Alla kemikalier är inte farliga Kemikalier kopplas oftast ihop med giftiga och hälsofarliga ämnen men alla kemikalier är inte farliga. I denna presentation fokuserar vi på de som är farliga.   Många produkter ”läcker” små mängder farliga kemikalier Vi utsätts hela tiden för farliga kemikalier eftersom de finns överallt i vår miljö. De kan finnas i många av våra vardagsprodukter till exempel i textilier, elektronisk utrustning, ytbeläggningar på möbler och golv, i barnens leksaker och i plastkärl. Vi kan få i oss farliga kemikalier via mat och dricksvatten samt i samband med att varor används eftersom många av ämnena kan läcka från varorna. Dessutom sprids de både när varor tillverkas och när de blir avfall. Var försiktig! Endast ett fåtal av de kemikalier som används i samhället har testats med avseende på miljö- och hälsoeffekter eftersom forskningen inte håller samma takt som nyintroduktionen. Därför bör vi vara försiktiga. Våra råd är avgränsade till sådana där vi kan ge konkreta råd. Fördjupning Enbart i Europa beräknas det finnas runt 145 000 kemikalier registrerade, varav 30.000-40.000 finns på marknaden. På cirka 50 år har kemikalieproduktionen i världen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Antalet kemiska ämnen som förekommer i samhället är mycket stort. Vid svåra frågeställningar kan man vända sig till Arbets- och miljömedicinska kliniken på USÖ. Källa: Kemikalieinspektionen Naturskyddsföreningen

Barn har inte vuxit färdigt! Eftersom barnens kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna. Detta gäller speciellt organsystem som fortsätter utvecklas efter födseln, till exempel hjärnan och immunförsvaret. Hjärnan är extra utsatt eftersom de skyddssystem som vuxna har inte är färdigutvecklade hos barn.   Upptäcker världen med munnen Barn utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker, de har en oändlig nyfikenhet men ingen erfarenhet och kan inte skilja på farligt och ofarligt. Barn är känsligare och mindre Barn har också tunn och ömtålig hud. De andas snabbare och äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Om de utsätts för samma mängd av ett ämne som en vuxen så kan de ändå få i sig mer i förhållande till sin vikt. Källa: Kemikalieinspektionen

Vanligt hushållsdamm drar åt sig kemikalier En del kemiska ämnen, t.ex. mjukgörare och flamskyddsmedel, sprids från produkter i hemmet till luften och kan sedan samlas i vanligt hushållsdamm. När saker slits, skavs också små partiklar av och hamnar i dammet. Dammet kan sedan andas in eller sväljas. På så sätt exponeras andningsvägarna och mag- och tarmsystemet i kroppen. Speciellt små barn utsätts för dammet, eftersom de ofta vistas på golvet. Därför är det viktigt att dammsuga regelbundet, och därefter våttorka med vatten. Ett annat råd är att ha bra ventilation, eller vädra ofta.   Dammsugaren räcker inte När man dammsuger kommer de minsta partiklarna ut igen via utblåset på dammsugaren. Men svabbar man av med vatten efter att man dammsugit så fångas även smådammet upp. Använd helst inte städkemikalier vid våttorkning, vatten räcker långt. Vid behov kan såpa användas. Fördjupning I de studier som gjorts har man bland annat hittat perfluorerade ämnen, ftalater och flamskyddsmedel i damm som samlats upp i hushåll. Vad som är regelbundet varierar i olika hem beroende på hur snabbt det blir dammigt. Källa: Naturskyddsföreningen Extra stöd till sköterskan En vanlig önskan kan vara att föräldrarna vill ha rekommendationer om vilka rengöringsmedel som landstinget rekommenderar eller om miljövänliga rengöringsmedel är bättre. Ja, miljövänligt är alltid bättre för miljön. Men det är inte landstingets roll att rekommendera vissa märken, det valet måste var och en göra själv.

Högst halter skadliga kemikalier när det är nytt Man vill gärna göra riktigt fint åt sitt/sina barn. Tänk dock på att färg, byggmaterial och textilier ger ifrån sig mest kemikalier när de är nya. Om du bygger eller målar hemma är det viktigt att vädra ut ordentligt. Om möjligt är det bra att vänta ett par veckor innan barnet sover i ett rum som renoverats. Välj miljömärkta produkter om möjligt, dessa är bättre kontrollerade med avseende på hälsa och miljö.   Fördjupning Nya spånskivor kan ge ifrån sig formaldehyd som är allergiframkallande. Plastbelagda tapeter och PVC-golv kan innehålla skadliga mjukgörare. Målarfärg kan ge ifrån sig ämnen som kan framkalla allergi. Källa: Kemikalieinspektionen

