Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2017 SUHF-statistiken 2017

www.suhf.se/arbetsgrupper/Suhf-modellen/Full kostnadstäckning SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten Statistik för 2011-2017: www.suhf.se/arbetsgrupper/Suhf-modellen/Full kostnadstäckning SUHF-statistiken 2017

SUHF-statistik Statistiken bygger på uppgifter från respektive lärosäte. Respektive lärosäte ansvarar för kvaliteten i uppgifterna. Andel indirekta kostnader 2017 = budgeterade indirekta kostnader 2017/ verksamhetskostnader 2016. Endast stödverksamhetens lokalkostnader ingår i indirekta kostnader. Kärnverksamhetens lokalkostnader är direkta kostnader. Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2016, dvs exklusive resultat från andelar i hel- och delägda företag, uppbördsverksamhet och transfereringar. Högskolan i Borås (HB) redovisar inte de indirekta kostnaderna uppdelat på funktioner. I statistiken redovisas därför samtliga indirekta kostnader vid HB som nivåspecifika kostnader (224 mnkr) uppdelat på verksamhetsgrenarna utbildning och forskning. SUHF-statistiken 2017

SUHF-statistik Fr o m 2011 har information om s k ”direktifierade” kostnader och ”lokal avgift” i lönekostnadspålägget samlats in och inkluderats i indirekta kostnader. Ovannämnda kostnader ingick inte 2010. Jämförelser mellan åren omfattar därför endast 2011 - 2017. Handelshögskolan i Stockholm och Mälardalens högskola har inte lämnat uppgifter för 2017. Uppgifter för Högskolan på Gotland har i statistiken adderats till Uppsala universitet för åren före samgåendet 1 juli 2013. Vissa typer av kostnader hanteras på olika sätt på olika lärosäten trots att det handlar om samma slags kostnader. Ett lärosäte hanterar kostnaden som en lärosätesgemensam kostnad medan ett annat lärosäte fördelar ut kostnaden till lägsta nivån (kostnadsbäraren) enligt någon princip för fördelning, kostnaden bokförs då i många fall som en direkt kostnad. Syftet med att fördela ut kostnaden kan t ex vara att öka kostnadsmedvetandet i organisationen och därigenom ge incitament till besparingar. Kostnader som fördelas ut med en schablonmetod och inte en exakt mätning kallas ”direktifierade” kostnader. Definitionen av direktifierade kostnader framgår av nästa bild. Exempel på sådana kostnader är olika typer av IT-kostnader, telefonkostnader mm. Vid bokföring av löner bokförs också sociala kostnader på lönen. Lärosätet beslutar om en %-sats som gäller under kalenderåret. Ibland används olika procentsatser beroende på personens ålder, men några lärosäten använder samma procentuttag oavsett ålder. Avgiften avser i första hand de lagstadgade och avtalade avgifterna. Se vidare bild 8. I vissa fall lägger lärosätet också in en sk ”lokal avgift” för att finansiera vissa kostnader. Det kan vara t ex företagshälsovård, kostnader för pensions-administration, delpension eller förändring av semesterlöneskuld. Lärosätet bestämmer själv storleken på en ev lokal avgift. Lokal avgift är en form av direktifiering. SUHF har rekommenderat lärosätena att inte ta ut någon lokal avgift. I normalfallet är det så att de kostnader som den lokala avgiften finansierar hade utgjort en indirekt kostnad om den lokala avgiften inte hade debiterats ut. Lokal avgift liksom direktifierade kostnader sänker alltså de indirekta kostnaderna på lärosätet. För att jämförelser ska bli mera rättvisande har därför uppgifter om direktifierade kostnader (inkl lokal avgift) samlats in och lagts till lärosätets indirekta kostnader på lärosätesgemensam nivå. SUHF-statistiken 2017

Direktifiering ”Kostnader som är gemensamma för många kostnadsbärare men inte ingår i de indirekta kostnaderna på någon av nivåerna och fördelas med hjälp av en relevant fördelningsbas och bokförs direkt på kostnadsbäraren med filinläsning eller med trigger.” Se även text på föregående bild. SUHF-statistiken 2017

