning man gjort kring verkets titel och tillkomst eller redovisa annan extra information. Bibliografisk post eller auktoritetspost? När ska då data kodas som bibliografisk data och när ska den kodas som auktoritetsdata? RDA säger inget om huruvida attributen för verket eller sökingångarna ska anges i den bibliografiska posten eller i auktoritetsposten. Librispraxis: Identifiera alltid verket genom att ange den auktoriserade sökingången i den bibliografiska posten Identifiera i vissa fall verket i en auktoritetspost. Librispraxis för RDA skiljer sig inte från vår tidigare praxis. Auktoritetspost för verket ska göras: - När det finns titelvarianter på originalspråk eller översättningsspråk förekommer och/eller - När man vill dokumentera en undersökning man gjort kring verkets titel och tillkomst eller redovisa annan extra information.

Element för att åtskilja Vissa element för verket är kärnelement om de behövs för att skilja ett verk från ett annat med samma auktoriserade sökingång. Om element används för att skilja ett verk från ett annat ger RDA tre alternativ, RDA 0.6.6: Att ange elementen som tillägg till den auktoriserade sökingången Att ange elementen i en auktoritetspost Att ange dem både som tillägg till den auktoriserade sökingången och i en auktoritetspost Librispraxis: Elementen ska alltid anges som tillägg i den auktoriserade sökingången. Det är önskvärt att elementen anges även i auktoritetsposten om en sådan upprättas. Katalogisatören avgör. Element för att åtskilja Vissa av elementen som tillhör verket är kärnelement om de behövs för att skilja ett verk från ett annat med samma auktoriserade sökingång. RDA är inte ett format och talar därför inte om hur dessa element ska anges, utan ger tre alternativ: Att ange elementen som tillägg till den auktoriserade sökingången Att ange dem som separata element i en auktoritetspost Att ange dem både som tillägg till den auktoriserade sökingången och som separata element i en auktoritetspost Librispraxis: Elementen ska alltid anges som tillägg till den auktoriserade sökingången. Det är önskvärt att elementen anges även i auktoritetsposten om en sådan upprättas. Katalogisatören avgör. Auktoriserade sökingångar är obligatoriska i MARC och nuvarande system. Men egentligen är RDA tänkt att fungera på elementnivå i en länkad data-miljö. Framtida system kommer kanske inte att behöva auktoriserade sökingångar utan kommer att återfinna, matcha och länka separata element och kombinera och visa upp dem som man önskar. Att registrera attribut på elementnivå är enligt RDA grunden i auktoritetsarbetet. Därför är det önskvärt att attributen även registreras i egna fält när auktoritetsposter upprättas.

Språk och skriftart – grundinstruktion och Librispraxis Ange titlar för verk på det språk och i den skriftart som de förekommer i källan varifrån de hämtas, RDA 5.4. Alternativ: Ange en translittererad form av titeln, antingen som ersättning för, eller som tillägg till den form som förekommer i källan. Librispraxis: Tillämpa alternativet, se anvisningar i Verktygslådan under rubriken Romanisering. Språk och skriftart – grundinstruktion och Librispraxis Nu ska vi titta på hur man anger titlar för verk. Dessa instruktioner finns i kapitel 5 som innehåller generella riktlinjer. Grundregel: Ange titlar för verk på det språk och i den skriftart som de förekommer i källan varifrån de hämtas, RDA 5.4. Alternativ: Ange en translittererad form av titeln, antingen som ersättning för, eller som tillägg till den form som förekommer i källan. Librispraxis är att tillämpa alternativet och anvisningar för hur man gör finns i Verktygslådan under rubriken Romanisering.

Verk - terminologi Verkets titel, RDA 6.2.1.1 ”ord, tecken, eller grupp av ord och/eller tecken som ett verk är känt under” Föredragen titel för verket, RDA 6.2.2.1 Den titel som används för att konstruera den auktoriserade sökingången. Motsvarar ”uniform titel” i KRS. Varianttitel för verket, RDA 6.2.3.1 Den titel som används för att konstruera en alternativ sökingång, se-hänvisning. Varianttitlar anges i auktoritetsposten. Librispraxis är att ange alla varianttitlar som finns i Libris. Verk - terminologi: Vi ska snart titta på hur man väljer föredragen titel för ett verk men först lite terminologi. Verkets titel, RDA 6.2.1.1 ”ord, tecken, eller grupp av ord och/eller tecken som ett verk är känt under” Föredragen titel för verket, RDA 6.2.2.1 - den titel som används för att konstruera den auktoriserade sökingången Föredragen titel motsvarar det som i KRS kallas ”uniform titel”. Varianttitel för verket, RDA 6.2.3.1 - den titel som används för att konstruera en alternativ sökingång, en se-hänvisning. Varianttitlar anges i auktoritetsposter. Librispraxis är att ange alla varianttitlar som finns i Libris.

Källor – föredragna titlar, RDA 6.2.2.2 Generellt Mest kända titel. För verk skapade efter 1500 Den titel på originalspråk med vilken verket vanligen identifieras, antingen i resurser som fysiskt gestaltar verket eller i referenskällor. I vissa fall: originalutgåvans huvudtitel Verk skapade före 1501 Den titel på originalspråk med vilken verket vanligen identifieras i moderna referenskällor. Om uppgifterna är motstridiga, använd (i denna ordning): Moderna utgåvor Tidiga utgåvor Kopior av manuskript Källor – föredragna titlar, RDA 6.2.2.2 Vanligtvis väljs den mest kända titeln som föredragen titel, d.v.s. den titel på originalspråk med vilken verket vanligen identifieras, antingen i resurser som fysiskt gestaltar verket eller i referenskällor. Om ingen etablerad titel finns, eller vid tveksamhet, väljs originalutgåvans huvudtitel. Om verket är skapat före 1501 gäller följande källor: Den titel på originalspråk med vilken verket vanligen identifieras i moderna referenskällor. Om uppgifterna är motstridiga, använd (i denna ordning): Moderna utgåvor Tidiga utgåvor Kopior av manuskript

Källor – föredragna titlar, RDA 6.2.2.2, Librispraxis Verk skapade före 1501 Undantag: Verk som ursprungligen är skrivna på klassisk grekiska eller skapat av grekisk kyrkofader eller annan bysantinsk författare före 1453 får som föredragen titel en väletablerad titel på det språk som föredras av den katalogiserande instansen. Om det inte finns någon väletablerad titel på det språk som föredras av den katalogiserande instansen, välj den latinska titeln. I sista hand välj den grekiska titeln. Librispraxis: Välj en vedertagen titel på svenska som föredragen titel. Anonyma klassiker i latinsk skriftart får föredragen titel enligt den nationella formen i Anonymous classics. För svenska anonyma verk gäller även NE. Källor – föredragna titlar, RDA 6.2.2.2, Librispraxis När det gäller verk skapade före 1501 finns ett undantag i RDA. Undantag: Verk som ursprungligen är skrivna på klassisk grekiska eller skapat av grekisk kyrkofader eller annan bysantinsk författare före 1453. Dessa verk får som föredragen titel en väletablerad titel på det språk som föredras av den katalogiserande instansen. Om det inte finns någon väletablerad titel på det språk som föredras av den katalogiserande instansen väljs den latinska titeln. I sista hand väljs den grekiska titeln. Librispraxis: Välj en vedertagen titel på svenska som föredragen titel. Anonyma klassiker i latinsk skriftart får föredragen titel enligt den nationella formen i Anonymous classics. För svenska anonyma verk gäller även NE.

Auktoriserade sökingångar för verk, RDA 6.27.1.1-6.27.2.3 RDA 6.2-6.8 ger instruktioner för de element som är knutna till verket. RDA 6.27.1.1-6.27.2.3 handlar om hur man konstruerar auktoriserade sökingångar för verk: Den föredragna titeln utgör grunden Den föredragna titeln föregås, när det är tillämpligt, av den auktoriserade sökingången för skaparen. Tillägg görs till den föredragna titeln enligt instruktionerna i RDA 6.27.1.9 Alla instruktioner för hur man konstruerar den auktoriserade sökingången refererar tillbaka till instruktionerna för de separata elementen i början av kapitel 6. Särskilda instruktioner finns för vissa typer av verk som musikverk, rättsliga verk, religiösa verk och officiella tillkännagivanden. Auktoriserade sökingångar för verk, RDA 6.27.1.1-6.27.2.3 Innan vi fortsätter att tala om auktoriserade sökingångar verk så tar vi en titt på hur kapitel 6 är strukturerat. I början av kapitel 6 finns instruktioner för de element som är knutna till verket. Hur man väljer och anger föredragen titel och varianttitlar för verket och hur man anger övriga identifierande attribut för verket. Instruktionerna för hur man skapar auktoriserade sökingångar för verk börjar vid RDA 6.27, alltså långt bak i kapitlet. Den föredragna titeln utgör grunden för den auktoriserade sökingången, RDA 6.27.1.2 Den auktoriserad sökingången för skaparen föregår den föredragna titeln, när det är tillämpligt, RDA 6.27.1.2. Tillägg görs till den föredragna titeln enligt instruktionerna i RDA 6.27.1.9 Alla instruktioner för hur man konstruerar den auktoriserade sökingången refererar tillbaka till instruktionerna för de separata elementen i början av kapitel 6. Särskilda instruktioner finns för vissa typer av verk som musikverk, rättsliga verk, religiösa verk och officiella tillkännagivanden.

Element som tillhör verket, m.m. Entiteter som är ansvariga för ett verk Föredragen titel för verket Verk som består av verk av olika personer etc. och verk med delat upphovsansvar Tillägg till sökingångar för verk Alternativa sökingångar för verk Auktoritetsposter för verk Element som tillhör verket, m.m. Vi ska nu titta på följande områden: Entiteter som är ansvariga för ett verk Föredragen titel för verket Verk som består av verk av olika personer, familjer/släkter och institutioner och verk med delat upphovsansvar Tillägg till sökingångar för verk Allternativa sökingångar för verk Auktoritetsposter för verk

Entiteter som är ansvariga för ett verk Skapare är den person, familj/släkt eller institution som är ansvarig för det intellektuella och konstnärliga skapandet av verket Var finns instruktionerna? Elementet skapare är en relation till verket, inte ett attribut till verket. Instruktionerna finns inte i kapitel 6 utan i kapitel 19, ”Personer, familjer/släkter och institutioner knutna till ett verk”. Entiteter som är ansvariga för ett verk Hittills har vi fokuserat på den föredragna titeln för att identifiera verket. Vi ska nu titta på vad RDA säger att du ska göra om en person, familj/släkt eller institution (”agent”) är ansvarig för det intellektuella och konstnärliga skapandet av verket, d.v.s. är skapare av verket. Som vi sade tidigare, elementet ”skapare” är en relation till verket, inte ett attribut till verket. Instruktionerna som handlar om skapare finns därför inte i kapitel 6 utan i kapitel 19.

