Lantmäteriets roll vid Bredband på landsbygden Samverkan mellan grannar och rätten att gräva ner en kabel Sara Andersson 2010-04-12 Byt ut NN mot namnet på föreläsaren och uppdatera datumet.

Innehåll Gemensamhetsanläggning Ledningsrätt Vad kostar det? Lantmäteriförrättning Förslag till hur en presentation av gemensamhetsanläggningar kan genomföras.

Gemensamhetsanläggning Anläggning till nytta för flera fastigheter t.ex. vägar, avlopp, värme, bredband, trapphus och badplats Anläggningen ägs gemensamt av flera fastigheter Fastighetsägarna samverkar och har regler för att bygga och sköta anläggningen Gemensamhetsanläggning är en benämning på en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som består av nyttigheter som är nödvändiga för att fastigheterna ska fungera på lång sikt. Anläggningen ägs gemensamt av flera fastigheter. Ägandet knyts till fastigheten, inte till fastighetsägarna. Enligt anläggningslagen kan, efter lämplighetsprövning i varje enskilt fall, även byggnad eller annan anläggning på ofri grund samt naturreservat jämställas med fastighet. Vid 3D-fastighetsbildning är det särskilt viktigt att ta ställning till vilka delar som ska förvaltas gemensamt; trapphus, hissar, ledningar, ventilation. Gemensamhetsanläggningens behov av utrymme säkerställs genom upplåtelse av servitut. Varje delägande fastighet får andelstal för utförande och drift av anläggningen.

Varför gemensamhetsanläggning? Ekonomiska fördelar att bygga och att sköta Tydliga regler, både för investeringar och framtida kostnader för förvaltning Fastigheterna är anslutna, inte fastighetsägaren – gäller även för framtida ägare Fastighetsägarna beslutar själva Gäller för all framtid Ekonomiska fördelar med gemensam lösning, totalt lägre kostnad för var och en, jämfört med separata lösningar. Tydliga regler - vad ska skötas och hur det ska göras - det främjar grannsämjan att alla vet vad som gäller. Fastigheterna är anslutna, inte ägarna. Det innebär - att det som beslutas även gäller för framtida ägare. - att fastighetens rätt till anläggningen är säkrad för framtiden. - att det finns en ekonomisk trygghet för anläggningens framtida drift och underhåll. ( Kretsen av deltagande fastigheter består och risken för oförutsedda ökningar av kostnaderna minimeras). Gäller för all framtid men kan omprövas om förhållandena ändras, eller om det i ett tidigare beslut föreskrivits att frågan får omprövas efter viss tid. Fastigheters behov av anläggningar som inte ryms inom fastighetens egna markområde kan tillgodoses. Som ägare till en delägande fastighet kan du vara med och påverka din närmiljö.

Förvaltning Delägarförvaltning Föreningsförvaltning Bygger på att delägarna kan enas om alla förvaltningsåtgärder Brukar fungera bra om delägarna är få Föreningsförvaltning En samfällighetsförening bör bildas om delägarna är många Delägarna blir automatiskt medlemmar i samfällighetsföreningen Majoritetsbeslut Moderna stadgar Tydliga regler

Samfällighetsförening? Förvaltningen kan fungera smidigt trots att alla inte alltid är överens Samfällighetsföreningen blir juridisk person vid registreringen Banker får en mycket god säkerhet för lån till samfällighets-föreningar, ingen särskild borgen eller pant erfordras Föreningen har förmånsrätt vid fordran på belopp som vid uttaxering har påförts ägare av delägarfastighet Föreningen kan och i vissa fall ska bygga upp fonder för framtida behov Föreningen kan teckna försäkringar för att skydda sig mot skador En samfällighetsförening är en demokratisk organisation med beslutade föreningsstadgar där varje delägare har möjlighet att påverka olika beslut. Det ger delägarna förutsättningar att gemensamt besluta om hur en gemensam anläggning ska fungera och till vilken kostnad. Samfällighetsföreningen blir juridisk person vid registreringen. Öppnar möjlighet för olika bankinstitut att utan säkerhet lämna lån till samfällighetsföreningar, det behövs ingen särskild borgenär. Föreningen har förmånsrätt vid fordran på belopp som vid uttaxering har påförts ägare av delägarfastighet. För detta finns särskilda förmånsrättsregler enligt Lag om förmånsrätt för fordran enligt lag om förvaltning av samfällighet (SFS 1973:11).

Ledningsrätt En rätt att använda annans mark för att anlägga, underhålla och förnya ledningar Gäller för all framtid Endast allmännyttiga ledningar (– behöver inte ägas av det allmänna) Ledningsrätt kan sökas för: Ledning som ingår i elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål (”telekomledning”)* Elektrisk starkströmsledning (koncessionspliktig) Allmän va-ledning Ledning för fjärrvärme, olja, gas m.m. Även kanalisation för telekommunikation och starkströmsledning *Även anordning som inte utgör ledning enl. LL 2 § första stycket pkt 1 ska anses som ledning, ex. telemast. Ledningen behöver inte ägas av det allmänna.