Lokal avgift i lönekostnadspålägg Intern finansiering av vissa personalrelaterade kostnader som tas ut tillsammans med lagstadgade och avtalade sociala avgifter i lönekostnadspålägget. Exempelvis kostnader för företagshälsovård, pensionsadministration, delpension eller förändring av semesterlöneskuld. Se även text på bild 4. SUHF-statistiken 2017

Lönekostnadspålägg 2017 Rekommendation från SUHF mars 2011: ”Alla lärosäten rekommenderas att definiera lönekostnadspålägget på ett enhetligt sätt och snarast övergå till att inkludera endast följande avgifter i lärosätets lönekostnadspålägg. Lagstadgad arbetsgivaravgift 31,420 % Kåpan inkl särskild löneskatt 2,485 % Iåpen inkl särskild löneskatt 3,107 % Trygghetsstiftelsen 0,355 % Lokalt aktivt omställningsarbete 0,300 % Arbetsgivarverket 0,085 % = 37,752% + kostnaden för pensionsåtaganden enligt lärosätets beräkning (olika för varje lärosäte). Procentsatserna ovan avser 2011 och gäller för de lärosäten som är statliga myndigheter. Övriga lärosäten rekommenderas anpassa lönekostnadspålägget efter ovanstående riktlinjer och efter förutsättningarna för respektive organisationsform.” På bilden redovisas %-satsen för lönekostnadspålägg 2017 för lärosätena. De obligatoriska avgifterna för 2017 är 0,005 % lägre än för 2011 (se bild 7). Kungl. Konsthögskolans (KKH) lokala avgift är rapporterad som ”avtalspremie”. SUHF-statistiken 2017

Andel indirekta kostnader   2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utbildning 34,3% 34,5% 34,1% 33,8% 33,3% 33,5% 33,2% Forskning 20,2% 20,5% 19,9% 19,8% 20,1% 19,6% 19,5% Totalt 26,3% 26,5% 25,9% 25,6% 25,5% 25,2% 25,0% Denna bild visar hur andelen indirekta kostnader (budgeterade) i förhållande till totala verksamhetskostnader (utfall föregående år) har utvecklats 2011-2017. I löpande priser har såväl indirekta kostnader som verksamhetskostnader ökat, verksamhetskostnaderna har ökat med 23 % under perioden medan de indirekta kostnaderna under samma tid ökat med 17 %. Av nedanstående tabell framgår förändringar mellan åren (löpande priser). Inklusive direktifiering utbildning forskning utbildning + forskning verksamhets-kostnader indirekta kostnader 2011->2012 5,19% 4,97% 6,22% 7,39% 5,78% 6,03% 2012->2013 1,24% 0,25% 5,49% 2,62% 3,68% 1,30% 2013->2014 0,77% -0,08% 4,81% 4,43% 3,12% 1,94% 2014->2015 2,09% 0,89% 3,88% 5,05% 3,15% 2,80% 2015->2017 2,86% 3,00% 4,22% 1,70% 3,67% 2,39% 2011->2017 12,69% 9,25% 27,15% 22,95% 20,95% 15,25% SUHF-statistiken 2017

Inrapporterade direktifieringar 2017   Utbildnings- och forskningsadmin Ekonomi- och personaladmin Infrastruktur och service Utbildning 17,3 17,1 109,5 Forskning 6,0 21,9 261,3 Summa 23,3 39,0 370,8 Totalt har 433,2 mnkr upptagits som direktifieringar. De direktifierade kostnaderna utgör ca 0,6 % av totala verksamhetskostnader i sektorn. mnkr SUHF-statistiken 2017

Andel indirekta kostnader 2017 10 största lärosäten = Karolinska institutet (KI), Lunds universitet (LU), Uppsala universitet (UU), Göteborgs universitet (GU), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Chalmers tekniska högskola (CTH), Stockholms universitet (SU), SLU, Umeå universitet (UmU) och Linköpings universitet (LiU). Dessa lärosäten står tillsammans för 89 % av total verksamhetsvolym för forskning. Det är därför som dessa lärosätens lägre andel får så stort genomslag på kolumnen ”alla”. SUHF-statistiken 2017