Skapare, RDA 19.2 Kärnrelation Person, familj/släkt eller institution som är ansvarig för skapandet av verket Om mer än entitet är ansvarig för skapandet av verket som helhet: Endast den skapare med huvudsakligt ansvar som nämns först i de resurser som gestaltar verket eller i referenskällor är kärnrelation Om huvudsakligt ansvar inte är angivet, är endast den först nämnda skaparen kärnrelation Librispraxis: Katalogisatören avgör vilka skapare, utöver den som är kärnrelation, som får auktoriserad sökingång. Om en institution och en eller flera personer samarbetat, titta alltid först på de instruktioner som handlar om institutioner som skapare. De finns i RDA 19.2.1.1.1. Skapare, RDA 19.2 Skapare är en kärnrelation. Det är en person, familj/släkt eller institution som är ansvarig för skapandet verket. Ibland finns det mer än en skapare av samma ”typ”. Se då efter om det finns en skapare som kan sägas ha huvudsakligt ansvar. Om det finns flera sådana, är endast den först nämnda kärnrelation. Om det inte framgår att någon har huvudsakligt ansvar så är endast den först nämnda kärnrelation. Det är alltså den skaparen som hamnar i den auktoriserade sökingången för verket. Librispraxis är att det är katalogisatören som avgör om auktoriserade sökingångar ska göras för andra skapare, utöver den som är kärnrelation. Om en institution och en eller flera personer samarbetat, ska man alltid först titta på de instruktioner som handlar om institutioner som skapare. De finns i RDA 19.2.1.1.1. Vi återkommer till dem.

Skapare – skillnader från KRS Ingen ”tre-regel” som säger att ett verk ska identifieras med sin titel när skaparna är fler än tre Enligt RDA är skaparen av musik alltid kompositören (och ev. textförfattaren) Skapare – skillnader från KRS Vi ska titta lite på hur RDA skiljer sig från KRS när det gäller skapare. Det två viktigaste skillnaderna är: Den s.k. ”treregeln” är borta, d.v.s. KRS 21.6C2. Den säger att om upphovsansvaret delas mellan fler än tre personer eller institutioner och det huvudsakliga upphovsansvaret inte tillskrivs en, två eller tre personer eller institutioner så ska huvuduppslag göras på titeln. Detta innebär att med RDA kommer fler verk kommer att identifieras med skapare + föredragen titel än tidigare under KRS. Vi ska titta närmare på det senare. Enligt RDA är skaparen av musik alltid kompositören (och ev. textförfattaren) När det gäller den sista punkten pågår diskussioner i biblioteksvärlden framför allt när det gäller populärmusik. T. ex. innebär det här att man gör Lennon till skapare för en Beatlesskiva, förutsatt att Lennon och McCartney har skrivit alla låtarna. Alltså skulle en auktoriserad sökingång för en Beatlesskiva inledas med Lennon, John. Motsvarande regel finns i KRS 23.21B1, där Lennon blir huvuduppslag, men praxis i Sverige har varit att göra huvudexekutören för populärmusik till huvuduppslag, alltså Beatles i detta fall.

Sammanställare och bearbetare som skapare, RDA 19.2.1.1 En person, familj/släkt, institution som är ansvarig för sammanställningen av ett aggregerande verk (ett verk som består av individuella verk) kan bli betraktad som skapare om urval, arrangemang, redigering etc. av innehållet resulterar i ett nytt verk En person, familj/släkt, institution som är ansvarig för bearbetningen av ett redan existerande verk på ett sätt som väsentligen ändrar innehållets natur betraktas som skapare av ett nytt verk Sammanställare och bearbetare som skapare, RDA 19.2.1.1 Vad har vi mer för skapare? En person, familj/släkt, institution som är ansvarig för sammanställningen av ett aggregerande verk (ett verk som består av individuella verk) kan bli betraktad som skapare om urval, arrangemang, redigering etc. av innehållet resulterar i ett nytt verk (t.ex. en sammanställare av en bibliografi). En person, familj/släkt, institution som är ansvarig för bearbetningen av ett redan existerande verk på ett sätt som väsentligen ändrar innehållets natur betraktas som också som skapare av ett nytt verk.

Institutioner som skapare Kategorier av verk som kan ha en institution som skapare, RDA 19.2.1.1.1 Institutioner betraktas som skapare av ett verk om verket tillkommit vid institutionen, är utgivet av institutionen, eller genom institutionens försorg, och tillhör en eller flera av följande kategorier: Verk av administrativ karaktär som behandlar själva institutionen - dess interna policy, arbetssätt, finanser och/eller verksamhet eller - dess tjänstemän, personal och/eller medlemmar (t.ex. medlemsregister) eller - dess samlingar och/eller dokumentation (t.ex. kataloger, inventarieförteckningar) Institutioner som skapare När betraktas då en institution som skapare av ett verk? Liksom i KRS/AACR2 så kan institutioner hamna i huvuduppslaget, eller som det heter i RDA, i den auktoriserade sökingången för verket. Det första kriteriet som måste vara uppfyllt är: att verket tillkommit vid institutionen, är utgivet av institutionen, eller genom institutionens försorg. Det andra kriteriet är att resursen måste tillhöra en eller flera av de kategorier som listas i RDA 19.2.1.1.1. Dessa kriterier skiljer sig inte nämnvärt från de som anges i KRS/AACR2 21.1B2. Detta gäller följande kategorier av verk: a) Verk av administrativ karaktär som behandlar själva institutionen - dess interna policy, arbetssätt, finanser och/eller verksamhet eller - dess tjänstemän, personal och/eller medlemmar (t.ex. medlemsregister) eller - dess samlingar och/eller dokumentation (t.ex. kataloger, inventarieförteckningar).

Institutioner som skapare, forts. Kategorier av verk som kan ha en institution som skapare, RDA 19.2.1.1.1: b) Verk som redovisar institutionens gemensamma åsikt (t.ex. rapporter från kommissioner och kommittéer etc.; officiella ställningstaganden i frågor om extern policy) c) Verk som rapporterar från utfrågningar ledda av lagstiftande, juridiska, administrativa, och andra institutioner Institutioner som skapare, forts. b) Verk som redovisar institutionens gemensamma åsikt (t.ex. rapporter från kommissioner och kommittéer etc.; officiella ställningstaganden i frågor om extern policy). c) Verk som rapporterar från utfrågningar ledda av lagstiftande, juridiska, administrativa, och andra institutioner.

Institutioner som skapare, forts. Kategorier av verk som kan ha en institution som skapare, RDA 19.2.1.1.1: d) Verk som rapporterar från den gemensamma verksamheten vid: - en konferens (t.ex. förhandlingar, samlade föredrag) eller - en vetenskaplig expedition (t.ex. resultat av utforskning och undersökning) eller - vid ett evenemang (t.ex. en utställning, mässa, festival) som kan definieras som institution (definition i RDA 18.1.2) under förutsättning att konferensen, expeditionen eller evenemanget är namngiven/namngivet i resursen Institutioner som skapare, forts. d) Verk som rapporterar från den gemensamma verksamheten vid: - en konferens (t.ex. förhandlingar, samlade föredrag) eller - en vetenskaplig expedition (t.ex. resultat av utforskning och undersökning) eller - vid ett evenemang (t.ex. en utställning, mässa, festival) som kan definieras som institution (definition i RDA 18.1.2) under förutsättning att konferensen, expeditionen eller evenemanget är namngiven/namngivet i resursen.

Institutioner som skapare, forts. Kategorier av verk som kan ha en institution som skapare, RDA 19.2.1.1.1: e) Verk som är ett resultat av en uppförandegrupps gemensamma verksamhet, där gruppens upphovsansvar sträcker sig längre än till rent uppförande, tolkning etc. f) Kartografiskt material som härrör från en annan institution än en som enbart är ansvarig för materialets publicering och distribution Institutioner som skapare, forts. e) Verk som är ett resultat av en uppförandegrupps gemensamma verksamhet, där gruppens upphovsansvar sträcker sig längre än till rent uppförande, tolkning etc. Här måste vi använda en bredare tolkning av skaparbegreppet, som i fallet Beatles tidigare. D.v.s. huvudexekutör för en populärmusikinspelning betraktas som skapare. f) Kartografiskt material som härrör från en annan institution än en som enbart är ansvarig för materialets publicering och distribution.

Institutioner som skapare, forts. Kategorier av verk som kan ha en institution som skapare, RDA 19.2.1.1.1: g) Juridiska verk av följande typer: - lagar - dekret från en statschef - lagförslag - administrativa förordningar, etc. - konstitutioner och fördrag, etc. - domstolsregler - domares förhållningsregler till jury, åtal, rättsförhandlingar, och domstolsbeslut - namngivna individuella konstverk av två eller flera konstnärer som agerar som en institution Institutioner som skapare, forts. g) Juridiska verk av följande typer: - lagar - dekret från en statschef - lagförslag - administrativa förordningar, etc. - konstitutioner och fördrag, etc. - domstolsregler - domares förhållningsregler till jury, åtal, rättsförhandlingar, och domstolsbeslut - namngivna individuella konstverk av två eller flera konstnärer som agerar som en institution.

Institutioner som skapare, forts. För dessa kategorier väljs en institution som skapare, (om det första kriteriet är uppfyllt) före den först nämnda personen eller familjen/släkten Dessa kategorier stämmer väl med KRS/AACR2 21.1B2. Det finns dock en väsentlig skillnad; enligt KRS får seriella resurser alltid huvuduppslag på titeln, utom då det finns en personlig upphovsman. I fortsättningen kommer vi att följa RDA Institutioner som skapare, forts. För alla dessa kategorier väljs alltså en institution som skapare, före den först nämnda personen eller familjen/släkten. Men då måste det första kriteriet vara uppfyllt: att verket tillkommit vid institutionen, är utgivet av institutionen, eller genom institutionens försorg. Som jag sade finns dessa kategorier även i KRS/AACR2 men KRS skiljer sig på en väsentlig punkt från RDA (och även från AACR2). I KRS 21.1B2 finns en svensk avvikelse, för seriella resurser hänvisas till en annan paragraf, nämligen 21.1C1. KRS 21.1C1 säger att en seriell resurs alltid får huvuduppslag på titeln, utom då den har en personlig upphovsman. I den beslutade RDA-praxisen för Libris finns inte denna svenska avvikelse kvar utan i fortsättningen följer vi RDA.

