Regeringens budgetförutsättningar

Regeringens budget – från 2016 Satsning på lärarlöner 1,5 mdkr hösten 2016, 3 mdkr årligen från 2017 Riktat statsbidrag äldreomsorgen 2 mdkr årligen 2016-2018 Höjd schablonersättning för nyanlända (<65år: 83’->125’,>65år: 52’->78’ ), prestationsbaserad ersättning försvinner Höjd ersättning till kommunerna för asylsökandes barn och ungas skolgång +50% Neddragning på gymnasieskolan (470 mnkr) Höjning av maxtaxan för äldreomsorgen (-74 mnkr 2016, -148 mnkr 2017). (I praktiken tvingar den senare åtgärden kommunerna att höja avgifterna för att inte förlora pengar.)

Regeringens budget – nytt 2017 Välfärdssatsning 10 mdr varav 7,7 till kommuner Lovskola införs från 2017 (30 mnkr) samt 2018 (60 mnkr.) ”Läsa-skriva-räkna garanti” från 2018 (130 mnkr) Rätt till Komvux (530 mnkr) Satsning på transportinfrastruktur 3,7 mdr 2019 samt 5 mdr 2020 Förebygga mäns våld mot kvinnor årligen 700 mnkr 2017-2020 Kompetensutveckling för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård 50 mnkr 2017, därefter årligen 200 mnkr 2018-2019 Klimatklivet 2017-2020, 700 mnkr årligen

Regeringens budgetförutsättningar Konjunkturåterhämtningen i världen fortsatte under inledningen av 2016, även om den globala BNP-tillväxten var måttlig. Tillväxten i BNP hos våra nordiska grannar bedöms som relativt låg. I Norge till följd av det låga oljepriset och i Finland framför allt på grund av minskad efterfrågan från exportmarknaderna Ryssland och Euro-området. Tillväxten i euroområdet tilltog under inledningen av 2016, men den är fortfarande ojämnt fördelad. Starkare investeringsutveckling understödd av expansiv penningpolitik och något expansiv finanspolitik förväntas framöver. Tillväxten 2017 bedöms fortsätta i samma takt som 2016. Resultatet av den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskap väntas medföra något lägre BNP-tillväxt i Storbritannien under andra halvan av 2016. Men, enligt regeringen, föreföll i slutet av augusti risken för spridningseffekter till andra länder vara begränsad. Svensk ekonomi växte snabbt 2015 och tillväxten väntas bli hög även 2016 för att avta 2017. Konjunkturläget bedöms vara i det närmaste balanserat och de kommande åren präglas av en mer normal tillväxttakt.

Regeringens konjunkturbedömning Låga räntor, ökad sysselsättning, ökad disponibel inkomst samt högt hushållsparande tyder på fortsatt hög konsumtionstillväxt i hushållen framöver. Den offentliga konsumtionen väntas också vara fortsatt hög 2016-2017 och antalet sysselsatta i kommuner och landsting väntas öka med 27 000 personer. Löneökningarna var tämligen låga under 2016 men väntas stiga under 2017.

Regeringens skatteunderlagsprognos Regeringens prognos visar en mycket stark skatteunderlagstillväxt med större ökningstal än SKL:s, framför allt år 2017. Den viktigaste förklaringen är att regeringens prognos baseras på större ökning av antalet arbetade timmar.

Fördelning av välfärdssatsning

Fördelning av välfärdssatsning - Sollefteå 2017 2018 2019 2020 2021 Flykting variabler 27 478 19 630 11 780 Befolkningsfördelning 4 217 7 030 9 840 14 060 Summa 31 695 26 660 21 620 I våras 29 800 29 700 25 000 20 300 13 100 OBS! Preliminär beräkning

SKLs budgetförutsättningar

Sammanfattning SKLs ekonomirapport Kostnadstrycket i kommunsektorn ökar nu så starkt att det krävs betydande skattehöjningar framöver, på närmare 1,3 skattekronor fram till 2020. Främst är det befolkningsförändringar som ligger bakom. Fler äldre driver kostnader i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. 650 000 fler människor i Sverige år 2020. Krav på ökad omfattning och bättre kvalitet på välfärdstjänster, nya läkemedel och behandlingsmetoder, tryck på omvandling mellan verksamheter av demografiska skäl och ett starkt omvandlingstryck hos kommuner och landsting som krymper eller växer. Stor invandring/många nyanlända påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och landsting. Erfarenheten visar att det tar lång tid innan flyktingar/asylsökasylsökande etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden.

Sammanfattning SKLs ekonomirapport Befinner oss i högkonjunktur, med tilltagande arbetskraftsbrist vilket påverkar den kommunala ekonomin negativt genom löneökningar och personalbrist i vissa yrken. BNP beräknas nästa år öka med 2,4 procent för att åren därefter ligga runt 2% Ett problem dessa år är att BNP och sysselsättning utvecklas svagt per capita. ”Försök till prognoser på längre sikt än ett och ett halvt år brukar som regel vara tämligen meningslösa – rena gissningar fungerar i stort sett lika bra” De akuta insatserna av den stora flyktinginvandringen 2015 fasas ut åren 2018–2020.