Andel indirekta kostnader För 2017 har indirekta kostnaders andel av totala verksamhetskostnader för forskningen varit i stort sett oförändrad för de 10 största lärosätena, medan andelen har minskat med 0,3 % för övriga lärosäten. Påverkan totalt för alla lärosäten blir en minskad andel med knappt 0,1 %. HHS ingår inte i underlaget för något av åren i jämförelsen, medan MdH inte ingår i underlaget för 2017. SUHF-statistiken 2017

Andel indirekta kostnader 2017 Varje lärosäte motsvarar en fyrkant i diagrammet. Vågrätt axel visar totala verksamhetskostnader för forskningen (år 2016) och lodrätt axel visar de indirekta kostnadernas andel av totala verksamhetskostnader. Markeringarna längst till höger, t ex avser LU och KI, med verksamhetskostnader inom forskning på ca 5,5 miljarder och andel indirekta kostnader ca 17 %. SUHF-statistiken 2017

Andel indirekta kostnader 2017 Här visas delvis samma information som i föregående bild; andel indirekta kostnader av totala verksamhetskostnader avseende forskning. Varje lärosäte presenteras som en stapel, sorterat efter andel indirekta kostnader, lägst till högst. SUHF-statistiken 2017

Jämförelse tidigare år SUHF-statistiken 2017

Jämförelse tidigare år Mälardalens högskola ingår ej i årets statistik, men fanns med bland dessa lärosäten föregående år. SUHF-statistiken 2017

Jämförelse tidigare år - forskning FHS, KMH och SKH har ofullständiga tidsserier – i SKH:s fall på grund av att lärosätet tidigare inte existerade i samlad form. SUHF-statistiken 2017

Andel indirekta kostnader Tidigare visades information för verksamhetsgrenen forskning, de kommande bilderna visar samma uppgifter men för verksamhetsgrenen utbildning. Information för hela verksamheten (utbildning + forskning) visas därefter. SUHF-statistiken 2017

Andel indirekta kostnader SUHF-statistiken 2017

Jämförelse tidigare år - utbildning SUHF-statistiken 2017

Jämförelse tidigare år - utbildning Mälardalens högskola ingår ej i årets statistik, men fanns med bland dessa lärosäten föregående år. SUHF-statistiken 2017

Jämförelse tidigare år - utbildning FHS, KMH och SKH har ofullständiga tidsserier – i SKH:s fall på grund av att lärosätet tidigare inte existerade i samlad form. SUHF-statistiken 2017

Andel indirekta kostnader När man ser på andelen indirekta kostnader för hela verksamheten är mixen mellan utbildning och forskning en viktig förklaringsfaktor. SUHF-statistiken 2017

Andel indirekta kostnader SUHF-statistiken 2017

Jämförelse tidigare år - totalt SUHF-statistiken 2017

Jämförelser tidigare år - totalt Mälardalens högskola ingår ej i årets statistik, men fanns med bland dessa lärosäten föregående år. SUHF-statistiken 2017

Jämförelser tidigare år - totalt FHS, KMH och SKH har ofullständiga tidsserier – i SKH:s fall på grund av att lärosätet tidigare inte existerade i samlad form. SUHF-statistiken 2017

Verksamhetsgrenar 2017 40 % (41 %) av sektorns totala verksamhetskostnader avser utbildning och 60 % (59 %) avser forskning. 53 % (54 %) av de indirekta kostnaderna avser utbildning och 47 (46 %) avser forskning. Analysen visar att utbildningen utnyttjar stödverksamheten i relativt sett större omfattning än forskningen. Motsvarande siffror för 2016 inom parentes. SUHF-statistiken 2017