Föredragen titel för verket Kärnelement Generella instruktioner, RDA 6.2.1 och 6.2.2 (6.2.2.1-6.2.2.7) Ange föredragen titel för ett verk, RDA 2.2.2.8 Ange föredragen titel för del/delar av ett verk, RDA 6.2.2.9.1 och 6.2.2.9.2 Ange föredragen titel för en samling bestående verk av en person, familj/släkt eller institution, RDA 6.2.2.10, 6.2.2.10.1 (samlade verk), 6.2.2.10.2 (samlade verk i en genre), övriga samlingar, RDA 6.2.2.10.3 Ange föredragen titel för en samling bestående av verk av olika personer, familjer/släkter och institutioner, RDA 6.2.2.11.1 (med samlingstitel) och RDA 6.2.2.11.2 (utan samlingstitel) Föredragen titel för verket Nu ska vi gå igenom de enskilda elementen för verket var för sig och vi börjar med föredragen titel. Kärnelement Först i kapitel 6 kommer alltså generella instruktioner, t.ex. för hur man anger titlar, bl.a. om stora och små bokstäver, siffror, artiklar m.m. och om hur man väljer föredragen titel. Det har vi redan pratat om. Därefter kommer instruktioner för hur man anger: föredragen titel för ett verk föredragen titel för en del/delar av ett verk föredragen titel för en samling bestående av verk av en person, familj/släkt eller institution; för samlade verk, för samlade verk i en genre och för övriga samlingar föredragen titel för en samling bestående av verk av olika personer, familjer/släkter och institutioner, med samlingstitel och utan samlingstitel

Föredragen titel för ett verk, forts. Särskilda instruktioner för vissa typer av verk: Musikverk, RDA 6.14.2 Rättsliga verk, RDA 6.19.2 Religiösa verk, RDA 6.23.2 Officiella tillkännagivanden, RDA 6.26.2 Föredragen titel för verk – särskilda instruktioner för vissa typer av verk För vissa typer av verk finns särskilda instruktioner: Musikverk, RDA 6.14.2 Rättsliga verk, RDA 6.19.2 Religiösa verk, RDA 6.23.2 Officiella tillkännagivanden, RDA 6.26.2

Föredragen titel – del av verk, RDA 6.2.2.9.1 OBS! Särskilda regler för musikverk och religiösa verk. Ange den föredragna titeln för delen. Tillämpa de generella instruktionerna för hur man anger titlar för verk, RDA 6.2.1. Exempel: Charlotte Löwensköld Föredragen titel för en del i Selma Lagerlöfs Löwensköldska ringen Om delen endast identifieras med ett delord (med eller utan delsiffra) eller annan generell term, inte en titel, använd beteckningen som föredragen titel. Volume 1 Föredragen titel för första delen i Bob Dylans memoarer Chronicles Delar av ett verk – en del RDA 6.2.2.9.1 Då ska vi titta på instruktionerna för hur man anger föredragen titel för del eller delar av ett verk. Observera också att det finns särskilda regler för musikverk och religiösa verk, se undantag under RDA 6.2.2.9. Om resursen består av en del, ange den föredragna titeln för delen. Tillämpa de generella instruktionerna för hur man anger titlar för verk, RDA 6.2.1. Exempel: Charlotte Löwensköld är föredragen titel för en del i Selma Lagerlöfs Löwensköldska ringen. Om delen endast identifieras med ett delord (med eller utan delsiffra) eller annan generell term, inte en titel, används beteckningen som föredragen titel. Volume 1 är den föredragna titeln för första boken i Bob Dylans memoarer ”Chronicles”.

Föredragen titel - två eller flera delar av ett verk, RDA 6.2.2.9.2 Om resursen består av två eller flera i en följd numrerade delar av ett verk och delarna endast identifieras med en generell term och/eller ett nummer, ange beteckningen på delarna som föredragen titel. Exempel: Bok 1-6 Föredragen titel för de sex första delarna av Homeros Iliaden Om resursen består av två eller flera onumrerade delar eller inte i följd numrerade delar av ett verk, ange den föredragna titeln för varje del. Tillämpa instruktionen i RDA 6.2.2.9.1. Exempel: Bok 1 Bok 6 Bok 20 Bok 24 Föredragna titlar för delar av Homeros Iliaden i en samling som består av bok 1, 6, 20, 24 Delar av ett verk – två eller flera delar av ett verk, RDA 6.2.2.9.2 Om resursen består av två eller flera i en följd numrerade delar av ett verk och delarna endast identifieras med en generell term och ett nummer, anges beteckningen på delarna som föredragen titel. Exempel: Bok 1-6 Föredragen titel för de sex första delarna av Homeros Iliaden Om resursen består av två eller flera onumrerade delar eller inte i följd numrerade delar av ett verk, anges den föredragna titeln för varje del. Tillämpa instruktionen i RDA 6.2.2.9.1. Exempel: Bok 1 Bok 6 Bok 20 Bok 24 Föredragna titlar för delar av Homeros Iliaden i en samling som består av bok 1, 6, 20, 24 Här finns ett alternativ i RDA, se nästa sida.

Föredragen titel - två eller flera delar av ett verk Librispraxis RDA 6.2.2.9.2 har ett alternativ: Identifiera titlarna kollektivt. Ange grupptiteln ”Urval” som den föredragna titeln för delarna. Tillämpa denna instruktion istället för eller tillsammans med instruktionen att ange den föredragna titeln för varje del. Librispraxis: Tillämpa alternativet och identifiera titlarna kollektivt. Ange grupptiteln ”Urval” som den föredragna titeln för delarna. Om så önskas, ange även den föredragna titeln för varje del. Exempel: Urval Bok 1 Bok 6 Bok 20 Bok 24 Föredragen titel för delar av ett verk i en samling som består av bok 1, 6, 20 och 24 av Homeros Iliaden. Delar av ett verk – två eller flera delar – alternativ Alternativet innebär att man också kan identifiera titlarna kollektivt. Då anges grupptiteln ”Urval” som den föredragna titeln för delarna. Denna instruktion kan tillämpas istället för eller tillsammans med instruktionen att ange den föredragna titeln för varje del. Librispraxis är att tillämpa alternativet och identifiera titlarna kollektivt. Ange grupptiteln ”Urval” som den föredragna titeln för delarna. Om så önskas anges även den föredragna titeln för varje del. Exempel: Urval Bok 1 Bok 6 Bok 20 Bok 24 Föredragen titel för delar av ett verk i en samling som består av bok 1, 6, 20 och 24 av Homeros ”Iliaden”

Föredragen titel för en samling bestående av verk av en person, familj/släkt eller institution, RDA 6.2.2.10 Om en samling bestående av verk av en person etc. är känd under en viss titel i resurser som fysiskt gestaltar samlingen, eller i referenskällor, tillämpa de generella riktlinjerna i RDA 6.2.2.4-6.2.2.7. För övriga typer av samlingar, tillämpa instruktionerna i RDA 6.2.2.10.1-6.2.2.10.3: RDA 6.2.2.10.1: Samlade verk RDA 6.2.2.10.2: Samlade verk i en genre RDA 6.2.2.10.3: Övriga samlingar bestående av två eller flera verk Föredragen titel för en samling bestående av verk av en person, familj/släkt eller institution, RDA 6.2.2.10 Nu tittar vi på hur man väljer föredragen titel för en samling bestående av verk av en person, familj/släkt eller institution. Om en samling bestående av verk av en person etc. är känd under en viss titel i resurser som fysiskt gestaltar samlingen, eller i referenskällor tillämpas de generella riktlinjerna i RDA 6.2.2.4-6.2.2.7. För övriga typer av samlingar tillämpas instruktionerna i RDA för Samlade verk, Samlade verk i en genre eller Övriga samlingar bestående av två eller flera verk.

Föredragen titel – ”Samlade verk”, RDA 6.2.2.10.1 Ange grupptiteln ”Samlade verk” som föredragen titel för en resurs som består av eller utger sig för att vara en persons, familjs/släkts eller institutions fullständiga verk, inklusive sådana som är kompletta vid publiceringstillfället. Föredragen titel – ”Samlade verk”, RDA 6.2.2.10.1 Ange grupptiteln ”Samlade verk” som föredragen titel för en resurs som består av eller utger sig för att vara en persons, familjs/släkts eller institutions fullständiga verk. Det gäller även sådana som är kompletta vid publiceringstillfället.

Föredragen titel – samlade verk i en genre, RDA 6.2.2.10.2 Ange en av följande grupptitlar som föredragen titel för en samling verk som innehåller, eller utger sig för att innehålla, samlade verk av en person, familj/släkt eller institution i en genre. Här finns en lista i RDA över grupptitlar som ska användas. Listan är dock inte sluten utan andra termer kan användas. I Libris fortsätter vi att använda de grupptitlar vi använt hittills. Librispraxis: Denna instruktion tillämpas inte om man vet att skaparen enbart arbetat i en genre. Då tillämpas istället instruktionen för samlade verk, RDA 6.2.2.10.1. Föredragen titel - samlade verk i en genre, RDA 6.2.2.10.2 Ange en av följande grupptitlar som föredragen titel för en samling verk som innehåller, eller utger sig för att innehålla, samlade verk av en person etc. i en genre. Här finns en lista i RDA över grupptitlar som ska användas. Listan är dock inte sluten utan andra termer kan användas. I Libris fortsätter vi att använda de grupptitlar vi använt hittills. RDA säger inget om hur man ska göra med skapare som endast arbetat i en genre, ska man tillämpa denna instruktion eller den för samlade verk? Librispraxis är att instruktionen för samlade verk i en genre inte tillämpas om man vet att skaparen enbart arbetat i en genre. Då tillämpas istället instruktionen för samlade verk, RDA 6.2.2.10.1.

Föredragen titel - övriga samlingar bestående av två eller flera verk, RDA 6.2.2.10.3 Ange den föredragna titeln för varje verk i en samling som består av två eller flera verk men inte alla verk av en person etc. Exempel: Magisk cirkel Tupilak Maria Stuart Föredragna titlar för de verk av P.O. Enquist som ingår i samlingen Tre pjäser. Föredragen titel - övriga samlingar bestående av två eller flera verk av en person, familj/släkt eller institution, RDA 6.2.2.10.3 Ange den föredragna titeln för varje verk i samlingen. Éxempel: Magisk cirkel Tupilak Maria Stuart Dessa tre titlar är de föredragna titlarna för de verk av P.O. Enquist som ingår i samlingen Tre pjäser. Här har RDA ett alternativ, se nästa sida.

Föredragen titel - övriga samlingar bestående av två eller flera verk, RDA 6.2.2.10.3, alternativ Alternativ: Identifiera delarna med en grupptitel, följd av urval. Tillämpa instruktionen istället för eller tillsammans med grundinstruktionen att ange föredragen titel för varje verk i samlingen. Exempel: Dramatik. Urval eller Dramatik. Urval Magisk cirkel Tupilak Maria Stuart ”Urval” står aldrig ensamt i RDA. En samling som består av två eller flera men inte alla verk av en person etc. får den föredragna titeln ”Samlade verk. Urval”. Detta är en skillnad från KRS/AACR2. Övriga samlingar bestående av två eller flera verk av en person, familj/släkt eller institution, RDA 6.2.2.10.3, alternativ Alternativet innebär att man kan identifiera delarna med en grupptitel, följd av ”Urval”. Instruktionen kan tillämpas istället för eller tillsammans med instruktionen att ange föredragen titel för varje verk i samlingen. Exempel: Dramatik. Urval eller Dramatik. Urval Magisk cirkel Tupilak Maria Stuart Observera att ”Urval” aldrig står ensamt i RDA. En samling som består av två eller flera men inte alla verk av en person etc. får den föredragna titeln ”Samlade verk. Urval”. Detta är en skillnad från KRS/AACR2.