Tvätta alltid nya kläder Tvätta alltid nya kläder innan barnen eller du använder dem. Det gäller även andra textilier som till exempel lakan och gosedjur. Tillverkarna använder ofta kemikalier för att ge textilierna exempelvis färg och impregnering. Ofta tillsätts också särskilda kemikalier för att kläderna inte ska bli skrynkliga eller skadas av fukt under långa transporter. Fråga i affären efter produkter som inte innehåller bromerade eller klorerade flamskyddsmedel.    Tänk på att använda tvättmedel som är skonsamma för både hälsan och miljön, såsom miljömärkta oparfymerade tvättmedel.   Fördjupning Man kan också tänka på att tjocka plasttryck på utsidan på kläderna kan innehålla mjukgörare som kallas för ftalater. Vissa ftalater är skadliga för hälsan och är förbjudna i leksaker och barnavårdsprodukter, men inte i kläder. Det finns ett visst utbud av barn- och gravidkläder samt textilier som är miljömärkta. Olika miljömärkningar på kläder som finns är bland annat Oeko Tex och GOTS. Källa: Kemikalieinspektionen Handla rätt för en giftfri barndom (Anne Lagerqvist, Christine Ribbing, Karin Wallis). Extra stöd till sköterskan En vanlig önskan kan vara att föräldrar vill ha rekommendationer om vilka tvättmedel som landstinget rekommenderar eller om miljövänliga tvättmedel är bättre. Svar: Ja, miljövänligt är alltid bättre för miljön. Men det är inte landstingets roll att rekommendera vissa märken, det valet måste var och en göra själv.

Olika ämnen som är allergiframkallande Allergi är ett växande problem i Sverige och kan orsakas av en rad olika ämnen, konstgjorda som naturliga. Parfymämnen i olika produkter kan ofta vara allergiframkallande. Parfymerade hygienprodukter kan även innehålla ftalater. Och eftersom barnet luktar så gott i sig själv så är det därför alltid bäst att välja oparfymerade produkter.   Tänk på att du som förälder också gärna ska välja oparfymerade produkter, eftersom barnet ofta är nära dig den första tiden. Fördjupning Schampo, tvål och skumbad innehåller ofta parfymämnen vilket lätt kan väljas bort. Men de innehåller också andra kemiska ämnen som kallas tensider. Tensiderna gör själva tvättjobbet när man tvättar. Men de torkar samtidigt ut huden varför barnet inte ska tvättas för ofta. Ftalater används som doftbärare i hygienprodukter, och dessa ämnen har okänd påverkan på hälsan. Källa: Klar till storken (Miljøministeriet, Miljøstyrelsen, Danmark) Extra stöd till sköterskan En vanlig önskan kan vara att föräldrar vill ha rekommendationer om vilka produkter som landstinget rekommenderar eller om miljövänliga produkter är bättre. Svar: Ja, miljövänligt är alltid bättre för miljön. Men det är inte landstingets roll att rekommendera vissa märken, det valet måste var och en göra själv.

Innehåller allergiframkallande ämnen Våtservetter innehåller i regel parfym och konserveringsmedel, som det är onödigt att utsätta barnen för. Framför allt om du ser att barnet blir röd av användningen. Även om parfymfria våtservetter används, så kan konserveringsmedlen ge allergi. Använd därför tvättlappar och vatten till vardags, och våtservetter enbart vid enstaka tillfällen när du t.ex. är ute och reser.   Fördjupning Konserveringsmedel måste finnas i produkter med vatten i för att inte mögel ska börja växa, därför kan även miljömärkta våtservetter ge upphov till allergier. Källa: Kemikalieinspektionen

De flesta bakterier som finns på våra kroppar är nyttiga De flesta bakterier som finns på våra kroppar är nyttiga. Bakteriedödande medel behövs vanligtvis inte. Användningen av antibakteriella ämnen handlar om ett problem i samhället i stort, det är alltså inte kopplat till direkt negativ påverkan på ditt barn. En ökad användning av antibakteriella medel i samhället kan bidra till antibiotikaresistens hos bakterier. Detta skulle i långa loppet kunna leda till att vi inte längre kan använda antibiotika inom sjukvården. Antibakteriella ämnen kan idag förekomma i ett stort antal produkter, såsom träningskläder, textilier, leksaker, datortangentbord, kylskåp, golv, skärbrädor och hygienartiklar. I marknadsföringen framhålls antibakteriella medel som något hygieniskt. Vid rengöring är det bättre att använda tvål och vatten eller alkoholbaserade rengöringsmedel. I övriga produkter behövs inte antibakteriella ämnen.   Dessutom är antibakteriella ämnen ofta helt onödiga. De påvisar vanligen inte någon utökad effekt jämfört med produkter utan tillsatser av antibakteriella medel. Förutom risken för antibiotikaresistens, kan antibakteriella ämnen såsom silver och triclosan även påverka miljön. Hur ska man veta var det finns antibakteriella medel? I många av våra produkter i hemmet finns numera antibakteriella medel tillsatta, t.ex. silver och triclosan. Men det är svårt att veta i vilka produkter de ingår. Från och med 1 september 2013 ska dock dessa produkter vara uppmärkta, så att konsumenten vet att de innehåller antibakteriella medel. På så sätt blir det lättare att välja att inte köpa sådana produkter. Produkter med antibakteriella medel tillsatta kan vara märkta med beteckningar såsom “antimicrobial”, “free of bacteria”, “for lasting freshness” och “hygienic protection”. Är du osäker, prova att fråga butikspersonalen som har möjlighet att kontakta tillverkaren. Eller hör av dig till tillverkaren direkt! Källa: Kemikalieinspektionen