Verksamhetsgrenar - utveckling Diagrammet visar hur utbildningens verksamhetskostnader som andel av totala verksamhetskostnader har förändrats över tid, från 43 % till 40 %. Forskningens verksamhetskostnader har ökat motsvarande, från 57 % till 60 %. Indirekta kostnader för utbildning som andel av totala indirekta kostnader har minskat, från 56 % 2011 till 53 % 2017 medan indirekta kostnader för forskning har ökat från 44 % till 47 %. Populationen av lärosäten är inte alltid precis densamma från år till år – för 2017 ingår exempelvis ej MdH, och före 2015 fanns ej SKH med. Variationen av ingående lärosäten på marginalen har dock begränsad effekt på det totala mönstret. SUHF-statistiken 2017

Verksamhetsgren/nivå 2017 Totala verksamhetskostnader fördelar sig med 40 % (41 %) på utbildning och 60 % (59 %) på forskning, se stapeln längst till höger på bilden ovan. De indirekta kostnaderna däremot avser i större omfattning utbildning. Denna bild visar hur de indirekta kostnaderna fördelar sig på olika nivåer. De högskolegemensamma och fakultetsgemensamma kostnaderna avser till ca 40 % forskning medan en något större andel 53 % (52 %) av de institutionsgemensamma kostnaderna avser forskningen. Motsvarande siffror för 2016 inom parentes. SUHF-statistiken 2017

Nivåer 2017 Denna bild visar på vilken nivå i organisationen som de indirekta kostnaderna finns. För de lärosäten som har tre nivåer finns knappt hälften, 49 % (49 %), av kostnaderna på den högskolegemensamma nivån, 15 % (17 %) på fakulteter/motsvarande och 36 % (35 %) på institutionsnivån. För de lärosäten som har indirekta kostnader bara på två nivåer är fördelningen 66 % (66 %) på högskolegemensam nivå, 6 % (0 %) på fakultetsnivå och 29 % (34 %) på institutionsnivå. I dessa siffror ingår några mindre lärosäten som har gemensamma kostnader på bara en nivå, den högskolegemensamma. För fakultetsnivån gäller att principen tidigare har varit att lärosäten med två nivåer har redovisats i statistiken som högskolegemensam+institutionsgemensam, även om den andra nivån har varit fakultetsgemensam. Denna princip är reviderad från 2017. Drygt en tredjedel av de indirekta kostnaderna för alla ingående lärosäten i statistiken finns på institutionsnivån. Motsvarande siffror för 2016 inom parentes. SUHF-statistiken 2017

Nivåer 2017 Denna bild visar de gemensamma kostnaderna för utbildning respektive forskning fördelat på nivåer i organisationen. För forskningen finns en större andel av de gemensamma kostnaderna på institutionsnivån jämfört med utbildningen (40 % för forskningen mot 32 % för utbildningen på lärosäten med tre nivåer i organisationen). För fakultetsnivån gäller att principen tidigare har varit att lärosäten med två nivåer har redovisats i statistiken som högskolegemensam+institutionsgemensam, även om den andra nivån har varit fakultetsgemensam. Denna princip är reviderad från 2017. SUHF-statistiken 2017

Nivåer – utveckling Denna bild visar hur de gemensamma kostnadernas fördelning på olika nivåer i organisationen har förändrats över tiden, från 2011-2017. Trenden visar att fakultetsnivån har minskat över tid, medan mönstret för institutionsnivån har varierat och högskolenivån har varit stabil. 2017 har den högskolegemensamma nivån ökat medan institutionsgemensamma nivån backat något. SUHF-statistiken 2017

Nivåer utbildning - utveckling Diagrammet visar hur de indirekta kostnaderna för utbildning fördelats på de olika nivåerna över tid. De högskolegemensamma kostnadernas andel minskade mellan 2012 och 2013, för att därefter stadigt återhämta sig, och även öka i förhållande till den första mätpunkten. De fakultetsgemensamma kostnadernas andel såg ett motsvarande avbrott mellan 2014 och 2015, och har därefter sakta börjat öka igen. De institutionsgemensamma kostnadernas andel har varierat något över tid, och är idag cirka en procentenhet lägre än vid tidsseriens inledning. SUHF-statistiken 2017