Föredragen titel – övriga samlingar bestående av två eller flera verk, RDA 6.2.2.10.3, Librispraxis för alternativ Librispraxis: Tillämpa alternativet för samlingar på originalspråk med opregnant samlingstitel. Tillämpa alternativet tillsammans med grundinstruktionen att ange föredragen titel för varje verk i samlingen. För översatta samlingar, välj som föredragen titel för samlingen den typ av titel som valts som föredragen titel på originalspråket. Följ respektive lands nationalbibliografi. Exempel: 100 1/_ #a Enquist, P. O., #d 1934- # 4 aut 240 1/0 #a Dramatik. #k Urval 245 1/0 #a Tre pjäser / #c Per Olov Enquist 505 0/0 #t Magisk cirkel -- #t Tupilak -- #t Maria Stuart 700 1/2 #a Enquist, P. O., #d 1934-. #t Magisk cirkel 700 1/2 #a Enquist, P. O., #d 1934-. #t Tupilak 700 1/2 #a Enquist, P. O., #d 1934-. #t Maria Stuart Övriga samlingar bestående av två eller flera verk, RDA 6.2.2.10.3, Librispraxis för alternativ Librispraxis för alternativet är att det tillämpas för samlingar på originalspråk med opregnant samlingstitel. Alternativet ska tillämpas tillsammans med grundinstruktionen att ange föredragen titel för varje verk i samlingen. För översatta samlingar väljs som föredragen titel för samlingen den typ av titel som valts som föredragen titel på originalspråket och man följer då respektive lands nationalbibliografi. Exempel: Den här samlingen på originalspråk har en opregnant samlingstitel. Den består av tre pjäser av P.O. Enquist. Enquist har skrivit i flera genrer. 100 1/_ #a Enquist, P. O., #d 1934- # 4 aut 240 1/0 #a Dramatik. #k Urval 245 1/0 #a Tre pjäser / #c Per Olov Enquist 505 0/0 #t Magisk cirkel -- #t Tupilak -- #t Maria Stuart 700 1/2 #a Enquist, P. O., #d 1934-. #t Magisk cirkel 700 1/2 #a Enquist, P. O., #d 1934-. #t Tupilak 700 1/2 #a Enquist, P. O., #d 1934-. #t Maria Stuart

Föredragen titel för en samling bestående av verk av olika personer, familjer/släkter eller institutioner, RDA 6.2.2.11, med samlingstitel Med samlingstitel, RDA 6.2.2.11.1: Följ instruktionerna i RDA 6.2.2.4-6.2.2.7. Föredragen titel är den titel som samlingen blivit känd under i resurser som fysiskt gestaltar samlingen eller i referenskällor. Exempel: 130 0/_ #a Blazing bedtime stories. #l Svenska 245 1/0 #a Det var en gång… / #c Kimberley Raye, Leslie Kelly, Rhonda Nelson ; översatt av Jenny Lövenius 505 0/0 #t I fullmånens sken / #r Kimberley Raye -- #t Mellan fantasi och verklighet / #r Leslie Kelly -- #t I hans ögon #r Rhonda Nelson 700 1/2 #a Raye, Kimberly. #t Once upon a bite. #l Svenska 700 1/2 #a Kelly, Leslie. #t My, what a big… you have!. #l Svenska 700 1/2 #a Nelson, Ronda. #t Sexily every after. #l Svenska Föredragen titel för en samling bestående av verk av olika personer, familjer/släkter eller institutioner, RDA 6.2.2.11, med samlingstitel Vi har hittills tittat på hur man väljer föredragen titel för samlingar bestående av verk av en person, familj/släkt eller institution. Nu ska vi se hur man väljer föredragen titel för en samling som består av verk av olika personer etc. RDA delar upp instruktionerna i samlingar med samlingstitel och samlingar utan samlingstitel. RDA 6.2.2.11.1 handlar om samlingar med samlingstitel och där står att man ska följa instruktionerna i RDA 6.2.2.4-6.2.2.7. De säger att föredragen titel är den titel som samlingen blivit känd under i resurser som fysiskt gestaltar samlingen eller i referenskällor. I det här exemplet blir den föredragna titeln den engelska originaltiteln. Exemplet visar en översättning till svenska och då får den föredragna titeln ett språktillägg. Det här är alltså ett uttryck av verket Blazing bedtime stories. Men det återkommer vi till i presentation 4 som handlar om uttryck. 130 0/_ #a Blazing bedtime stories. #l Svenska 245 1/0 #a Det var en gång… / #c Kimberley Raye, Leslie Kelly, Rhonda Nelson ; översatt av Jenny Lövenius 505 0/0 #t I fullmånens sken / #r Kimberley Raye -- #t Mellan fantasi och verklighet / #r Leslie Kelly -- #t I hans ögon #r Rhonda Nelson 700 1/2 #a Raye, Kimberly. #t Once upon a bite. #l Svenska 700 1/2 #a Kelly, Leslie. #t My, what a big… you have!. #l Svenska 700 1/2 #a Nelson, Ronda. #t Sexily every after. #l Svenska

Föredragen titel för en samling bestående av verk av olika personer, familjer/släkter eller institutioner, RDA 6.2.2.11, utan samlingstitel Utan samlingstitel, RDA 6.2.2.11.2: Om en samling bestående av verk av olika personer, familjer/släkter eller institutioner inte har en samlingstitel, ange de föredragna titlarna för de ingående verken. Alternativ: Konstruera en titel för samlingen istället för att ange de föredragna titlarna för de individuella verken. Eller gör både och. Librispraxis: Tillämpa inte alternativet. Föredragen titel för en samling bestående av verk av olika personer, familjer/släkter eller institutioner, RDA 6.2.2.11, utan samlingstitel Om samlingen inte har en samlingstitel går man till RDA 6.2.2.11.2 som säger att om en samling bestående av verk av olika personer, familjer/släkter eller institutioner inte har en samlingstitel, så anger man de föredragna titlarna för de ingående verken. Här finns ett Alternativ: Konstruera en titel för samlingen istället för att ange de föredragna titlarna för de individuella verken. Eller gör både och. Librispraxis: Tillämpa inte alternativet. Vi kommer att se ett sådant exempel om en stund.

Auktoriserad sökingång för verk, RDA 6.27 Verk skapade av en person, familj/släkt eller institution, RDA 6.27.1.2 Del/delar av verk, RDA 6.27.2 Verk med delat upphovsansvar, RDA 6.27.1.3 Verk som består av verk skapade av olika personer, familjer/släkter och institutioner (med och utan samlingstitel), RDA 6.27.1.4 OBS! Särskilda instruktioner för musikverk, RDA 6.28.1, rättsliga verk, RDA 6.29.1, religiösa verk, RDA 6.30.1, och officiella tillkännagivanden, RDA 6.31.1. Auktoriserad sökingång för verk, RDA 6.27 Vi har redan pratat lite om auktoriserade sökingångar för verk och hur man konstruerar dessa. Nu ska vi titta närmare på hur man identifierar de olika typer av verk vi just har pratat om. Det gäller: Verk skapade av en person, familj/släkt eller institution, RDA 6.27.1.2. Del/delar av verk, RDA 6.27.2. Verk med delat upphovsansvar, RDA 6.27.1.3. Verk som består av verk skapade av olika personer, familjer/släkter och institutioner (med och utan samlingstitel), RDA 6.27.1.4. Observera att det finns särskilda instruktioner för musikverk, RDA 6.28.1, rättsliga verk, RDA 6.29.1, religiösa verk, RDA 6.30.1, och officiella tillkännagivanden, RDA 6.31.1.

Auktoriserad sökingång för verk skapade av en person familj/släkt eller institution, RDA 6.27.1.2 Instruktionerna för hur man konstruerar den auktoriserade sökingången för verk skapade av en person etc. finns i RDA 6.27.1.2: Kombinera (i denna ordning): Den auktoriserade sökingången för personen etc. Den föredragna titeln för verket Auktoriserad sökingång för verk skapade av en person etc., RDA 6.27.1.2 Instruktionerna för hur man konstruerar den auktoriserade sökingången för verk skapade av en person etc. finns i RDA 6.27.1.2: Kombinera följande (i denna ordning): Den auktoriserade sökingången för personen etc. Den föredragna titeln för verket Och instruktionerna för hur man väljer föredragen titel för en samling verk av en person, familj/släkt eller institution finns under RDA 6.2.2.10.

Auktoriserad sökingång för verk skapade av en person, familj/släkt eller institution, RDA 6.27.1.2, exempel Norén, Lars, 1944-. Endagsvarelser Auktoriserad sökingång för Lars Noréns verk Endagsvarelser Nordenflycht, Hedvig Charlotta, 1718-1763. Samlade verk Auktoriserad sökingång en samling bestående av alla verk av Hedvig Charlotta Nordenflycht Enquist, P. O., 1934-. Dramatik. Urval Enquist, P. O., 1934-. Tupilak Enquist, P. O., 1934-. Maria Stuart Enquist, P. O., 1934-. Magisk cirkel Auktoriserad sökingång för samlingen ”Tre pjäser” som består av flera men inte alla pjäser av P.O Enquist, samt sökingångar för de ingående verken. Auktoriserad sökingång för verk skapade av en person, familj/släkt eller institution, RDA 6.27.1.2, exempel Här ser vi några exempel: Det första visar Lars Noréns verk Endagsvarelser. Den auktoriserade sökingången blir Norén, Lars, 1944-. Endagsvarelser (Auktoriserad sökingång för Lars Norén + den föredragna titeln för verket.) Andra exemplet visar den auktoriserade sökingången för en samling bestående av samtliga verk av Hedvig Charlotta Nordenflycht Nordenflycht, Hedvig Charlotta, 1718-1763. Samlade verk Sista exemplet visar den auktoriserade sökingången för samlingen “Tre pjäser” som ju består av flera men inte alla pjäser av P.O. Enquist, samt sökingångar för de ingående verken. Enquist, P. O., 1934-. Dramatik. Urval Enquist, P. O., 1934-. Tupilak Enquist, P. O., 1934-. Maria Stuart Enquist, P. O., 1934-. Magisk cirkel

RDA och KRS – skillnader RDA 6.2.2.10.3 Ange den föredragna titeln för varje verk i en samling som består av två eller flera men inte alla verk av en person. 100 1/_ #a Sten, Sofia, #d 1948- #4 aut 245 1/0 #a Två pjäser / #c Sofia Sten 505 0/_ #a Samtal om natten -- #a Frukost 700 1/2 #a Sten, Sofia, #d 1948-. #t Samtal om natten 700 1/2 #a Sten, Sofia, #d 1948-. #t Frukost KRS och RDA Vi stannar upp här ett ögonblick och tittar på något som skiljer RDA från KRS. I RDA 6.2.2.10.3 som handlar om hur man väljer föredragen titel för övriga samlingar bestående av två eller flera men inte alla verk av en person familj/släkt eller institution. Här säger RDA att man antingen ska ange den föredragna titeln för varje verk i samlingen som ni ser här nedan: Exempel: 100 1/_ #a Sten, Sofia, #d 1948- #4 aut 245 1/0 #a Två pjäser / #c Sofia Sten 505 0/_ #a Samtal om natten -- #a Frukost 700 1/2 #a Sten, Sofia, #d 1948-. #t Samtal om natten 700 1/2 #a Sten, Sofia, #d 1948-. #t Frukost Eller också följer man alternativet och identifierar verket med en grupptitel, eller både och (nästa sida).

