Digitaliseringen av offentlig sektor Departementsnamn
Vi måste modernisera den offentliga förvaltningen för att det offentliga ska kunna ta ansvar för välfärden i framtiden Digitaliseringen en av vår tids viktigaste samhällsförändrande krafter. Teknikutvecklingen accelererar. Allt fler får tillgång till oändlig datorkraft genom sina smartphones. Allt eftersom digitaliseringen sprider sig runt jorden påverkar den andra trender som globalisering och urbanisering så att de också accelererar. Det här ställer nya krav på det offentliga Sverige. Vi i det offentliga måste bli snabbare och bättre på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Annars riskerar vi bli irrelevanta. Eller tappar förtroende hos medborgarna. Vi måste också lära oss använda ny teknik för att bättre möta dagens samhällsutmaningar. Digitaliseringen ger oss i offentlig sektor helt nya möjligheter att göra det vi redan gör bättre och att göra helt nya saker för att förbättra servicen till medborgare, företag och samhället. Förväntningarna på digital service ökar hos våra medborgare och företag. Vi i den offentliga förvaltningen måste möta förväntningarna och behoven i samhället och klara välfärden. Vi måste göra mer och bättre för mindre. De kräver att vi tar tillvara på digitaliseringens möjligheter. Det blir också allt tydligare att det offentliga sitter på en kritisk del av den nya oljereserven – data – som enligt OECD kommer att utgöra grunden för den ekonomiska utvecklingen under 2000-talet. Sverige har idag en infrastruktur och en digital kompetens som få andra länder kan matcha. Samtidigt ser vi att andra länder har kommit längre när det gäller hur myndigheter, regioner, kommuner och landsting utnyttjar de möjligheter som digitaliseringen för med sig. Särskilt gäller det samverkande e-tjänster som utgår från medborgarnas behov. Därför är det viktigt att öka takten i digitaliseringen som en del av moderniseringen av den svenska förvaltningen. Som ett resultat har regeringen höga ambitioner inom det förvaltningspolitiska området och har startat upp flera stora reformer. T.ex. tillitsreformen, förändrad upphandlingslagstiftning, service i hela landet, maximering av vinster i välfärden och digitalisering av offentlig sektor. Finansdepartementet
Varför en digital förvaltning? Enklare vardag för privatpersoner och företag Öppnare förvaltning med mer innovation och delaktighet Effektivare offentlig sektor med högre kvalitet Medborgaren i centrum Varför en digital förvaltning? Sverige har idag en offentlig sektor som i stora delar tillhör de mest välfungerande i världen. Det beror på en kombination av bl.a. välutbildad personal, flexibel organisering, hög grad av decentralisering, hög grad av tillit samt nyfikenhet på och intresse för att pröva ny teknik, nya metoder och nya tjänster. Många enskilda myndigheter, kommuner och landsting gör fantastiska insatser. Ibland världsledande. Men om vi ska tackla våra framtidsutmaningar måste vi arbeta mer som ett lag. Vi måste samverka kring olika utmaningar eftersom de ibland är så komplexa att ingen enskild myndighet eller kommun kan klara av dem. eSamverkansprogrammet och tidigare E-delegationen har också genomfört ett antal storartade projekt som idag utgör grundläggande komponenter i den framtida digitala infrastrukturen. De har dessutom skapat vägledningar och ramverk som stakat ut vägen i ett annars ganska snårigt juridiskt landskap. DE har höjt den digitala mognaden inom stora delar av offentlig sektor. Jag tror att det var Riksrevisionen som skrev att regeringen, sedan mitten av 1990-talet, har tillsatt utredningar, råd, kommissioner, delegationer, nämnder, forum, samverkansprojekt och samverkansorganisationer för att bättre styra den svenska e-förvaltningen på helheten. Trots det ser vi vid internationella jämförelser att andra länders digitala förvaltning utvecklas snabbare än den svenska. Vi står inför stora välfärdsutmaningar samtidigt som medborgare och företag ställer höga krav och förväntningar på oss. Helst ska vi vara lika enkla, innovativa och effektiva som de senaste