Nivåer forskning - utveckling Diagrammet visar hur de indirekta kostnaderna för forskning fördelats på de olika nivåerna över tid. De högskolegemensamma kostnaderna har varit förhållandevis stabila över tid, medan de två andra nivåerna har varierat i högre utsträckning. Utvecklingslinjerna för de fakultetsgemensamma respektive institutionsgemensamma kostnaderna följer därmed även varandra mycket väl i motsatta riktningar, vilket indikerar att rörelser primärt har förekommit mellan dessa två nivåer. Den senaste större sådana rörelsen skedde mellan 2014 och 2015, men därefter har förhållandet långsamt börjat återställas. Förhållandet mellan alla tre nivåer är idag i det närmaste oförändrat gentemot ursprungsläget 2011. SUHF-statistiken 2017

Funktioner 2017 Denna bild visar hur de totala gemensamma kostnaderna fördelar sig mellan de funktioner som definierats i SUHF-modellen: Ledning Utbildnings- respektive forskningsadministration Ekonomi- och personaladministration Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt SUHF-statistiken 2017

Funktioner 2017 - andel Denna bild visar hur de gemensamma kostnaderna fördelar sig på funktionerna per verksamhetsgren. Kostnaderna för utbildningsadministration (röda fältet, 37 %) utgör en väsentligt större andel av de gemensamma kostnaderna än kostnaderna för forsknings-administration (16 %). Motsatt gäller för kostnaderna för ekonomi- och personal-administration (grönt fält), forskningen 22 % mot 12 % för utbildningen. Även för infrastruktur och service (lila fält) är skillnaden tydlig (32 % för forskningen mot 25 % för utbildningen). SUHF-statistiken 2017

Funktioner 2017 - belopp Denna bild visar gemensamma kostnader (tkr) för 2017 uppdelat per funktion och verksamhetsgren. SUHF-statistiken 2017

Funktioner utbildning - utveckling Denna bild visar hur kostnaderna (tkr, löpande priser) för olika funktioner har utvecklats över tid. SUHF-statistiken 2017

Funktioner forskning - utveckling Denna bild visar hur kostnaderna (tkr, löpande priser) för olika funktioner utvecklats över tid. SUHF-statistiken 2017

Förkortningar (bokstavsordning) 10 största lärosäten Chalmers tekniska högskola CTH Göteborgs universitet GU Karolinska Institutet KI Kungliga Tekniska Högskolan KTH Linköpings universitet LiU Lunds universitet LU Sveriges lantbruksuniversitet SLU Stockholms universitet SU Umeå universitet UmU Uppsala universitet UU Högskolan Kristianstad HKr Högskolan i Skövde HS Högskolan Väst HV Karlstads universitet KaU Konstfack KF Kungliga Konsthögskolan KKH Kungliga Musikhögskolan KMH Linnéuniversitetet LNU Luleå tekniska universitet LTU Malmö högskola MaH Mälardalens högskola MdH Mittuniversitetet MiUN Stockholms konstnärliga högskola SKH Södertörns högskola SH Örebro universitet OU Lärosäten som sammanslagits: Stockholms dramatiska högskola SDH Dans- och Cirkushögskolan DCH Operahögskolan OH Dramatiska institutet DI Högskolan på Gotland -> Uppsala univ HG Övriga: Blekinge tekniska högskola BTH Försvarshögskolan FHS Gymnastik- och idrottshögskolan GIH Högskolan i Borås HB Högskolan Dalarna HD Högskolan i Halmstad HH Handelshögskolan i Stockholm HHS Högskolan i Gävle HiG Högskolan i Jönköping HJ Vid årsskiftet 2010-2011 gjordes en sammanslagning av Dramatiska Institutet och Teaterhögskolan i Stockholm under namnet Stockholms dramatiska högskola. 1 januari 2014 gick Stockholms dramatiska högskola samman med Operahögskolan och Dans- och Cirkushögskolan till Stockholms konstnärliga högskola. Högskolan på Gotland gick 1 juli 2013 samman med Uppsala universitet.