Minna-Marja Jokinen Lagstiftningråd Finansministeriet Helhetsinriktad ledning av kommunens verksamhet – nya kommunallagen ramar för ledandet Minna-Marja Jokinen Lagstiftningråd Finansministeriet

Teman Helhetsinriktat ledande av kommunens verksamhet Kommunstrategin Kommunen som ägare

Målen med kommunstrategin Marknaden – upphandlingar tredje sektorn - bidrag Kommunernas samarbete Avtalsvillkor bidragsvillkor Dottersamfund Delägda samfund Kommunens egen organisation och affärsverk Avtal om grundande, samarbetsavtal, bolagsordningar, delägaravtal, dels koncernanvisning Koncernanvisning Avtalstillsyn Reagering på avvikelser Styrelsearbetet Förvaltningsstadga Budget och ekonomiplan Bolags-, sammanslutnings- etc. möten, Styrelsearbete Representanter inom organ Koncerntillsyn Intern tillsyn

Styrning av kommunens verksamhet Kommunen leds som en helhet, utifrån kommunstrategin Lednings- och styrningsmedlen varierar beroende på organiseringen av verksamheten Den egna verksamheten och affärsverken – förvaltningsstadga, budget- och ekonomiplan (intern tillsyn!) Koncern – koncernanvisningar, ägarstyrningsmedel, styrelsearbetet (koncerntillsyn!) Samkommunerna, delägda samfunden – grundandeavtal, samarbetsavtal, bolagsordningar, delägaravtal etc. (dvs. ägarstyrningsmedlen), styrelsearbetet (reaktiv uppföljning) Upphandlade tjänster, sådana som producerats av tredje sektorn – avtalsvillkor, understöds- och finansieringsvillkor (reaktiv avtalstillsyn) Samordnande och kommunens övergripande intresse!

Kommunstyrelsens uppgifter bevaka kommunens intresse och, om inte något annat anges i förvaltningsstadgan, företräda kommunen och föra kommunens talan, svara för samordningen av kommunens verksamhet, svara för ägarstyrningen i kommunens verksamhet, sörja för kommunens interna kontroll och ordnandet av riskhanteringen.

Långsiktigt ledande, hantering av helheter? Skapar de olika branscherna, nämnderna, direktionerna etc. någon slags helhet, har de någon gemensam nämnare? Är alla olika strategier, planer och program som kommunen antagit kompatibla? Leder de i samma riktning? Har de ekonomiska realiteterna tagits i beaktande? Måste man göra avkall på målsättningarna i strategierna och programmen i samband med budgetbehandlingen? Eller faller de annars bara i glömskan?

”centralt beläget, utmärkta trafikförbindelser, bra att bo i, bra att leva i, företagarvänligt kreativt paradis för barnfamiljer”

Kommunstrategins karaktär ändras Ekonomiska realiteter och utvecklingsutsikter Nedläggning av lösstående strategier och planer Samordning Gemensam uppfattning om inriktning av resurser Långsiktiga målsättningar för kommunens verksamhet och ekonomi Styr beredningen och beslutsfattandet Strikt koppling mellan strategi och ekonomi

Kommunstrategin Fullmäktiges lagstadgade styrinstrument som inkluderar långsiktiga målsättningar för kommunens verksamhet och ekonomi Kommunstrategin ska ta i beaktande Främjandet av kommuninvånarnas välfärd; Ordnandet och produceringen av tjänster; De lagstadgade servicemålsättningarna för kommunernas uppgifter; ägarpolitiken; personalpolitiken; Kommuninvånarnas deltagnings- och påverkningsmöjligheter; samt Utvecklandet av levnadsmiljön och den regionala livskraften. Politisk och verksamhetsmässig förpliktelse, dvs. styr beslutsberedningen och beslutsfattandet Ska tas i beaktande vid utarbetandet av kommunens budget och ekonomiplan

Balansen uppvisar… ett stort För vilket ändamål? Strategiskt ägande? Kan kommunen vara en stark ägare?

För vilket ändamål grundas det? För vilket ändamål? Hur äger man tillsammans? På marknaden … inte på marknaden … var finns kunderna? Exitproblem? Hur är det med den demokratiska kontrollen och öppenheten?

Övervägning, linjedragningar, beslut Principerna enligt vilka kommunen medverkar i olika organisationer och samfund som ägare, investerare, finansierare eller i samarbete med andra kommuner Principerna konkretiseras som riktlinjer som styr beslutsberedningen, som konkreta ägarstyrningsåtgärder samt t.ex. som finansierings- och investeringsbeslut i samband med grundandet av samfund eller i anslutning till avtalsförhållanden Vid enskilda beslut bör man vara medveten om och identifiera beslutens konsekvenser och verkningar (t.ex. grundande av ett aktiebolag eller annat samfund, avtalsförhållanden)

” Aktiebolagslagen är en lag bland andra lagar…”

Ägarstyrningen Åtgärder genom vilka kommunen i egenskap av ägare eller medlem medverkar i ett bolags eller ett annat samfunds förvaltning och verksamhet Ägarstyrningen baserar sig på målen i kommunstrategin Medlen bestäms enligt lagstiftningen som gäller samfundet: grundavtal, bolagsordningar, andra avtal (t.ex. delägaravtal, samkommunens grundavtal), personval, utfärdande av anvisningar utövande av annan beslutandemakt

Ägarstyrningen Aktiv verksamhet Kräver beredning, tydliga ställningstaganden, reagering, förhandlingskultur, avtalskompetens, diskussion, kommunikation om ägarens målsättningar Tydlig arbets- och ansvarsfördelning inom kommunens organisation!

Ändringar i koncernsamfund Skärpt ägarstyrning Agerande i enlighet med ägarens avsikter och målsättningar – förutsätter tydligt viljetillstånd av ägaren! Kommunallagen aktiebolagslagen i samklang: bolagsordningar, delägaravtal etc. Bestämmelserna i koncernanvisningarna Styrelsens uppställning – bör inkludera tillräcklig kompetens i fråga om ekonomin och affärsverksamheten inom samfundets verksamhetsområde Konkurrensneutralitetsärenden Förutsättningarna för borgensåtaganden och säkerheter

Kommunstyrelsens ansvar Tjänsteinnehavarnas ansvar Fullmäktiges ansvar Ange tydligt viljetillstånd Staka ut strategiska riktlinjer Sätta upp mål Följa upp och övervaka förverkligandet Kommunstyrelsens ansvar Samordnande Praktiska åtgärder inom kommunens intressebevakning och ägarstyrningen Styrning, uppföljning, reagering Intern tillsyn och riskhantering Tjänsteinnehavarnas ansvar beredningens kvalitet Kompetens och expertis Reaktivitet Samordnande och insikt om kommunens övergripande intressen

Tack!