apparna. Vi måste leva upp till detta för att vara relevanta nu och framöver. Vi måste kunna leverera välfärden i en digital tid. Det är inte p g a av att vi vill vara bäst i världen utan att vi måste göra det för att klara av de utmaningar vi står inför! Vi måste accelerera den digitala moderniseringen av offentlig sektorn nu! Inte utreda mer! Problemet ligger inte hos myndigheterna, kommunerna och landstingen, de är duktiga. Vi har en alltför väl utvecklad stuprörsförvaltning med allt för få hängrännor. Myndigheter och kommuner må vara uppkopplade men de är inte sammankopplade. Med dagens utvecklingstakt riskerar vi att bli omsprungna av andra aktörer som utvecklas så mycket fortare, vi riskerar att tappa förtroende hos medborgare och företagare som inte tycker att de får valuta för sina skattepengar. Vår tids stora förvaltningspolitiska utmaning är att koppla ihop myndigheter, kommuner och landsting så att förvaltningen fungerar som en helhet och samtidigt accelerera utvecklingstakten. Finansdepartementet
Digitalt först: 5 prioriterade insatsområden En innovativ och samverkande förvaltning 2. Inrätta en nationell digital infrastruktur Styrning och gemensam finansering för ökad användning av nationella tjänster och grunddata 4. Höj den digitala mognaden Ökad digital kompetens och effektivare it-användning och it-investeringar 3. Öka den digitala innovationsförmågan Förbättrad matchning mellan utbud och efterfrågan på öppna data 1. Myndighet med samlat ansvar för digital förvaltning Tydlig styrning av förvaltningsgemensamma digitaliseringsfrågor 5. Modernisera juridiken för digitalt först Ett regelverk som stödjer en digitalt samverkande statsförvaltning Kort efter att jag fick ansvar för dessa frågor presenterade jag fem insatsområden i en debattartikel i DN. Det var en cocktail av saker som behövdes för att få fart på den digital transformationen. Den satsning som regeringen gör i budgetpropositionen för 2018 innebär att vi nu har minst en betydande/tung/kritisk insats per insatsområde. Vi avsätter drygt 200 mnkr över en treårsperiod för att driva på den digitala transformationen av den offentliga sektorn. Det här är de fem områden som vi nu arbetar med. 1, En myndighet med samlat ansvar för digital förvaltning En av de första sakerna jag gjorde när jag fick ansvaret för frågorna om digitaliseringen inom den offentliga sektorn var att se över frågan hur ansvaret skulle kunna samlas till en aktör. Utredningen pekade liksom andra rapporter från flera olika aktörer såsom Riksrevisionen, E-delegationen och Digitaliseringskommissionen att styrningen och samordningen inom den offentliga sektorn behöver stärkas så att de besparingar och nyttor som digitalisering medför ska kunna realiseras. För att detta ska kunna ske behövs en aktör som får ett samlat ansvar för digitaliseringen av den offentliga sektorn. Därför inrättar vi en ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn under 2018. Mer om den strax. 2. Vi gör också en satsning på en framtidssäkrad och resurseffektiv Nationell digital infrastruktur. Vi etablerar en sammanhängande nationell digital infrastruktur – en tunn men stark ryggrad i en digitalt samverkande och tillitsbaserad förvaltning. Det är det tunna digitala lager som ska vara gemensamt för hela offentliga sektorn och med fokus på användaren och standardisering av informationsutbyte mellan myndigheter. Den bygger vi genom att förstärka styrningen och samordningen av den offentliga sektorns informationsförsörjning. Bl.a. tydliggöra ansvaret för registerinformation och öka standardiseringen när myndigheter utbyter information med varandra. Vi vill förenkla informationsutbytet mellan myndigheterna. 