RDA och KRS – skillnader, forts. Alternativ: 100 1/_ #a Sten, Sofia, #d 1948- #4 aut 240 1/0 #a Dramatik. #k Urval 245 1/0 #a Två pjäser / #c Sofia Sten 505 0/_ #a Samtal om natten -- #a Frukost 700 1/2 #a Sten, Sofia, #d 1948-. #t Samtal om natten 700 1/2 #a Sten, Sofia, #d 1948-. #t Frukost Här har man tillämpat alternativet tillsammans med instruktionen att ange föredragen titel för varje verk i samlingen. Librispraxis: Tillämpa alternativet för samlingar med opregnant samlingstitel. Tillämpa alternativet tillsammans med instruktionen att ange föredragen titel för varje verk i samlingen. KRS och RDA - skillnader Alternativ: 100 1/_ #a Sten, Sofia, #d 1948- #4 aut 240 1/0 #a Dramatik. #k Urval 245 1/0 #a Två pjäser / #c Sofia Sten 505 0/_ #a Samtal om natten -- #a Frukost 700 1/2 #a Sten, Sofia, #d 1948-. #t Samtal om natten 700 1/2 #a Sten, Sofia, #d 1948-. #t Frukost Här har man tillämpat alternativet tillsammans med instruktionen att ange föredragen titel för varje verk i samlingen. Den auktoriserade sökingången för samlingsverket blir: Sten, Sofia, 1948-. Dramatik. Urval Librispraxis: Tillämpa alternativet för samlingar med opregnant samlingstitel. Alternativet tillämpas tillsammans med instruktionen att ange föredragen titel för varje verk i samlingen.

RDA och KRS - skillnader KRS 25.7 Om en resurs består av två verk av en person etc., används den uniforma titeln för det verk som kommer först i resursen. Gör namn + titelbiuppslag med den uniforma titeln för det andra verket. 100 1/_ #a Sten, Sofia, #d 1948- 240 1/0 #a Samtal om natten 245 1/0 #a Två pjäser / #c Sofia Sten 505 0/_ #a Samtal om natten -- #a Frukost 700 1/2 #a Sten, Sofia, #d 1948-. #t Frukost KRS och RDA - skillnader KRS 25.7 har en annan regel: Om en resurs består av två verk av en person etc., används den uniforma titeln för det verk som kommer först i resursen. Gör namn + titelbiuppslag med den uniforma titeln för det andra verket. Huvuduppslag: Sten, Sofia, 1948-. Samtal om natten

Auktoriserad sökingång för del/delar av ett verk, RDA 6.27.2 Generell regel: Föredragen titel för del/delar av ett verk ska föregås av den auktoriserade sökingången för skaparen, om tillämpligt. Exempel: Lagerlöf, Selma, 1858-1940. Charlotte Löwensköld Auktoriserad sökingång för en del i Selma Lagerlöfs Löwensköldska ringen Särskilda regler för: - delar av musikverk, RDA 6.28.2 - delar av religiösa verk, RDA 6.30.2 Auktoriserad sökingång för del/delar av ett verk, RDA 6.27.2 Vi går nu vidare till del/delar av ett verk. Den generella regeln är: Föredragen titel för del av ett verk ska föregås av den auktoriserade sökingången för skaparen, om tillämpligt. Exempel: Lagerlöf, Selma, 1858-1940. Charlotte Löwensköld Auktoriserad sökingång för en del i Selma Lagerlöfs Löwensköldska ringen RDA har särskilda regler för: - delar av musikverk, RDA 6.28.2 - delar av religiösa verk, RDA 6.30.2

Auktoriserad sökingång för del/delar av ett verk, RDA 6. 27 Auktoriserad sökingång för del/delar av ett verk, RDA 6.27.2 - undantag Undantag: Opregnanta titlar Titlar på seriella och integrerande resurser Titlar på TV- och radioprogram Om två eller flera delar av ett verk är numrerade i följd och varje del endast identifieras genom en generell term och ett nummer Konstruera den auktoriserade sökingången för delen genom att kombinera (i denna ordning): a) Den auktoriserade sökingången för verket som helhet b) Den föredragna titeln för delen Auktoriserad sökingång för del/delar av ett verk, RDA 6.27.2 – undantag Det finns ytterligare några undantag: Opregnanta titlar (om delen endast identifieras med en generell term med eller utan ett nummer) Titlar på seriella och integrerande resurser Titlar på TV- och radioprogram Om två eller flera delar av ett verk är numrerade i följd där varje del endast identifieras genom en generell term och ett nummer I dessa fall ska den auktoriserade sökingången för delen konstrueras genom att kombinera (i denna ordning): a) Den auktoriserade sökingången för verket som helhet b) Den föredragna titeln för delarna

Auktoriserad sökingång för del/delar av ett verk, RDA 6. 27 Auktoriserad sökingång för del/delar av ett verk, RDA 6.27.2 – undantag, exempel Opregnanta titlar (delen identifieras endast med en generell term med eller utan ett nummer) Exempel: Dylan, Bob, 1941-. Chronicles. Volume 1 Auktoriserad sökingång för första delen i Bob Dylans memoarer Chronicles Seriella och integrerande resurser (oavsett om titeln på sektionen eller supplementet är pregnant eller inte) Exempel: Acta Universitatis Carolinae. Philologica Auktoriserad sökingång för del/delar av ett verk, RDA 6.27.2 – undantag, exempel - Opregnanta titlar (delen identifieras endast med en generell term med eller utan ett nummer) Exempel: Dylan, Bob, 1941-. Chronicles. Volume 1 Auktoriserad sökingång för första delen i Bob Dylans memoarer Chronicles - Seriella och integrerande resurser (oavsett om titeln på sektionen eller supplementet är pregnant eller inte) Exempel: Acta Universitatis Carolinae. Philologica Titeln på verket som helhet föregår titeln på delen.

Auktoriserad sökingång för del/delar av ett verk, RDA 6. 27 Auktoriserad sökingång för del/delar av ett verk, RDA 6.27.2 – undantag, exempel, forts. TV- och radioprogram (oavsett om titeln på delen är pregnant eller inte) Exempel: Vi på Saltkråkan. Ro, ro till Fiskeskär… Auktoriserad sökingång för avsnitt av Vi på Saltkråkan Resurs som består av två eller flera i en följd numrerade delar av ett verk som endast identifieras genom en generell term och ett nummer Exempel: Homeros, 700-talet f. Kr., Iliaden. Bok 1-6 Auktoriserad sökingång för Bok 1-6 av Iliaden Auktoriserad sökingång för del/delar av ett verk, RDA 6.27.2 – undantag, exempel - TV- och radioprogram (oavsett om titeln på delen är pregnant eller inte) Exempel: Vi på Saltkråkan. Ro, ro till Fiskeskär… Auktoriserad sökingång för ett avsnitt av Vi på Saltkråkan - Resurs som består av två eller flera i en följd numrerade delar av ett verk som endast identifieras genom en generell term och ett nummer. Exempel: Homeros, 700-talet f. Kr., Iliaden. Bok 1-6 Auktoriserad sökingång för Bok 1-6 av Iliaden

Auktoriserad sökingång för samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter och institutioner och för verk med delat upphovsansvar RDA skiljer mellan samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter och institutioner och verk med delat upphovsansvar. Skillnaden ligger i hur de ”identifieras”. Samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter och institutioner, RDA 6.27.1.4 (compilations) Verk med delat upphovsansvar, RDA 6.27.1.3 (collaborative works) Auktoriserad sökingång för verk som består av verk av olika personer etc. och för verk med delat upphovsansvar Nu ska vi titta på verk som är skapade av flera personer, familjer/släkter eller institutioner. RDA skiljer mellan samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter och institutioner (kallas ”compilations” i RDA) och verk med delat upphovsansvar (kallas ”collaborative works” i RDA). Skillnaden ligger i hur dessa ”identifieras”, d.v.s. i hur den auktoriserade sökingången konstrueras. Reglerna för samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter och institutioner, alltså ”compilations”, finns i RDA 6.27.1.4 Reglerna för verk med delat upphovsansvar, ”collaborative works”, finns i RDA 6.27.1.3 Vi börjar med samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter och institutioner.

Samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter eller institutioner, RDA 6.27.1.4 Ledtrådar: Om det framgår vem som skapat vilket av de ingående verken Om det finns en utgivande redaktör Om det är känt att skaparna inte skulle kunnat samarbeta (t.ex. de levde under olika tidsperioder) Konstruera den auktoriserade sökingången för verket genom att använda den föredragna titeln för samlingen. Om samlingen saknar samlingstitel, konstruera separata sökingångar för varje verk i samlingen. Alternativ: Skapa den auktoriserade sökingången för verket genom att använda en konstruerad titel. Använd denna sökingång istället för, eller tillsammans med sökingångar för varje verk i samlingen. Librispraxis: Tillämpa inte alternativet. Samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter och institutioner, RDA 6.27.1.4 Hur vet man att man har en samling som består av verk av olika personer etc.? Om det framgår vem som skapat vilket av de ingående verken. Om det finns en utgivande redaktör. Om det är känt att skaparna inte skulle kunnat samarbeta (t.ex. de levde under olika tidsperioder). I så fall konstrueras den auktoriserade sökingången för verket genom att använda den föredragna titeln för samlingsverket. Om samlingen saknar samlingstitel konstrueras separata sökingångar för varje verk i samlingen. Här finns ett Alternativ: Skapa den auktoriserade sökingången för verket genom att använda en konstruerad titel. Använd denna sökingång istället för, eller tillsammans med sökingångar för varje verk i samlingen. Librispraxis: Tillämpa inte alternativet. Vi tittar på några exempel.

Samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter eller institutioner, RDA 6.27.1.4 Exempel med samlingstitel: 245 1/0 #a Min inre resa : #b två diktsamlingar / #c Christina Axengrip, Anna Hägglund 505 0/_ #a Från livskris till en lycklig människa / av Christina Axengrip ; foto Christina Axengrip -- Tonårsliv / av Anna Hägglund ; teckningar Anna Hägglund 700 1/2 #a Axengrip, Christina, #d 1969-. #t Från livskris till en lycklig människa 700 1/2 #a Hägglund, Anna. #t Tonårsliv Samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter eller institutioner, RDA 6.27.1.4, Exempel med samlingstitel: 245 1/0 #a Min inre resa : #b två diktsamlingar / #c Christina Axengrip, Anna Hägglund 505 0/_ #a Från livskris till en lycklig människa / av Christina Axengrip ; foto Christina Axengrip -- Tonårsliv / av Anna Hägglund ; teckningar Anna Hägglund 700 1/2 #a Axengrip, Christina, #d 1969-. #t Från livskris till en lycklig människa 700 1/2 #a Hägglund, Anna. #t Tonårsliv Auktoriserad sökingång blir den föredragna titeln för samlingen: Min inre resa Här har man också gjort analytiska auktoriserade sökingångar för de ingående verken ”Från livskris till en lycklig människa” och ”Tonårsliv”.

Samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter eller institutioner, RDA 6.27.1.4 Exempel utan samlingstitel: 245 1/0 #a Uppmaningar : #b ett bidrag till beskrivningen av modus i svenskan / #c Christer Platzack. Satsens och meningens tidsbetydelse / Christer Platzack. Villkorssatser och att-satser : om villkorssatser som verbkomplement / Lars- Johan Ekeroth 700 1/2 #a Platzack, Christer, #d 1943-. #t Uppmaningar 700 1/2 #a Platzack, Christer, #d 1943-. #t Satsens och meningens betydelse 700 1/2 #a Ekerot, Lars-Johan, #d 1942-. #t Villkorssatser och att-satser Exemplet följer grundinstruktionen, inte alternativet. Samlingar som består av verk av olika personer, familjer/släkter eller institutioner, RDA 6.27.1.4, exempel utan samlingstitel Exempel med samlingstitel: 245 1/0 #a Uppmaningar : #b ett bidrag till beskrivningen av modus i svenskan / #c Christer Platzack. Satsens och meningens tidsbetydelse / Christer Platzack. Villkorssatser och att-satser : om villkorssatser som verbkomplement / Lars-Johan Ekeroth 700 1/2 #a Platzack, Christer, #d 1943-. #t Uppmaningar 700 1/2 #a Platzack, Christer, #d 1943-. #t Satsens och meningens betydelse 700 1/2 #a Ekerot, Lars-Johan, #d 1942-. #t Villkorssatser och att-satser Exemplet följer grundinstruktionen, inte alternativet, d.v.s. separata sökingångar har skapats för de ingående verken.

RDA och KRS - skillnader KRS 21.7C1 Gör huvuduppslag på det först nämnda verket. Gör biuppslag på övriga ingående verk enligt föreskrifterna i 21.7B1. Exempel: 100 1/_ #a Platzack, Christer, #d 1943- 245 1/0 #a Uppmaningar : #b ett bidrag till beskrivningen av modus i svenskan / #c Christer Platzack. Satsens och meningens tidsbetydelse / Christer Platzack. Villkorssatser och att-satser : om villkorssatser som verbkomplement / Lars- Johan Ekeroth 700 1/2 #a Platzack, Christer, #d 1943-. #t Satsens och meningens betydelse 700 1/2 #a Ekerot, Lars-Johan, #d 1942-. #t Villkorssatser och att-satser RDA och KRS - skillnader Nu stannar vi upp igen och tittar på en annan skillnad mellan RDA och KRS när det gäller verk som består av verk av olika personer, familjer/släkter och institutioner och som saknar samlingstitel. KRS 21.7.C1 Gör huvuduppslag och på det först nämnda verket. Gör biuppslag på övriga ingående verk enligt föreskrifterna i 21.7B1. Exempel: 100 1/_ #a Platzack, Christer, #d 1943- 245 1/0 #a Uppmaningar : #b ett bidrag till beskrivningen av modus i svenskan / #c Christer Platzack. Satsens och meningens tidsbetydelse / Christer Platzack. Villkorssatser och att-satser : om villkorssatser som verbkomplement / Lars-Johan Ekeroth 700 1/2 #a Platzack, Christer, #d 1943-. #t Satsens och meningens betydelse 700 1/2 #a Ekerot, Lars-Johan, #d 1942-. #t Villkorssatser och att-satser

Verk med delat upphovsansvar, RDA 6.27.1.3 Ledtrådar: Om inget i den föredragna källan talar om vem som har skapat vad Vid tveksamhet, betrakta det som ett samarbete Konstruera den auktoriserade sökingången för verket genom att kombinera (i denna ordning): Den auktoriserade sökingången för den skapare (person, familj/släkt eller institution) som har huvudsakligt upphovsansvar, eller den först nämnda skaparen (om flera presenteras som huvudsakliga skapare eller om det inte framgår vem som har huvudsakligt upphovsansvar) Den föredragna titeln för verket Undantag: Verk som har både institutioner och personer som upphovsansvariga entiteter samt filmverk, vissa musikverk och fördrag. Verk med delat upphovsansvar, RDA 6.27.1.3 Nu går vi vidare till verk där två eller flera personer, familjer/släkter eller institutioner är gemensamt ansvariga för att ha skapat verket. Ledtrådar: Om inget i den föredragna källan talar om vem som har skapat vad Vid tveksamhet, betrakta det som ett samarbete Om man har konstaterat att man har ett verk där upphovsansvaret är delat konstrueras den auktoriserade sökingången för verket genom att kombinera (i denna ordning): Den auktoriserade sökingången för den skapare som har huvudsakligt ansvar (person, familj/släkt eller institution), eller den först nämnda skaparen (om flera presenteras som huvudsakliga skapare eller om det inte framgår vem som har huvudsakligt ansvar). Den föredragna titeln för verket. Här finns dock några undantag: Verk som har både institutioner och personer som ansvariga entiteter samt filmverk, musikverk och fördrag.

Verk med delat upphovsansvar, RDA 6.27.1.3, alternativ Alternativ: Konstruera den auktoriserade sökingången genom att kombinera (i denna ordning): Den auktoriserade sökingången för alla namngivna skapare, nämnda antingen i resursen eller i referensverk. Ange dem i den ordning de förekommer i dessa källor. Den föredragna titeln för verket Librispraxis: Tillämpa inte alternativet. Verk med delat upphovsansvar, RDA 6.27.1.3, alternativ Det finns också ett alternativ till grundregeln i RDA 6.27.1.3: Konstruera den auktoriserade sökingången genom att kombinera (i denna ordning): Den auktoriserade sökingången för alla namngivna skapare, nämnda antingen i resursen eller i referensverk. Ange dem i den ordning de förekommer i dessa källor. Den föredragna titeln för verket. Librispraxis: Tillämpa inte alternativet.

Verk med delat upphovsansvar, RDA 6. 27. 1 Verk med delat upphovsansvar, RDA 6.27.1.3, exempel enligt grundinstruktionen Exempel: 100 1/_ #a Sweet, Martha #4 aut 245 1/0 #a Georgia history / #c by Martha Sweet and Linda Bruce with contributions by Gus Peterson and Marilee James 700 1/_ #a Bruce, Linda #4 aut 700 1/_ #a Peterson, Gus #4 ctb 700 1/_ #a James, Marilee #4 ctb Verk med delat upphovsansvar, RDA 6.27.1.3, exempel enligt grundinstruktionen Vi ska titta på några exempel där man följt grundinstruktionen: Exempel: 100 1/_ #a Sweet, Martha #4 aut 245 1/0 #a Georgia history / #c by Martha Sweet and Linda Bruce with contributions by Gus Peterson and Marilee James 700 1/_ #a Bruce, Linda #4 aut 700 1/_ #a Peterson, Gus #4 ctb 700 1/_ #a James, Marilee #4 ctb Här är två personer huvudsakligt upphovsansvariga (Martha Sweet och Linda Bruce). Den först nämnda av dessa två hamnar i den auktoriserade sökingången för verket tillsammans med den föredragna titeln. Det är ingen skillnad från KRS. Vilka övriga personer som får sökingångar kommer vi att återkomma till vid näst sista tillfället när vi pratar om relationer. I exemplet ovan har alla fått det.

Verk med delat upphovsansvar, RDA 6. 27. 1 Verk med delat upphovsansvar, RDA 6.27.1.3, exempel enligt grundinstruktionen Exempel: 100 1/_ #a Rosén Andersson, Helena, #d 1966- #4 aut 245 1/0 #a Lagen om offentlig upphandling : #b en kommentar / #c Helena Rosén Andersson, Eva-Maj Mühlenbock, Henrik Willquist, Natalie Svensson 700 1/_ #a Mühlenbock, Eva-Maj, #d 1959- #4 aut 700 1/_ #a Willquist, Henrik, #d 1975- #4 aut 700 1/_ #a Svensson, Nathalie #4 aut Valfri uteslutning: 100 1/_ #a Rosén Andersson, Helena, #d 1966- #4 aut 245 1/0 #a Lagen om offentlig upphandling : #b en kommentar #c Helena Rosén Andersson [och tre andra] Verk med delat upphovsansvar, RDA 6.27.1.3, exempel enligt grundinstruktionen Här har vi ett verk där huvudsakligt upphovsansvar inte är angivet. 100 1/_ #a Rosén Andersson, Helena, #d 1966- #4 aut 245 1/0 #a Lagen om offentlig upphandling : #b en kommentar / #c Helena Rosén Andersson, Eva-Maj Mühlenbock, Henrik Willquist, Natalie Svensson 700 1/_ #a Mühlenbock, Eva-Maj, #d 1959- #4 aut 700 1/_ #a Willquist, Henrik, #d 1975- #4 aut 700 1/_ #a Svensson, Nathalie #4 aut Den först nämnda skaparen (Helena Rosén Andersson) ingår i den auktoriserade sökingången för verket. Alla namn i upphovsuppgiften är medtagna och dessutom har alla fått var sin sökingång. Vilka sökingångar som är obligatoriska återkommer kommer vi till när vi pratar om relationer. Som ni minns från del 2 som handlade om manifestationer och exemplar har RDA en valfri uteslutning i RDA 2.4.1.5. Om en enskild upphovsuppgift namnger fler än tre personer, kan alla utom den första uteslutas. Uteslutningen indikeras med en klamrad summering av vad som uteslutits. Exempel: 100 1/_ #a Rosén Andersson, Helena, #d 1966- #4 aut 245 1/0 #a Lagen om offentlig upphandling : #b en kommentar #c Helena Rosén Andersson [och tre andra] Det finns inget som hindrar att man gör sökingångar på de övriga personerna ändå. Här finns en skillnad från KRS och vi ska titta på ett exempel (exempel nästa sida)

RDA och KRS - skillnader KRS 21.6C2 Om upphovsanvaret delas mellan fler än tre personer etc. och det huvudsakliga upphovsansvaret inte tillskrivs en, två eller tre personer etc. ska huvuduppslag göras på titeln. Den först nämnda personen blir biuppslag. 245 1/0 #a Lagen om offentlig upphandling : #b en kommentar / #c Helena Rosén Andersson … 700 1/_ #a Rosén Andersson, Helena, #d 1966- #4 aut RDA och KRS - skillnader Eftersom upphovsansvaret är delat mellan fler än tre personer gäller KRS 21.6C2. KRS 21.6C2: Om upphovsanvaret delas mellan fler än tre personer etc. och det huvudsakliga upphovsansvaret inte tillskrivs en, två eller tre personer etc. ska huvuduppslag göras på titeln. Den först nämnda personen blir biuppslag. Exempel: 245 1/0 #a Lagen om offentlig upphandling : #b en kommentar / #c Helena Rosén Andersson … 700 1/_ #a Rosén Andersson, Helena, #d 1966- #4 aut Endast den första personen skulle ha angivits i upphovsuppgiften enligt KRS 1.1F5.

