Skolkampanj #nätrespekt Förslag lektion o samtalsguide – unga o vuxna Safer Internet Day 6 feb 2018 Hej och välkommen till det här diskussionsunderlaget. Många av de problem som kan dyka upp när det kommer till internetanvändning, konflikter, mobbning och kränkningar – är sådant som ni redan har verktyg att hantera och hanterar varje dag i skolan. Vi vill avdramatisera föreställningarna kring nätet, och visa på de vanligaste användningsområdena; Information, kommunikation och socialt umgänge. Precis som överallt annars där människor möts kan det uppstå konflikter och svåra situationer. Vi tipsar om vart man kan vända sig vid kränkningar och hot på nätet. Unga är experterna på sin egen användning. Vuxna är experter på annat som behövs på nätet som t.ex. ett kritiskt förhållningssätt, kunskap om konflikter, vänskap, hälsa, utsatthet osv. Hur vi väljer att bemöta varandra på nätet – det är allas vårt ansvar. Det här materialet avser inte att vara heltäckande, utan är underlag för samtal, och skapar förhoppningsvis lust att ta reda på mer. På sista sidan finns många länkar och tips för mer kunskap. Materialet kommer inte att gå in på sexuell utsatthet på nätet. Då rekommenderar vi istället materialet ”Ett filter huvet”.

Kärlek på nätet När vi läser om internet i media är det ofta fokus på det negativa. Ungdomar som råkar illa ut, vuxna som utnyttjar barn och unga. Nakenbilder som får spridning. Nätmobbning. Men nätet är ju så mycket mer än det. Framför allt är nätet ett ställe där vi håller kontakten med vänner och bekanta. Där vi spelar spel, byter musik eller bilder. Det kan också vara ett ställe där vi möter kärleken. Oftast är internet en positiv plats, men ibland blir det en negativ. Då kan det handla om kränkningar och mobbning, sexuella trakasserier och hot om våld. Det är viktigt att vi inte skuldbelägger den som har utsatts. Skulden ska läggas där den hör hemma. Det innebär att inte mena/tycka att den som blivit utsatt ska skylla sig själv. Det finns de som menar att du får skylla dig själv om du visar dig naken för din partner i webcam, om du blir våldtagen när du följer med en främmande person hem, haft många sexuella partners eller utmanande kläder. Skulden måste alltid ligga på förövaren. Den som betett sig illa. Den som spridit bilder, kränkt någon eller begått ett sexuellt övergrepp.

Frågor att ställa! Vad gör vi på nätet – egentligen? Vem avgör vad som är roligt, tråkigt, meningslöst, obehagligt? Spelar vi spel? Vilka? Skiljer de sig åt? Använder vi sociala medier? Hur skildrar vi oss själva? Selfies eller bilder på aktiviteter eller händelser i vårt liv? Skriv på blädderblock eller tavla, två kolumner. Vad gör vuxna på nätet? Vad gör unga? Gör vi samma saker? Vad är bra eller dåligt? Tycker unga och vuxna att samma aktiviteter är intressanta, eller att vissa är slöseri med tid eller dåliga? Många vill ha ”likes” på sina bilder, andra tycker att det är ytligt och dåligt. Måste det vara så svartvitt? Det är intressant att uppmärksamma attitydskillnader.