3. Vi gör också en satsning och avsätter ytterligare 60 miljoner kronor under en treårsperiod för att främja öppna data och datadriven innovation. Därigenom främjar vi den digitala innovationsförmågan. Genom att arbeta med öppna data, öppen innovation, innovationspartnerskap och datadriven innovation i samverkan med externa parter kan vi accelerera digitaliseringen av offentlig sektor. Regeringen har sedan tidigare pekat ut fyra utvecklingsområden som ska arbeta innovativt med att digitalisera utpekade och horisontella värdekedjor : Livsmedelskedjan Förenklat företagande Samhällsbyggnadsprocessen Miljöinformation 4. För att klara av digitaliseringen måste vi höja den digitala mognaden i offentlig sektor – på alla nivåer i organisationen Här är fokus kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning. Vi har redan etablerat en Expertgrupp för digitala investeringar som ska analysera och ge råd när myndigheter gör strategiska it-investeringar och som ska uppgå i den nya myndigheten. 5. Juridik för digitalt först Ett annat område där vi behöver öka takten är att säkerställa att lagstiftningen ger ett tillräckligt stöd för digital utveckling och samverkan inom den offentliga sektorn. Här arbetar nu en utredning med att identifiera lagstiftning som i i onödan hindrar digitalisering. Vi har fått en ny förvaltningslag som stödjer digitalisering och automatisering, vi har även genomfört ändringar i OSL som stärker sekretesskyddet vid samarbete mellan myndigheter Sammantaget ökar dessa insatser takten i digitaliseringen av den offentliga sektorn. Samtidigt ska vi komma ihåg att vi på inget sätt flyttar ansvaret för att digitalisera respektive verksamhet på myndigheter, kommuner och landsting. Enligt myndighetsförordningen åligger det fortfarande varje myndighet att utveckla sin verksamhet och samverka kring nyttor som kommer medborgarna och staten till godo. Men med dessa insatser skapar vi förutsättningar för en snabbare och mer samverkande digitalisering. Genom myndigheten förbättrar vi den horisontella styrningen. Genom infrastrukturen binder vi ihop hela förvaltningen till en helhet. Genom öppna data stödjer vi den datadrivna ekonomin och ökar den digitala innovationsförmågan. Det krävs alltid en kombination av insatser för att lyckas med en förändring. De som vi tror är de viktigaste just nu är de som vi satsade på i budgeten för 2018. Vi gör en ordentlig satsning och avsätter drygt 200 mnkr över en treårsperiod för att få ordning och reda för en effektiv, säker och sammanhållen digital förvaltning. Nu tänkte jag säga ytterligare några ord om den nya myndigheten, den nationella digitala infrastrukturen och sedan några ord om industrins roll i att förnya det offentliga Sverige! Finansdepartementet
Ny myndighet för digitalisering av offentlig sektor Säte i Sundsvall med följande uppgifter: bistå regeringen med underlag för utvecklingen av politiken för digitalisering och it inom den offentliga sektorn verka för en ökad digitalisering av densamma samordna, utveckla, förvalta och tillhandahålla en nationell digital infrastruktur för den offentliga sektorn, verka för en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet och samordna och stödja den offentliga sektorns arbete med användardriven verksamhetsutveckling. Här ingår etableringen av en ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn som ska inrättas under 2018 och få i uppgift att samordna och stödja den förvaltningsövergripande digitaliseringen. Bl.a. ta över uppgifter från E‑legitimationsnämnden, som kommer att avvecklas. Den nya myndigheten kommer också få nya uppgifter för att driva på digitaliseringen i offentlig sektor. Myndigheten ska starta sin verksamhet den 1 september 2018 och vara placerad i Sundsvall. Det är en tajt tidplan men vi ser det som mycket angeläget att myndigheten kommer på plats för att säkra att det offentliga kommer kunna leverera morgondagens välfärd. Regeringens policy är att nya myndigheter ska placeras utanför Stockholms län. Beslutet att inrätta myndigheten i Sundsvall har regeringen fattat efter en sammantagen bedömning. Det myndighetskluster som finns i Sundsvall där bl.a. SPV, Bolagsverket, CSN och Försäkringskassans it-center ingår torde ge goda förutsättningar för samverkan och för att öka takten i digitalisering av den offentliga sektorn. Myndighetens uppgift är att bistå regeringen med underlag för utvecklingen av politiken för digitalisering och it inom den offentliga sektorn och verka