Varför SIMAIR? Vägverket Behov Behövde en ersättning till föråldrade modeller (AIG, Landsvägsmodellen) Enkelt för användaren Ett bra komplement.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Hela lasten – Halva utsläppet Summering av resultat
Samverkan om Väg- och Trafikinformation i Skåne
Siemens eHighway Göran Persson, Siemens AB Göteborg
Exempel från Göteborg Mats-Ola Larsson Miljörådgivare
SKOGSINDUSTRIERNAS KLIMATMANIFEST
MÖJLIGHETER ATT IDENTIFIERA KOSTNADSEFFEKTIVA ÅTGÄRDER REKO luft - reduktionskostnader för luftemissionsbegränsande åtgärder Malin Ribbenhed, IVL.
Breddtjänster för bättre och effektivare samhällsservice Borlänge Nationell vägdatabas - en digital infrastruktur Jan-Olof Östlund Vägverket.
nooil. Fossilbränslefri region Klimatmål för regional utveckling
FFI – Lyckade/Pågående projekt
Grävningstillstånd –webbtjänst för samverkan i Stockholm
Kostnads-nyttoanalys inom CAFE – metod och preliminära resultat
Energiportalen 15 februari 2006 Transporter – Persontransporter och trafikens energianvändning Forskning vid LTH, Trafik och Väg, Eva Ericsson.
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
Jonas Åkerman    Avdelningen för miljöstrategisk analys – fms /KTH
GasKlart – fordonsgas i Umeåregionen
1 Sårbarhetsanalys av vägtransportnätverk Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys, KTH VTI Transportforum, Linköping, januari 2007.
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Erik Jenelius Transport- och lokaliseringsanalys, KTH Referensgruppsmöte 30 november 2006.
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Erik Jenelius Transport- och lokaliseringsanalys, KTH Referensgruppsmöte 28 juni 2006.
Preliminär rapport delas i slutet av maj till alla som deltagit i seminarieserien Tid för synpunkter till midsommar Förslag till slutlig rapport i augusti.
Åtgärdsbrister och – behov att motverka vägbarriärer Andreas Seiler SLU, Inst. för Ekologi 11.
Kartläggning av NO2 och PM10 för år 2010 i Stockholm och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun Magnus Brydolf Boel Lövenheim.
Kartläggning av PM10-halter år 2010 i Stockholm och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun - Jämförelser med miljökvalitetsnorm.
IQFleet. Utvärdering av konceptet fordonståg i verkliga trafikförhållanden. Utveckla simuleringsverktyg för att prediktera trafikflöden på motorväg, genom.
Näringsdepartementet Fossiloberoende fordonsflotta Utredningen Remissutfallet Det fortsatta arbetet.
Stöd till Svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning Christian Hansen Europaprogrammen, VINNOVA.
& Läget på vägarna Mobila tjänster -en ny kanal. Mobila tjänster -Området växer – många aktörer -Förhållningssätt – egen regi eller inte -Endast ny kanal,
EKÄNGENS IF NÄRVAROREGISTRERING MEDLEMSHANTERING ADMINISTRATION.
Avdelningen för IT och inköp, Uppsala universitet TREF-punkt Visby maj 2009 Anna Åhnberg, projektledare Svante Svedin, innehåll/webbplats.
Renodlad beställare Ett energieffektivt transportsystem Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna Effektiva transportkedjor.