Varför ledningsrätt? Opartisk myndighetsprövning Knyts till fastighet eller ledningshavare (juridisk person) Gäller för all framtid Offentligt samlad redovisning Ersättningsfrågorna regleras Effektivt och rättssäkert förfarande Ledningsrätten tillkommer genom en lantmäteriförrättning enligt ledningsrättslagen. Rättigheten tillskapas därmed genom en opartisk myndighetsprövning enligt särskild lagstiftning (rättssäkerhetsaspekt). Ledningsrätten grundar sig ofta på en frivilliga överenskommelser mellan ledningshavaren och fastighetsägaren. Befintliga rättigheter som servitut eller nyttjanderätt kan ersätts med ledningsrätt. Ersättning till markägare prövas vid ny eller ändrad rättighet. Behöver inte bevakas vilket förenklar vid fastighetsbildning. Gäller för all framtid men kan omprövas om förhållandena ändras, t.ex. om koncessionen för en kraftledning upphör. Dokumentationen arkiveras och publiceras.

Ledning i allmän väg Säkrare elförsörjning Vägområdets/vägrättens omfattning ibland oklar (äldre vägar) Ledningsrätt kan inte upplåtas i vägrätten (lös egendom) Ledningsrätt kan upplåtas i underliggande fastighet – ledningen kan då behållas även om vägen flyttas Avtal med väghållaren krävs alltid

Ledning i enskild väg Komplicerade fastighetsrättsliga förhållanden - ”Vem äger vägkroppen?” Saknas motsvarighet till 44§ VägL i AL (rätt till andrahandsupplåtelse) Överenskommelse om normalavtal snart klar mellan Riksförbundet Enskilda Vägar (REV), samt E.ON och Vattenfall (för Svensk Energi) Om ledningsägaren helt vill trygga sin rätt, begärs Lr i underliggande fastighet, samt i de fastigheter som vägkroppen tillhör

Vad kostar det ? Beror på förrättningens omfattning och komplexitet Lantmäteriet ger närmare upplysningar EU-bidrag Hur mycket det kostar att bilda gemensamhetsanläggning beror exempelvis på vilken typ av anläggning som avses, hur många fastigheter som berörs och om det är några speciella oklarheter som behöver utredas närmare. Det har också betydelse om alla berörda är eniga eller inte. Vänd dig till närmaste lantmäterikontor för att få en bedömning av kostnaden.

Utdrag ur information från Jordbruksverket till Länsstyrelserna 2010-03-16

Lantmäteriförrättning Lantmäteriet är en opartisk myndighet Förrättningslantmätaren utreder, samråder, prövar ärendet och fattar beslut Berörda involveras Besluten redovisas offentligt och kan överklagas Lantmäteriet är en opartisk myndighet som prövar ärenden efter ansökan från fastighetsägare (i vissa fall från kommunen) Det finns även 38 kommunala lantmäterimyndigheter. I övriga kommuner verkar den statliga lantmäterimyndigheten, Lantmäteriet. Prövningen sker utifrån anläggningslagens bestämmelser Förrättningslantmätaren utreder vilka som berörs av förrättningen (utredningsskyldighet), samråder med andra myndigheter, prövar om den önskade gemensamhetsanläggningen är förenlig med lagstiftningen Villkor till skydd för enskilda och allmänna intressen prövas Förrättningslantmätaren leder förhandlingarna och fattar beslut efter dialog med berörda Samförståndslösningar eftersträvas men tvångsmöjligheter finns Besluten kan överklagas till FD, HovR, HD Möjlighet finns att använda gode män

Dokumentation - karta, beskrivning och protokoll Östby ga:1 Resultatet av lantmäteriförrättningen dokumenteras och sparas i en akt. Sakägarna får en kopia av akten. Originalakten förvaras för all framtid i Lantmäteriets arkiv, som är ett offentligt arkiv. Där kan den som vill ta del av den.

Resultatet offentliggörs Fastighetsregistret Östby ga:1 Sedan besluten vunnit laga kraft registreras gemensamhetsanläggningen i Fastighetsregistret. Därmed är beslutet officiellt och gäller mot tredje man. Gemensamhetsanläggningen får en officiell beteckning, t.ex. Skoby Östby ga:1 (Skoby är kommunnamnet).

Gemensamhetsanläggning eller ledningsrätt?

Sara Andersson Förrättningslantmätare 0470 - 74 71 55 (måndagar) sara.andersson@lm.se