för en ökad digitalisering av densamma, bl.a. analysera och följa upp utvecklingen på området och utifrån dessa analyser identifiera förvaltningsgemensamma områden där digitaliseringen kan resultera i mervärde eller innebära utmaningar för den offentliga sektorn. samordna, utveckla, förvalta och tillhandahålla en nationell digital infrastruktur för den offentliga sektorn, samt främja användningen av denna. Exempelvis handlar det om att öka standardiseringen av hur den offentliga sektorn utbyter information för att ökad effektivitet och innovation, samt att alla som behöver får tillgång till enkla och säkra e-legitimationer för att ska kunna ta del av den digitala offentliga servicen. Myndigheten kommer därför att få föreskriftsrätt inom ramen för den nationella digitala infrastrukturen. verka för en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet, genom att bl.a. främja tillgängliggörandet av öppna data samt främja öppen och datadriven innovation i den offentliga sektorn och samordna och stödja den offentliga sektorns arbete med användardriven verksamhetsutveckling. I detta ingår bl.a. stöd i samband med digitala investeringar. Därför kommer bl.a. Expertgruppen för digitala investeringars uppdrag att bli en uppgift för den nya myndigheten och kommittén Expertgruppen för digitala investeringar kommer att upphöra per den 31 augusti 2018. Vidare kommer även hela E-legitimationsnämndens verksamhet gå över till den nya myndigheten. Det gäller även för Skatteverkets uppgift att tillhandahålla en infrastruktur för säkra elektroniska försändelser (vilket kallas Mina meddelande) samt ESV uppgift om e-handel i staten. Vidare kommer även följande verksamheter övergå till den nya myndigheten: ESV:s uppdrag om stöd till regeringen, uppföljning av digitaliseringen i den offentliga sektorn och främjandet av eDelivery samt Riksarkivets uppdrag om öppna data, Tillväxtverkets uppdrag om öppen och datadriven innovation samt PTS uppdrag om webbriktlinjer att bli uppgifter för den nya myndigheten per den 1 september 2018. Den särskilda utredaren som ska sätta upp myndigheten är: Bengt Kjellson, GD på Lantmäteriet. Mångårig medlem i E-samverkansprogrammet Nominerad till årets GD. Har lång erfarenhet av samverkan med kommunerna Jag har svårt att tänka mig en bättre ordförande. Han har i många år lett Lantmäteriet, en av Sveriges modernaste och äldsta myndigheter. Den ligger i framkant teknikmässigt och satsar på innovation och har lång erfarenhet att samverka kring data. Nästa steg är nu att Bengt och hans organisationskommitté ska förbereda och genomföra bildandet av den nya myndigheten. de kommer bl.a. ta fram förslag till myndighetens instruktion och regleringsbrev som regeringen sedan kommer att fatta beslut om längre fram i vår. Min förhoppning är att alla myndigheter, kommuner och landsting tillsammans med SKL och eSamverkansprogrammet ska verka för att ge den nya myndigheten för digitalisering av den offentliga sektorn de bästa förutsättningar för att lyckas med sitt uppdrag. Finansdepartementet
Samverkan i eko-system kring data Vidare gör vi en satsning för att främja öppna data och datadriven innovation genom att avsätta ytterligare 60 miljoner kronor under en treårsperiod . Vi vill snabba på arbetet med öppna data. Vi tror att om vi kan få myndigheterna och kommunerna att jobba mer öppet och datadrivet som kan vi inte bara öka den interna effektiviteten utan också stödja den ekonomiska utvecklingen genom att bidra till den nya tidens oljereserv – data. Jag ska prata lite mer om data den innovationskraft som kommer med större tillgång till data. Det traditionella sättet att utveckla och digitalisera myndigheter på är att göra en upphandling av en it-leverantör. Ofta får myndigheten det man tror att man vill ha utan någon större innovation. Det vi ser nu är att myndigheter kompletterar den traditionella beställar-utförarmodellen genom att skapa nya former för samarbeten mellan flera aktörer. Arbetsförmedlingen är en av de första myndigheterna att jobba pro-aktivt i ett eko-system tillsammans med de nya