Många leksaker är gjorda av plast med tillsats av stabiliserande och mjukgörande medel. Vissa sådana medel är skadliga för miljön och hälsan. För leksaker och barnavårdsartiklar* finns särskilda regler för kemikalieinnehåll. Leksaker producerade utanför EU löper större risk att innehålla farliga kemikalier.   Använd leksaker i plast för rätt ålder  Särskilt hårda regler finns för leksaker och barnavårdsartiklar* som kan stoppas i munnen. Därför bör man försöka undvika att riktigt små barn suger på leksaker avsedda för större barn. Undvik att små barn tuggar och suger på andra saker än leksaker, som t.ex. mjuka plasttofflor. Det är däremot inte farligt om det händer någon enstaka gång. Fördjupning Ftalater är en grupp kemiska ämnen som bland annat används som mjukgörare i plast. Ftalater finns i många olika plastsorter men de är vanligast i PVC-plast (polyvinylklorid). Ftalaterna är inte kemiskt bundna till produkterna, utan läcker ut från varorna. Ftalaterna DEHP, DBP och BBP kan påverka balansen av vissa hormoner i kroppen och skada fortplantningsförmågan. Därför är de sedan januari 2007 förbjudna i alla leksaker och barnavårdsartiklar i en halt över 0,1 procent. Av försiktighetsskäl är ftalaterna DINP, DIDP och DNOP förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar som kan stoppas i munnen. Det är viktigt att vara medveten om att de skadliga ftalaterna enbart är förbjudna i leksaker och vissa barnavårdsprodukter. Eftersom ftalaterna får finnas i andra varor som inte är leksaker bör man undvika att barn tuggar och suger på plast. Elektronik innehåller också skadliga kemikalier. Tänk på att återvinna kasserad elektronik såsom mobiltelefoner istället för att låta ditt barn leka med dem. * Barnavårdsartiklar = produkter som underlättar barns avslappning, sömn, hygien, matning eller sugning. Källa: Kemikalieinspektionen Naturskyddsföreningen Extra stöd till sköterskan Vanliga frågor kan handla om äldre syskons leksaker och hur föräldrar ska göra när de små barnen vill ha de äldre barnens leksaker. Svar: Det är viktigt att inte olämpliga saker/leksaker blir ”snuttefiltar” eller ”favoritleksaker” som inte barnet klarar sig utan.

Värme frigör kemikalier i plasten och dessa kemikalier kan överföras till livsmedlet. Undvik därför att värma välling och barnmat i plast såsom matlådor, plasttallrikar, plastförpackningar och plastflaskor. Många föräldrar vill servera maten på plasttallrik eftersom barn inte så sällan slänger tallriken på golvet. Men det går alldeles utmärkt att först värma maten på porslin, och sedan lägga över maten på en plasttallrik eller på en tallrik av rostfritt stål.   Fördjupning: Bisfenol A är ett exempel på en kemikalie som kan läcka från plasten när den värms upp. Studier har visat att Bisfenol A är hormonstörande vid låga halter, det kan troligtvis påverka förmågan att få barn och ge upphov till allergier hos barn. Plast kan även läcka andra kemikalier vid uppvärmning, en del av dem vet man kan vara farliga, men de flesta vet man i princip ingenting om. Därför bör man alltid undvika att värma livsmedel i plast. Källa: Kemikalieinspektionen Naturskyddsföreningen Extra stöd till sköterskan Vanliga frågor handlar oftast om matlådor på jobbet och om det finns några som är okej att värma. Det finns inget generellt svar utan man bör alltid vara försiktig. En annan vanlig fråga handlar om ifall det finns nappflaskor i glas Svar: Ja, det går att beställa på nätet. Många frågar också om andra plastmaterial som barn kommer i kontakt med, t.ex. badbaljor. Svar: Du kan fråga hur ofta barnen använder plasten som föräldern frågar om. Om det är sällanvändning såsom en badbalja, så är exponeringen automatiskt mindre eftersom den inte används så ofta, än t.ex. mat som vi värmer/äter flera gånger om dagen.

Enskild brunn – eget ansvar för vattenkvaliteten Du som har en enskild brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten och för att ta prover. Socialstyrelsen rekommenderar att du ska ta prover på vattnet vart tredje år och ger råd om vad som ska provtas. Vattenlaboratorierna brukar ha särskilda provtagningspaket som utgår från dessa. Det kan också vara bra att kontakta miljöförvaltningen i kommunen för att diskutera om det finns några särskilda problem med dricksvattnet i kommunen. Du kan behöva ta fler prover än vad som normalt rekommenderas. Om provtagningarna visar att åtgärder är nödvändiga, ta kontakt med miljöförvaltningen.   Använd alltid kallvatten Spola tills vattnet är kallt, även när du tar vatten till matlagning. Detta gäller även för kommunalt vatten. Varmt kranvatten kan bland annat innehålla koppar från ledningarna. Källa: Socialstyrelsen Livsmedelsverket