Var allt bättre förut? Ibland låter det som att allt var bättre innan nätet. Människor brydde sig om varandra mer, vi var mer sanna mot oss själva och det var mindre mobbning och kränkningar. Vi var mindre egoistiska och sökte inte lika mycket uppmärksamhet? Var det verkligen så? Vi använder ofta internet för att umgås, söka information och dela med oss av våra upplevelser. Det är inget nytt. Hur gjorde vi förr när vi ville dela med oss av semesterbilder eller bilder på nya husdjur? Hur kommunicerade vi med släktingar som bodde i en annan stad? Det kan t.ex. vara Framkalla semesterbilder, vänta en vecka innan man kunde hämta dem, samla vännerna i soffan och titta på bilderna. Ibland hade filmen blivit förstörd och då blev det inga bilder. Skriva brev till en brevvän och vänta i några veckor på svar Ringa samtal till andra länder, vilket kunde bli väldigt dyrt Gå till en bank mellan kl 10-15 och betala räkningarna Det är lätt att fastna i ett tänk kring hur farligt och svårt internet är, när det faktiskt har gett oss stora möjligheter att ha kontakt med vänner, släkt och andra både snabbt och enkelt. Och nog mobbades det även förr, på skolgården, på vägen hem från skolan, i matsalen osv. Och då var det kanske inte ens någon som såg. På nätet syns mobbningen.

Varför vara elak? Många gånger är vi elakare när vi vet att vi kan komma undan med det. Det kan handla om att sitta bakom en datorskärm och skriva, ibland behöver vi inte ens vara anonyma, tonen blir hårdare ändå. Det här är inget som är unikt för nätet. I alla sammanhang där vi upplever ett avstånd mellan varandra beter vi oss ibland sämre. Det kan handla om att vi skriker på andra trafikanter när vi sitter i bilen och upplever att de beter sig fel. Det kan handla om att skrika åt eller spotta på uniformerad personal, eller bete oss illa mot servicepersonal på restauranger och hotell. Bilrutan och uniformen skapar ett avstånd som gör det lättare att bete sig illa. Det känns inte som att det är en människa bakom. Förr kanske möjligheten var att skriva en insändare till lokalpressen om vi var arga och frustrerade. Idag kan vi låta den ilskan flöda i forum och kommentarstrådar. Det är lätt att tänka att alla gör så, och ingen kommer att bry sig om vad jag skriver.

Hur är vi online? Vi behöver bli stärkta i att göra aktiva och medvetna val på nätet och utanför och ha verktyg att hantera både medgångar och motgångar. Handlingskompetens är viktigt för självtilliten och självförtroendet. Handlingskompetens handlar om att ha kunskap och kompetens att möta vardagens små och stora utmaningar. Att på ett enkelt sätt gå igenom steg-för-steg olika moment och utmaningar som unga möter på nätet stärker handlingskompetensen. Ibland är vi inte ens medvetna om att de aktiva val vi kan göra. Vi kan hjälpas åt att bygga upp en handlingskomptens kring nätet, t.ex. genom att ställa oss frågor som: Vad väljer jag att publicera och när? Hur är jag en bra vän på nätet? Hur sätter jag gränser på nätet? Vad gör jag om jag ser något som inte är ok? Vad gör jag om jag tror att en person inte är den personen utger sig för att vara? Det här samtalet är bra och nyttigt att ha även för vuxna. Även om vi ofta vet hur vi ska bete oss schysst och agera när vi stöter på orättvisor och hat, så gör vi ibland motsatsen – eller inget alls. Och vuxna delar ofta bilder på sina barn utan att fråga om lov. Det är inte farligt att publicera bilder, men tänk på vilka som kan se dem. Fundera på var dina egna gränser går, prata med andra. Vad tycker dina vänner, din lärare och dina föräldrar t.ex.

Att backa upp andra Ibland känns det som att det enda sättet att stötta andra är att gå in och argumentera i långa diskussioner, som ofta blir ilskna. Eller att skriva arga och elaka kommentarer för att försvara någon annan. Men det finns andra sätt. Diskutera – hur kan vi peppa och stötta någon som blir utsatt för näthat eller kränkningar? Några förslag är att vi kan lajka bilder, skriva snälla kommentarer, eller skicka ett peppande direktmeddelande till personen. Ni kan säkert komma på många fler förslag.