branscherna för framväxande teknik - där teknisk innovation skapar morgondagens arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen har som uppdrag att matcha de som söker jobb med arbetsgivare som letar efter personal. Deras mål är att göra det enkelt, effektivt och modernt. Men de är inte ensamma om det målet - det finns flera privata aktörer vars mål är att effektivt matcha inom sin speciella nisch, inom bemanning, rekrytering eller sociala nätverk. Det visar sig att de har mycket gemensamt och en viktig nämnare är att de alla använder data för att utveckla digitala tjänster - innovativa lösningar som ska göra det lättare, och effektivare att hitta rätt arbete eller person för jobbet. Tillsammans verkar kring denna data inom det som kallas Jobtech, ett samlingsbegrepp för teknisk innovation hos de aktörer som agerar på hela den svenska arbetsmarknaden. Idén utmanar traditionella arbetssätt där varje aktör agerar för sig själv. Istället kan de med teknikens hjälp skapa samarbeten med till exempel små och innovativa rekryterings- och bemanningsföretag. Jobtech skapar förutsättningar för ett ekosystem med flera aktörer som tillsammans ger bättre förutsättningar för de som befinner sig på arbetsmarknaden. Vinsten ligger inte bara hos en arbetssökande, konkurrensen främjas när var och en av de privata aktörerna kan bygga bättre tjänster som nås av fler. En förutsättning för ekosystemet är att utvecklare inom området kan samarbeta. Arbetsförmedlingen har därför lanserat plattformen Jobtech developer, en gemensam grund för data om arbetsmarknaden, utbyte av data och utvecklingen av tjänster. Arbetsförmedlingen ser också framför sig en samlingsplats med tjänster för den som söker ett jobb. En Jobstore, som likt App Store eller Google Play gör det enkelt och snabbt att hitta alla tjänster oavsett vem som levererar dem. Den jobbsökande väljer själv vilken väg den vill ta. Låter det spännande? Departementsnamn
Det framväxande eko-systemet för svensk GovTech Delar av de nya Tech-branscherna överlappar med det offentliga åtagandet De kan dels främjas genom öppna offentliga data De kan dels bidra till ökad innovationsförmåga i den offentliga sektorn FinTech EdTech MedTech JobTech Offentlig sektor: GovTech Det är inget mot vad som kommer att ske när den här modellen utvecklas inom fler branscher. Idag finns t.ex. MedTech för medicinteknik, EdTech inom utbildning och FinTech inom finansbranchen. Men det finns många fler t.ex. FoodTech. OECD har på vårt uppdrag genomfört en studie av vad de kallar datadriven förvaltning i Sverige. De visar hur Sverige har alla delar av de pussel som behöver läggas för att det svenska eko-systemet ska kunna accelerera. Men vi har inte lagt pusslet än! Därför jobbar vi nu för att främja öppna offentliga data, öppen innovation och data-driven innovation. Regeringen gjorde i BP18 en satsning på 20 miljoner kr per år i tre års tid för att driva på öppna data och datadriven innovation. Vi tror att den modell som Arbetsförmedlingen arbetar efter går att överföra till andra branscher där det idag finns mogna eko-system. Dessutom kan den svenska GocTech-branschen bli en framtida bransch. Departementsnamn
Nationell digital infrastruktur Fokusområden Nationella digitala tjänster och lösningar En sammanhållen informationsförsörjning Gemensamma nationella grunddata = en stabil och säker bas För att möjliggöra en sådan utveckling där data står i centrum i nya typer av samverkan mellan industri och det offentliga Sverige krävs gemensamma spelregler och standarder. Vi kan kalla det en digital stambana. Vi gör därför en satsning på en framtidssäkrad och resurseffektiv Nationell digital infrastruktur. Det handlar om att förstärka styrningen och samordningen av den offentliga sektorns informationsförsörjning. Bl.a. tydliggöra ansvaret för registerinformation och öka standardiseringen när myndigheter utbyter information med varandra. Vi vill förenkla informationsutbytet mellan myndigheterna och skapa möjligheter för ökad samverkan mellan det offentliga och det privata. Tack för mig! Finansdepartementet