Omarbetningar och revideringar, RDA 6.27.1.5 I RDA 6.27.1.5 finns instruktioner för auktoriserade sökingångar för omarbetningar och revideringar. Katalogisatören måste göra en bedömning, har jag ett nytt verk i min hand eller är det bara en reviderad utgåva av ett redan existerande verk? Nytt verk: Den auktoriserade sökingången konstrueras genom att man kombinerar den auktoriserade sökingången för den som omarbetat verket (d.v.s. skaparen av det nya verket) med den föredragna titeln för det omarbetade verket. Revidering av ett redan existerande verk: Den auktoriserade sökingången blir samma som för det redan existerande verket. Omarbetningar och revideringar, RDA 6.27.1.5 Hur ska man tänka om man har en omarbetning eller en revidering av ett verk i sin hand? Instruktioner för auktoriserade sökingångar för omarbetningar och revideringar finns i RDA 6.27.1.5. Katalogisatören måste göra en bedömning, har jag ett nytt verk i min hand, eller är det bara en reviderad utgåva av ett redan existerande verk? Har man ett nytt verk konstrueras den auktoriserade sökingången genom att man kombinerar den auktoriserade sökingången för den som omarbetat verket (d.v.s. skaparen av det nya verket) med den föredragna titeln för det omarbetade verket. Har man en revidering av ett redan existerande verk blir den auktoriserade sökingången samma som för det redan existerande verket. Om det är viktigt att identifiera ett särskilt uttryck kan man lägga till element enligt RDA 6.27.3. Vi återkommer till det senare när vi pratar om uttryck.

Nytt verk eller nytt uttryck av ett redan existerande verk?, RDA 6.27.1.5 RDA är inte så tydlig med var gränsen går mellan ett nytt uttryck av ett existerande verk och ett nytt verk. Nuvarande praxis: Nytt verk – ny auktoriserad sökingång - En parafras eller omarbetning - En omarbetning för barn - En omarbetning av ett verk till en annan litterär form eller genre - En omarbetning av ett konstverk till ett annat medium - En parodi - En omarbetning av en text som innebär att den ursprunglige skaparen inte längre betraktas som upphovsansvarig - En förkortning där omfattande ändringar gjorts - En filmversion av ett litterärt verk - En fri transkription av ett musikverk, t.ex. på ett musikaliskt tema Nytt verk eller nytt uttryck av ett redan existerande verk?, RDA 6.27.1.5 Hur vet man om man har ett nytt verk eller endast ett nytt uttryck av ett redan existerande verk? RDA är inte lika tydligt med var gränsen går för när ett nytt verk uppstår som tidigare katalogiseringsregler. Här är en sammanfattning av några kriterier som varit praxis tidigare och som kan vara bra att ha som ledning: Nytt verk – ny auktoriserad sökingång En parafras eller omarbetning En omarbetning för barn En omarbetning av ett verk till en annan litterär form eller genre En omarbetning av ett konstverk till ett annat medium En parodi En omarbetning av en text som innebär att den ursprunglige skaparen inte längre betraktas som upphovsansvarig En förkortning där omfattande ändringar gjorts En filmversion av ett litterärt verk En fri transkription av ett musikverk, t.ex. på ett musikaliskt tema

Nytt verk eller nytt uttryck av ett redan existerande verk?, RDA 6.27.1.5, forts. Nuvarande praxis: Nytt uttryck av samma verk – samma auktoriserade sökingång (+ eventuellt ytterligare element som identifierar uttrycket, RDA 6.27.3) - En revidering av en text där originalförfattaren fortfarande ses som upphovsansvarig - En förkortning där inga omfattande ändringar gjorts - En översättning - Dubbning och textning av film - Svart-vit film som fått färg - En fotoreproduktion av ett konstverk - En reproduktion av ett konstverk i samma medium som originalet - Ett arrangemang av ett musikverk, med tillagda delar eller ackompanjemang - En inspelning av ett musikverk OBS! Katalogisatören måste alltid göra en bedömning. Nytt verk eller nytt uttryck av ett redan existerande verk?, RDA 6.27.1.5, forts. Nytt uttryck av samma verk – samma auktoriserade sökingång (+ eventuellt ytterligare element som identifierar uttrycket, RDA 6.27.3) En revidering av en text där originalförfattaren fortfarande ses som upphovsansvarig En förkortning där inga omfattande ändringar gjorts En översättning Dubbning och textning av film Svart-vit film som fått färg En fotoreproduktion av ett konstverk En reproduktion av ett konstverk i samma medium som originalet Ett arrangemang av ett musikverk, med tillagda delar eller ackompanjemang En inspelning av ett musikverk OBS! Katalogisatören måste alltid göra en bedömning.

Nytt verk eller nytt uttryck av ett redan existerande verk?, RDA 6.27.1.5, forts. Lästips! Barbara Tilletts skrift ”Vad är FRBR?” innehåller en figur som illustrerar ”verkfamiljen”: https://www.loc.gov/catdir/cpso/Vad-ar-FRBR.pdf Nytt verk eller nytt uttryck av ett redan existerande verk?, RDA 6.27.1.5, forts. I första presentationen som handlade om FRBR berättade vi om Barbara Tilletts skrift ”Vad är FRBR?”. Den innehåller en användbar figur som illustrerar ”verkfamiljen”. Här är adressen till den: https://www.loc.gov/catdir/cpso/Vad-ar-FRBR.pdf

Flera instruktioner... Kommentarer, annotationer, illustrativt innehåll etc. som tillagts ett redan existerande verk, RDA 6.27.1.6 Olika identiteter för en individ som är upphovsansvarig för ett verk, RDA 6.27.1.7 Verk av osäkert eller okänt ursprung, RDA 6.27.1.8 Flera instruktioner... Här är några ytterligare instruktioner som handlar om att konstruera auktoriserade sökingångar och som man bör titta på men som vi inte kommer att gå in på här. Kommentarer, annotationer, illustrativt innehåll etc. som tillagts ett redan existerande verk, RDA 6.27.1.6 Olika identiteter för en individ som är upphovsansvarig för ett verk, RDA 6.27.1.7 Verk av osäkert eller okänt ursprung, RDA 6.27.1.8

Tillägg till auktoriserade sökingångar för verk, RDA 6.27.1.9 Om en auktoriserad sökingång för ett verk är densamma (eller nästan densamma) som en auktoriserad sökingång för ett annat verk (eller en person, familj/släkt, institution eller ort) ska man skilja dessa åt genom att lägga till ytterligare element. Lägg till ett eller flera av följande element (ingen prioritetsordning): Verkets form, RDA 6.3 Tid för verket, RDA 6.4 Ursprungsort för verket, RDA 6.5 Övriga särskiljande egenskaper för verket, RDA 6.6 Måste alltid anges i den auktoriserade sökingången. Önskvärt att de även anges i auktoritetsposter. Särskilda instruktioner för musikverk (RDA 6.28.1.9-6.28.1.10) och rättsliga verk (RDA 6.29.1.29-6.29.1.31). Tillägg till auktoriserade sökingångar för verk, RDA 6.27.1.9 Nu ska vi prata om tillägg till auktoriserade sökingångar för verk. Om en auktoriserad sökingång för ett verk är densamma (eller nästan densamma) som en auktoriserad sökingång för ett annat verk (eller en person, familj/släkt, institution eller ort) måste man skilja dessa åt. Det gör man genom att lägga till ytterligare element. Det kan vara (här finns ingen prioritetsordning utan man väljer det som är bäst): Verkets form, RDA 6.3 Tid för verket, RDA 6.4 Ursprungsort för verket, RDA 6.5 Övriga särskiljande egenskaper för verket, RDA 6.6 OBS! Särskilda instruktioner för musikverk (RDA 6.28.1.9-6.28.1.10) och rättsliga verk (RDA 6.29.1.29-6.29.1.31. Alla dessa element är detaljerat beskrivna i egna paragrafer och de är kärnelement om de behövs för att skilja ett verk från ett annat. De kan anges som separata element i en auktoritetspost för verket, i en auktoriserad sökingång eller både och. Att lägga dem i den auktoriserade sökingången räcker för att uppfylla kraven, d.v.s. CORE. (Auktoriserade sökingångar är obligatoriska i MARC-formatet men RDA är tänkt att fungera på elementnivå. Framtida system kommer kanske inte behöva auktoriserade sökingångar utan kommer istället att kunna återfinna, matcha och länka separata element och visa upp dem som man önskar. Att registrera attribut på elementnivå är grunden i RDA. Därför är det önskvärt att attributen även anges i egna fält när auktoritetsposter upprättas.