Om det har hänt Lyssna och stå kvar Samla bevis Anmäl till webbsidan Polisanmäl Lyssna och står kvar Lyssna på vad den unga har att säga. Döm inte, prata inte om att ”hämnas” på den som gjort nåt. Lyssna på barnets historia och be dem visa dig när de känner sig redo att göra det. Samla bevis: Hjälp barnet att samla bevis, detta genom att exempelvis ta en skärmdump på sidan. Om det finns mejl eller sms, skicka dessa vidare till en annan mejladress. Om ni är fler vuxna i närheten och om det är ok för barnet - låt ännu en vuxen titta på det som finns, för att det ska finnas fler vittnen om det går vidare till eventuella förhör och rättegång. Anmäl till webbsidan På de allra flesta webbsidor finns det olika sätt att anmäla olämpligt innehåll. Kolla hur man gör det på just denna sajt och hjälp barnet att anmäla. Polisanmäl Om det är upprepade och grova kränkningar skall man polisanmäla. Detta är viktigt av flera skäl. Dels för att polisen ska bli uppmärksam på just den aktuella kränkningen, men även för att det ofta handlar om systematiska kränkningar av samma gärningsman och att det kan finnas flera offer. Den som utsätter andra på nätet gör det ofta mot flera, och om sajterna och polisen inte görs uppmärksam på detta är det svårt att stoppa. Det är helt enkelt viktigt att anmäla även för andras skull, inte bara sin egen.

Samla bevis Ta skärmdumpar Be en kompis eller vuxen att vara vittne För att det ska gå att föra talan mot den som utsatt dig krävs dels att det går att identifiera vem personen är, och dels att det finns tillräckliga bevis. S.k. ”skärmdumpar” eller andra fotografier kan utgöra bra bevis och det är därför viktigt att du själv försöker göra skärmdumpar/fotografier som visar vad du råkat ut för. Allra bäst är om du också kan skriva ut skärmdumparna och få intygat av någon annan att de är äkta och stämmer överens med internetsidan, till exempel genom att personen signerar utskrifterna. En annan metod för att se till att det finns bra bevis är att du, efter att du skärmdumpat eller fotograferat den kränkande informationen, skickar en länk till sidan med kränkningen eller visar upp sidan för en vän eller någon annan, som sedan om det behövs kan intyga att den bild du tagit inte är ett montage. Vad är en skärmdump? En skärmdump kan även kallas screenshot och är en digital bild som föreställer en skärmbild vid ett givet ögonblick. Hur du gör en skärmdump beror på vad du har för dator. På en iPhone gör du en skärmdump genom att hålla inne den stora knappen under skärmen, samtidigt som du trycker en gång på den lilla knappen ovanpå telefonen (”avstängningsknappen”) På en HTC gör du en skärmdump genom att hålla ner avstängningsknappen och ”hemknappen” samtidigt. På en bärbar PC gör du en skärmdump genom att trycka ner FN-knappen och Prt sc (print screen) samtidigt. På Windows-datorer finns även ett skärmklippsverktyg under Tillbehör på program-menyn. Bra om man vill spara en del av skärmbilden. På en Mac gör du en skärmdump genom att trycka ner Command-shift-3 Du kan naturligtvis googla på hur du ska göra eller läsa telefonens/datorns/surfplattans bruksanvisning.

Lagen och internet Ärekränkningsbrott (Förtal, förolämpning) Kontakt med barn i sexuellt syfte (Grooming) Förbud mot kränkande fotografering Barnpornografibrott Utnyttjande av barn sexuell posering Olaga hot Ofredande, sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Dataintrång PUL - personuppgiftslagen Det finns skydd. Tanken är inte att du som förälder och vuxen ska kunna rabbla alla lagar och regler utantill för att på så sätt kunna hjälpa barn och unga som utsätts på nätet. Det viktiga är att veta att det finns skydd mot kränkningar på nätet, precis som mot kränkningar utanför nätet. De flesta av de lagar som kan komma i fråga ser du här. När vi hör ordet barnpornografi tänker vi ofta på pedofilnätverk och vuxna som tittar på små barn i sexuella situationer. Så behöver det inte vara. Om du sprider en bild där en person under 18 år är i en sexuell situation, så är det barnpornografibrott. Oavsett hur gammal du själv är. De här lagarna finns eftersom det är förbjudet att bete sig hur som helst, på nätet och utanför.