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
Fördelar: Endast en mottagare krävs Nätverks-RTK ger ”överbestämning” Stöldrisken ellimineras Effektiv metod, särskilt vid ”småjobb” Förbättring jämfört.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1 Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen Naturvårdsverkets anvisningar.
1. Bakgrund Vikten av bra vägmarkeringar i trafikmiljön har fått allt större fokus de senaste åren. En anledning är att medelåldern hos våra trafikanter.
Hastighetsmätningar i tätort – metod och analys Anna Vadeby och Anna Anund.
Håkan Wiss Vägverket Region Norr
Vägverket Sverige NVF 11 NVDB-seminarie februari 2002 Mari-Louise Lundgren Jan-Olof Östlund Vägverket Titel.
Nya hastighetsgränser I tätort – uppföljning Referensgruppsmöte Nya hastighetsgränser i tätort – uppföljning Beställare:
Vägverket och Banverket förbereder åtgärdsplaneringen i gemensamt projekt Ett transportslagsövergripande synsätt ger de mest effektiva lösningarna Transportsystemen.
Cnossos-eu Mikael ögren.
Närvärme Piteå Hans Gulliksson Småskalig bioenergi.
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Referensgruppsmöte 13 maj 2008.
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Referensgruppsmöte 22 maj 2007.
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Webinarie - Hastighetsdata 2016 Emma Klasson
Klimatklivet – lokala klimatinvesteringar lokala investeringar för största möjliga klimatnytta Klimatklivet, lokala klimatinvesteringar – Möjligheten att.
Arrangerat av Klimatsamverkan Skåne, ett samverkansorgan i klimatfrågor mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Fossilfrihet.
L ADOK 3- PROJEKTET Version SystemöversiktSystembeskrivning Ladok3-funktionalitet månader före ursprunglig plan. Syftar till tidig.
Vad är på gång i SIMAIR under 2017? SIMAIR-användardag, Stefan Andersson E-post: Tel: 011 –
Nödvändigt verktyg för kommunens hantering av elever.
Sampers användardag Christian Nilsson
Transportmedel vid export 2013
Christer Anderstig, WSP
Malmö Innovationsarena
Regionalt cykelbokslut för 2014
Bakgrund FUD-uppdrag om motsättningar mellan prognosstyrd respektive målstyrd planering. Finansierat av Trafikverket Genomfört av Trivector Traffic och.
Nya mobilitetstjänster och digitalisering (Sveriges ingenjörer, ) Jonas Åkerman Strategiska hållbarhetsstudier, KTH
Antal omkomna Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter
Manpower Sweden Otorhinolaryngology
Analys av trafiksäkerhetsläget 2012
The Swedish charge on emissions of nitrogen oxides
IAEG-SDG Arbetsgrupp för geodata
Näringslivets landtransporter 2016, inrikes
Fördjupad utvärdering Frisk luft 2019
Ekonomisk statistik om högskolan - produktion och användning
Regional årlig uppföljning Giftfri miljö 2018 Skypemöte 6 sept
Lokala indikatorer - del av RU miljömåls-indikatorer
ÄR VAS-rådets rapporter aktuella? En titt på rapport nr 1-9
Näringslivets inrikes transporter, 2017
Fördjupad utvärdering Frisk luft 2019
Regional årlig uppföljning Giftfri miljö 2018 Skypemöte 6 sept
Presentationens avskrift:

Indata till SIMAIR SMHI Norrköping 26/10-2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Varför SIMAIR? 2018-09-18 Vägverket Behov Behövde en ersättning till föråldrade modeller (AIG, Landsvägsmodellen) Enkelt för användaren Ett bra komplement till mätningar MKB, Utvärdering av åtgärder, Inventering av luftkvalitet (MKN, MKM) Lösning Förberedda uppdaterade indata Trafik Meteorologi Bidrag från andra källor Uppdaterade tillförlitliga modeller Internetmodell Enkelt att ajourhålla, alla använder samma modeller m.m.

Trafikverkets roll i SIMAIR Finansiär Ansvarig för indata - Vägnät - Trafikdata/trafikflöden - Fordonssammansättning - Emissionsfaktorer Användare Trafikverket är med och finansierar drift- och förvaltning av SIMAIR, vi är även med och finansierar utveckling av systemet tillsammans Naturvårdsverket. Vi ansvarar för en del av den indata som är betydelsefull och vi är även användare av systemet. Några av mina kollegor kommer att berätta hur vi använder SIMAIR på några av våra olika regioner. Trafikverket ansvarar för indata om vägnät, trafikdata, fordonssammansättning och emissionsfaktorer och detta levereras som en del av den löpande driften av SIMAIR

Indata till SIMAIR SIMAIR Nationell vägdatabas Omgivnings-faktorer 2018-09-18 Vägverket Nationell vägdatabas Omgivnings-faktorer Fordonsbestånd TRAFIK-REGISTER Fordonsanvändning KÖRSTRÄCKE-DATABASEN m.m. Trafik-simulering SAMPERS/ EMME Emissions-mätningar på fordon HBEFA Trafiken på väglänkar i det statliga och kommunala vägnätet har tagits fram för hela Sverige. Trafikuppgifterna är baserade på data från NVDB (vägnät och trafikflöden) samt skattat trafikarbete i SAMPERS efterfrågematriser, vilka har kalibrerats mot statliga och kommunala trafikräkningar. Trafiken är uppdelad på personbilar och tung trafik. Emissionerna beräknas med modellen HBEFA och omfattar lätta/tunga fordon och bränsletyper samt för en klassificering av vägnätet som tolkats ur data från NVDB. SIMAIR Information om väglänken Emissionssamband EMISSIONER

Vägnät NVDB (Nationell Väg Data Bas) Väginformation för samtliga statliga och kommunala vägar uppbyggt på länkar Funktionell vägklass Trafikverket ansvarar för NVDB, NVDB Innehåller väginformation från samtliga statliga och kommunala vägar. Genom att använda NVDB, uppmätta trafikflöden från främst det statliga vägnätet och modellsimulerade trafikflöden över det kommunala vägnätet erhålls en någorlunda komplett bild av vägtrafiken. Emissionsfaktorerna uppdateras årligen, trafikflödena mer sällan, ca var tredje år. SIMAIR-systemet har även emissionsscenarier för vägtrafiken.

Emissionsfaktorer Emissionsfaktorer tas fram årligen från den europeiska emissionsdatabasen HBEFA (Handbook Emission Factors for Road Transport, http://www.hbefa.net ) Emissionsfaktorerna inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt försämring p g a åldring Översättningsnyckel mellan NVDB och HBEFA I första SIMAIR-modellen användes EVA-emissionsfaktorer, sedan implementerades EF:s från den europeiska ARTEMIS-modellen HBEFA3.2 är den version vi har nu. Pågår uppdatering till 3.3 som kommer innehålla uppdaterade emissionsfaktorer för lätta fordon och lätta lastbilar. Klart i början på 2017. Större uppdatering i version 4.1 under 2018 för alla emissionsfaktorer – lätta, tunga, avdunstning elanvändning för elbilar. Effekterna i scenariot beräknas som ett medeltal av hela den svenska vägtrafiken, exempelvis så består emissionsfaktorerna för person bil av såväl bensindrivna personbilar med katalysator som gamla bensindrivna personbilar utan katalysator

Grundstrukturen i HBEFA bygger på trafiksituationer 2018-09-18 Vägverket Vägtyp Körhastighet Trafiksituation I HBEFA sätts emissionsfaktorer per trafiksituation. Det finns 270 olika trafiksituationer totalt vara ca 80 st har identifierats för Sverige. Vägens kurvighet och lutning Trafikflödes förhållanden