Tillägg till auktoriserade sökingångar för verk, RDA 6.27.1.9, forts. Exempel: Verkets form Gomorra (film) Tid för verket Damernas värld (1935) Ursprungsort för verket Family (Alton, Storbritannien) Övriga särskiljande egenskaper för verket Meddelanden (Dalarnas ornitologiska förening) Tillägg till auktoriserade sökingångar för verk, RDA 6.27.1.9, forts. Exempel: Verkets form Gomorra (film) Gomorra (tv-serie) Tid för verket Damernas värld (1935) Damernas värld (1944) Ursprungsort för verket Family (Alton, Storbritannien) Family (Boca Raton, Fla.) Övriga särskiljande egenskaper för verket Meddelanden (Dalarnas ornitologiska förening) Meddelanden (Sverige. Lantmäteriverket)

Övriga identifierande attribut för verk, verkets form, RDA 6.3 Kärnelement (när det behövs för att åtskilja) Anges i delfält 380 #a i auktoritetsposten Klass eller genre som verket tillhör Hämtas från valfri källa Använd gärna kontrollerade vokabulär, ange i så fall termen för vokabuläret i delfält #2 Om ingen lämplig term hittas i vokabulär, ange form i singular utan delfält #2 Flera termer kan anges Övriga identifierande attribut för verk Vi tittar nu närmare på instruktionerna för dessa övriga identifierande attribut för verket som kan användas som tillägg till auktoriserade sökingångar för verk. Verkets form, RDA 6.3: Kärnelement (när det behövs för att åtskilja) I en auktoritetspost anges det i delfält 380 #a. Den klass eller genre som verket tillhör (det som i KRS 1.7B1 hette ”Art, karaktär eller konstnärlig form”) Kan hämtas från valfri källa Använd gärna kontrollerade vokabulär, ange i så fall termen för vokabuläret i delfält #2 Om ingen lämplig term hittas i vokabulär, ange form i singular utan delfält #2 Flera termer kan anges om det behövs

Övriga identifierande attribut för verk, Verkets form, RDA 6 Övriga identifierande attribut för verk, Verkets form, RDA 6.3, exempel Exempel auktoritetspost: 130 0/_ #a Gomorra (film) 380 _/_ #a Filmer #2 saogf Övriga identifierande attribut för verk, verkets form, RDA 6.3, exempel Här ser vi hur det ser ut när det är angivet i auktoritetsposten: 130 0/_ #a Gomorra (film) 380 _/_ #a Filmer #2 saogf Det vokabulär som använts är Svenska ämnesord.

Övriga identifierande attribut för verk, Tid för verket, RDA 6.4 Kärnelement (när det behövs för att åtskilja, alltid för fördrag) Anges i delfält 046 #k och/eller #l i auktoritetsposten Tidigaste årtal förknippat med verket (när det skapades, publicerades första gången) Hämtas från valfri källa Särskilda instruktioner för musikverk, RDA 6.20.2, och rättsliga verk, RDA 6.20.3 Exempel auktoritetspost: 046 _/_ #k 1935 130 0/_ #a Damernas värld (1935) Övriga identifierande attribut för verk Tid för verket, RDA 6.4: Kärnelement (när det behövs för att åtskilja, alltid för fördrag) I auktoritetsposten anges det i delfält 046 #k och/eller #l Tidigaste årtal förknippat med verket (när det skapades eller publicerades första gången) Kan hämtas från valfri källa Exempel auktoritetspost: 046 _/_ #k 1935 130 0/_ #a Damernas värld (1935)

Övriga identifierande attribut för verk, Ursprungsort för verket, RDA 6.5 Kärnelement (när det behövs för att åtskilja) Anges i delfält 370 #g i auktoritetsposten Hämtas från valfri källa Använd det föredragna namnet på orten, se RDA 16 Exempel auktoritespost: 130 0/_ #a Family (Alton, Storbritannien) 370 _/0 #g Alton, Storbritannien Övriga identifierande attribut för verk Ursprungsort för verket, RDA 6.5: Kärnelement (när det behövs för att åtskilja) Anges i delfält 370 #g i auktoritetsposten Hämtas från valfri källa Använd det föredragna namnet på orten, RDA 16 Exempel auktoritetspost: 130 0/_ #a Family (Alton, Storbritannien) 370 _/0 #g Alton, Storbritannien

Övriga identifierande attribut för verk, Övriga särskiljande egenskaper för verket, RDA 6.6 Kärnelement när det behövs för att åtskilja Egenskap, annan än verkets form, tid för verket eller ursprungsort för verket Anges i delfält 381 #a i auktoritetsposten om det inte är en institution, då ska den anges delfält 373 #a. Institutionens namnform behöver inte vara auktoriserad, men om den är det, ska den auktoriserade formen anges. Hämtas från valfri källa Särskilda instruktioner för musikverk, RDA 6.28.1.9-10, och rättsliga verk, RDA 6.29.1.29-30 Exempel: 130 _/ #a Meddelanden (Dalarnas ornitologiska förening) 373 _/_ #a Dalarnas ornitologiska förening Övriga identifierande attribut för verk Övriga särskiljande egenskaper för verket, RDA 6.6: Kärnelement när det behövs för att åtskilja Egenskap, annan än verkets form, tid för verket eller ursprungsort för verket Anges i delfält 381 i auktoritetsposten om det inte är en institution, då ska den anges delfält 373 #a. Institutionens namnform behöver inte vara auktoriserad, men om den är det, ska den auktoriserade formen anges. Hämtas från valfri källa Särskilda instruktioner för musikverk, RDA 6.28.1.9-10, och rättsliga verk, RDA 6.29.1.29-30. Exempel: 130 _/ #a Meddelanden (Dalarnas ornitologiska förening) 373 _/_ #a Dalarnas ornitologiska förening

Övriga identifierande attribut för verk, Verkets historia, RDA 6 Övriga identifierande attribut för verk, Verkets historia, RDA 6.7 och Identifikator för verket, RDA 6.8 Verkets historia, RDA 6.7 Här kan man lägga kortfattade anmärkningar om verkets historia som hjälper användaren att identifiera verket. Anges i fält 678 i auktoritetsposten. Exempel: Fornsvensk version av Chrétien de Troyes' Chevalier au lion. Svensk versroman från 1303. Ingår i Eufemiavisorna. Verkets historia i auktoritetsposten för Ivan Lejonriddaren Identifikator för verket, RDA 6.8 Kärnelement ID-nummer för auktoritetsposten som automatgenereras i Libris Annan identifikator för verket, om en sådan finns tillgänglig Exempel: 024 1/7 #a 0A9-2002-12B4A105-6 #2 istc Övriga identifierande attribut för verk Det finns också några ytterligare identifierande attribut för verket som endast anges i auktoritetsposter. De används inte som tillägg. Verkets historia, RDA 6.7: Här kan man lägga kortfattade anmärkningar om verkets historia som hjälper användaren att identifiera verket. Anges i fält 678 i auktoritetsposten. Exempel: Fornsvensk version av Chrétien de Troyes' Chevalier au lion. Svensk versroman från 1303. Ingår i Eufemiavisorna. (Verkets historia i auktoritetsposten för Ivan Lejonriddaren.) Identifikator för verket, RDA 6.8: Kärnelement Det finns alltid ett ID-nummer för auktoritetsposten som automatgenereras i Libris Men det finns även andra identifikatorer för verk och om man har tillgång till en sådan identifikator bör även denna anges: Exempel: 024 1/7 #a 0A9-2002-12B4A105-6 #2 istc Här har vi ett exempel, ISTC, International Standard Text Code. Det är ett nummersystem för unik identifiering av textuella verk. Textuellt verk definieras i standarden som en distinkt, abstrakt skapelse av intellektuellt eller konstnärligt innehåll sammansatt av en kombination av ord.

Varianttitlar för verk, RDA 6.2.3 Anges i auktoritetsposten En varianttitel är en titel under vilken ett verk har blivit känt som skiljer sig från den titel som valts som föredragen titel för verket. Ange som varianttitel en titel under vilken verket har blivit utgivet eller citerat i referensverk eller en titel som är ett resultat av en avvikande romanisering av titeln. Varianttitlar kan hämtas från valfri källa Librispraxis: Alla varianttitlar som finns i Libris är obligatoriska. Varianttitlar för verk, RDA 6.2.3 Till sist något om varianttitlar och alternativa sökingångar. Varianttitlar anges i auktoritetsposten. En varianttitel är en titel under vilken ett verk har blivit känt som skiljer sig från den titel som valts som föredragen titel för verket. Ange som varianttitel en titel under vilken verket har blivit utgivet eller citerat i referensverk eller en titel som är ett resultat av en avvikande romanisering av titeln. Varianttitlar kan hämtas från valfri källa. Librispraxis: Alla varianttitlar som finns i Libris är obligatoriska.

Alternativa sökingångar för verk, RDA 6.27.4 Exempel: 100 1/_ #a Strindberg, August, #d 1849-1912. #t I havsbandet 400 1/_ #a Strindberg, August, #d 1849-1912. #t I Hafsbandet 670 _/_ #a Strindberg, August, I Hafsbandet, 1908 Alternativa sökingångar för verk, RDA 6.27.4 En varianttitel för verket används som grund för en alternativ sökingång. Om man har en alternativ sökingång som representerar ett verk, för vilket den auktoriserade sökingången konstruerats med den auktoriserade sökingången för en person etc., följd av den föredragna titeln, så ska den alternativa sökingången skapas med den auktoriserade sökingången för personen etc. följd av varianttiteln. Exempel: 100 1/_ #a Strindberg, August, #d 1849-1912. #t I havsbandet 400 1/_ #a Strindberg, August, #d 1849-1912. #t I Hafsbandet 670 _/_ #a Strindberg, August, I Hafsbandet, 1908

Alternativa sökingångar för verk, RDA 6.27.4 RDA tillåter även att man gör alternativa sökingångar för övriga skapare som inte valts som huvudsaklig skapare. Exempel: 100 1/_ #a Sjöwall, Maj, #d 1935-. #t Den vedervärdige mannen från Säffle 400 1/_ #a Wahlöö, Per, #d 1925-1975. #t Den vedervärdige mannen från Säffle 400 1/_ #a Sjöwall, Maj, #d 1935-. #t Vedervärdige mannen från Säffle 400 1/_ #a Wahlöö, Per, #d 1925-1975. #t Vedervärdige mannen från Säffle 670 _/_ #a Den vedervärdige mannen från Säffle / Maj Sjöwall och Per Wahlöö, 1971 Alternativa sökingångar för verk, RDA 6.27.4 RDA tillåter även att man gör alternativa sökingångar för övriga skapare som inte valts som huvudsaklig skapare. Exempel: 100 1/_ #a Sjöwall, Maj, #d 1935-. #t Den vedervärdige mannen från Säffle 400 1/_ #a Wahlöö, Per, #d 1925-1975. #t Den vedervärdige mannen från Säffle 400 1/_ #a Sjöwall, Maj, #d 1935-. #t Vedervärdige mannen från Säffle 400 1/_ #a Wahlöö, Per, #d 1925-1975. #t Vedervärdige mannen från Säffle 670 _/_ #a Den vedervärdige mannen från Säffle / Maj Sjöwall och Per Wahlöö, 1971

Mejla gärna RDA-redaktionen: rda@kb.se Frågor? Mejla gärna RDA-redaktionen: rda@kb.se Det var allt för den här gången. Nästa del handlar om att identifiera uttryck och beskriva innehåll. Har ni frågor, mejla dem gärna till RDA-redaktionen, adress: rda@kb.se. Tack för att ni tittade!