Ny befolkningsprognos nya förutsättningar Prognos på 10,5 miljoner invånare 2020 jämfört med 9,8 miljoner. En stor del av invandrarna är i yrkesaktiv ålder vilket på sikt bör ha en positiv inverkan på möjligheterna att finansiera välfärden. De närmaste åren är det inte så, beroende på att dagens invandrare till mycket stor del består av flyktingar. =>Sämre möjligheter till egen försörjning samt lägre skattebetalningsförmåga, behov av större insatser i skola, vård och omsorg.

Ny befolkningsprognos nya förutsättningar 2010 2015 2020 Förändring % 115 900 130 700 14 800 +12,7 1-6 658 100 711 100 761 600 103 500 +15,7 7-15 901 000 993 200 1 121 400 220 400 +24,5 16-18 374 900 309 800 361 400 -13 500 -3,6 19-64 5 628 400 5 773 800 6 019 900 391 500 +7,0 65-84 1 486 000 1 688 800 1 837 100 351 100 +23,6 85+ 251 200 258 500 265 300 12 100 +4,8 Total 9 415 600 9 851 000 10 497 300 1 081 700 +11,5

Konjunktur/Tillväxt Sveriges BNP beräknas åren 2017–2020 växa med drygt 2 procent per år. En sådan tillväxt är något starkare än normalt, men inte om man sätter den i relation till befolkningsutvecklingen.

Skattetillväxt i riket

Konjunktur/Tillväxt Räknar man bort effekten av ändrade räntor och energipriser så är inflationen uppe i 1½ procent. Efterhand kommer den negativa effekten av lägre räntor och sänkta energipriser att falla ur tolvmånaderstalen för KPI. Under 2018 år beräknas inflationen beräknad enligt KPI nå upp i 2 procent.

Skatteunderlag

Skatter Sollefteå 2016 Kommun: 23,39% 1% => +/- 37mnkr Landsting: 11,29% 6:e högsta

Konjunktur/Tillväxt Vad innebär detta för Sollefteå Kommun? Kommentarer i våras: Gynnsam skattetillväxt framåt, finns risk? Geografiska skillnader i tillväxt kompenseras till stor del via inkomstutjämningen. Regleringsbidraget bromsar dock kompensationen.

Konjunktur/Tillväxt Kommunalverksamhet, prisindex (PKV) * Ökad kvalitet på arbetskraften ligger ej med i löneökning (Pga högre utbildningsnivå). Övrig förbrukning är en viktning av löneökning samt ”kommunprisindex” (KPIF-KS) 2016-2017 ingår med lärarlönesatsning 0,3% 2018-2020 ökar pensionskostnaderna, effekt på PKV 0,2% PKV = Prisindex kommunal verksamhet

Konjunktur/Tillväxt Vad innebär detta för Sollefteå Kommun (oförändrad befolkning)? Nettokostnadsutveckling samt skatteutveckling

Räntor Nästa beslut 28:e april

Räntor Kommunens lån 2016: 889 220 tkr (120 mnkr övergår till Sollefteåforsen) Budget 2017 Amortering: -15 mnkr Räntekostnad i budgetförslag 2018-2020 (+0,25%/år): 2017: 10,3 mnkr 2018: 12,7 mnkr 2019: 14,3 mnkr 2020: 15,9 mnkr Nästa beslut 28:e april

Investeringar Investeringar Större förändringar Utgå från fastslagna ramar Ev justering utifrån förändrade förutsättningar Större förändringar Ändrad redovisningsprincip bredbandsinvesteringar. Kostnad och bidrag skall bokföras på balansräkning och skrivas av var för sig. Ingen resultateffekt. Komponentavskrivning skall tillämpas vilket innebär att underhåll som idag ligger i driftsredovisningen skall bokföras som investering. Resultateffekt okänd, över tid ingen. Båda förändringarna kommer att kräva justering av budget Nästa beslut 28:e april

Investeringar Hågesta bron: fördyring med 6 mnkr under 2017, ca 2 mnkr kommer behöva flyttas från 2016. Nästa beslut 28:e april

Investeringar/avskrivningar Utfall 2014: 51,9 mnkr =>Prognos 52,4 mnkr (Gemensamt grundskola) Föreslagen budget : 2017: 52,4 mnkr; 2018-2019: 53 mnkr Större förändringar Ändrad redovisningsprincip bredbandsinvesteringar. Kostnad och bidrag skall bokföras på balansräkning och skrivas av var för sig. Ingen resultateffekt. Komponentavskrivning skall tillämpas vilket innebär att underhåll som idag ligger i driftsredovisningen skall bokföras som investering. Resultateffekt okänd, över tid ingen. Båda förändringarna kommer att kräva justering av budget Nästa beslut 28:e april

Pensioner/Semesterlöneskuld Pensionskostnad Budgeterat 2017: 36 mnkr Föreslagen budget 2018-2020: 36 mnkr ”Buffert” borta 2019 enligt KPA Förväntad lägre kostnad: PO-buffert 0,52% 2,5 mnkr PO pensionärer ? Mnkr OBS: Från 1/1 2018 upphör troligen blandmodellen. Fullfondering innebär att pensionsförpliktelsen blir skuld och kostnaden lyfts från resultaträkningen och blir en amortering istället. Semesterlöneskuld Budget 2017: 3 mnkr Föreslagen budget 2018-2020: 3 mnkr Nästa beslut 28:e april