SERMES Ett nationellt samarbetsnätverk och spegelgrupp till ERMES, bestående av VTI, IVL, AVL-MTC och WSP, vars verksamhet finansieras av Trafikverket. Grundades 2004, efter att beslutet togs att ersätta en nationell utsläppsmodell (EMV) med en gemensam europeisk modell - Artemis, senare sammansmält med HBEFA. Uppdateringar av HBEFA med nationella fordonsflottan och trafikaktivitetsdata. Beräknar de nationella utsläppen från vägtransporter på årsbasis, t.ex. för internationella rapporteringskrav för utsläpp till luft. Bidrar årligen till ERMES med utsläppsmätningar och andra indata. * VTI: Yearly updates of HBEFA with fleet and traffic activity data Yearly calculations of national emissions from road transport Improving traffic activity data for Sweden as input to HBEFA AVL MTC: Coordinating alternative fuel emission data within ERMES PEMS measurements on HDV in Sweden and reporting to ERMES IVL: Representative of Sweden in ERMES Executive Board On-road remote sensing activities in Sweden National user guide for HBEFA (together with WSP) WSP: Contributing to the development and updates of HBEFA traffic situations National user guide for HBEFA (together with IVL) *ERMES = European Research on Mobile Emission Sources

Fleet model Number of vehicles Traffic activity per registration year per vehicle category per vehicle subcategory (size etc.) per technology per emission concept Traffic activity per year, vehicle category and traffic situation mileage as function of age for vehicle subcategory load patterns (HDV) vehicle transformation, share of trailer (HDV) share of cold started vehicles per traffic situation AC-use Ambient conditions Traffic variation over year

Prognos (BAU) utsläpp av kvävedioxid En ökad andel dieselbilsandel och en förskjutning mot större andel NO2 av NOx ger en ökning av direktutsläppen under ett antal år när fordonsflottan domineras av äldre Euroklasser. I takt med att dessa byts ut och Euro 6 med sina strängare gränsvärden och bättre kontroll kommer in på marknaden så avtar utsläppen igen. Man ser en topp i utsläppen av NO2 kring år 2015, därefter börja de minska igen beroende på att Euro 6-kraven därefter kommer att få ett större genomslag i fordonsparken. Utsläppen av NO2 har ökat med 1 procent sedan 2012, men beräknas minska med ca 19 procent till 2020 och med 55 procent till 2030. Detta förutsätter då att regelverket för emissioner hos vägfordon presterar vad det lovar även i verklig trafik, och förutsättningarna för det verkar lovande enligt de mätningar på Euro 6/VI-fordon som har genomförts hittills. Fordon som uppfyller de nya Euro 6/VI-kraven för avgasutsläpp kommer successivt att penetrera marknaden och bedöms ge ett väsentligt bidrag till möjligheterna att klara gränsvärdet. De beräknas år 2020 stå för 41 procent av personbilarnas och lätta lastbilarnas trafikarbete och 58 procent av de tunga fordonens. År 2030 beräknas de att utföra 91 procent av personbilarnas och lätta lastbilarnas trafikarbete och 95 procent av de tunga fordonens.

Trafikdata Trafikinformation från statliga vägnätet och större genomfarter i kommunerna fås från NVDB Trafikinformation från övriga kommunala vägar fås genom modellsimuleringar Simulerade trafikflöden för större vägar (funktionell vägklass 1-6) med vissa års intervall, uppräkningsfaktorer för mellanliggande år SAMPERS - Nationellt analyssystem för persontrafik som bygger på regionala efterfrågemodeller Förutom vägnät innehåller NVDB även trafikinformation från statliga vägnätet och större genomfarter i kommunerna. Trafikinformation från övriga kommunala vägar uppskattas i SIMAIR genom modellsimuleringar (modellen EMME applicerad på SAMPERS-statistik). Trafikverkets levererar alla större vägar (funktionell vägklass 1-6) med simulerade trafikflöden ungefär vart tredje år. För åren mellan leveranser appliceras uppräkningsfaktorer, som levereras tillsammans med uttaget ur NVDB. För en mer komplett visuell presentation i SIMAIR har även vägar med funktionell vägklass 7-9 levererats. Dessa innehåller dock inga simulerade trafikflöden. Ny trafikprognos med basår 2014 finns från april 2016. Omfattar personbil, lastbil med och utan släp inkl bussar

Tack för uppmärksamheten! Martin Juneholm martin.juneholm@trafikverket.se