Källkritik – det verkar så enkelt! Vi vet egentligen att allt som står i tidningen inte är sant, ändå är det inte särskilt många som källgranskar nyhetsmedias rapportering varje morgon. Vi vet i ännu högre grad att allt som står på internet definitivt inte är sant, ändå sprids artiklar och information som helt saknar sanningshalt dagligen. Hur kan det bli så? En förklaring är att vi helt enkelt inte orkar kontrollera all information vi möter. Som vuxen måste du föregå med gott exempel. För inte så länge sen började Sahar Tabar, en 22-åring från Iran, dela bilder på sig själv där hon påstådde att hon genomgått över femtio plastikoperationer för att bli mer lik sin idol Angelina Jolie. Reaktionerna lät inte vänta på sig, och i 1000-tals tidningar och på sociala medier fick hon ta emot hat, hot och elaka kommentarer. Eftersom den här typen information läses av många, och det är lättare att uttrycka sig hårt online, så kan stämningen lätt bli otrevlig och hotfull. När många människor kommenterar på samma persons artikel, bild eller status för att kritisera eller håna brukar det kallas för drev. Det är jätteviktigt att vi kan vara öppna och uttrycka våra åsikter, dela med oss av tankar och ifrågasätta det vi inte tycker är bra. Men det är samtidigt inte bra om stämningen online blir så hotfull och otrevlig att många låter bli att uttrycka sig av oro för att bli utsatt för hat och kränkningar. En fråga vi kan ställa oss är t.ex. om det verkligen är nödvändigt att jag meddelar en person att jag tycker att den är äcklig. Eller om det verkligen är nödvändigt att skriva till 700:e kommentaren där jag kritiserar en person på sociala medier. Artiklar och rubriker som vill få oss att reagera, kallas ibland för ”click bate” ,klick-bete. De här bilderna och artiklarna är gjorda för att vi ska bli upprörda, äcklade, arga och vilja sprida budskapet vidare. Innan vi gör det kan det vara bra att ställa sig några frågor som du kan se på följande bild. Tips: Viralgranskaren (Metro) MIK – Statens medieråd

5 v som i v(!)iktigt Vad är syftet? Vem ligger bakom? Varför vill någon sprida budskapet? Vad kan det få för konsekvenser och för vem? Vill jag själv bli utsatt eller uthängd på det här sättet? Några frågor vi kan ställa oss innan vi delar bilder och texter på sociala medier. Vi söker gärna enkla svar, men vi måste börja engagera oss. Vi måste kunna förhålla oss till att alla har ”sändningstillstånd dygnet runt” på nätet. Vi måste själva vara kritiska och källgranska de påståenden vi möter. Vad är ett rykte? Är det sant eller inte? Det är lätt att bli upprörd och arg över bilder och texter på Instagram eller Snapchat. Ingen rök utan eld? Det är då vi måste börja fundera och ifrågasätta. Det är viktigt att samtala kring att olika avsändare har olika agendor. Det är till exempel stor skillnad på om ett budskap sprids av Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Olika politiska partier beskriver verkligheten på olika sätt. Gå inte in på vad som är ”rätt” respektive ”fel”, utan tala istället om vikten att ifrågasätta det vi ser och läser, framför allt om det gör oss arga. När vi delar kränkande inlägg, bilder eller filmer blir vi automatiskt delaktiga i kränkningen.

Värt att tänka på! Ett påstående är inte sant bara för att det gör mig arg! Ett påstående är inte sant bara för att det väcker avsky. Även om det är sant, och gör mig arg betyder det inte att det är rätt att sprida det! Det är viktigt att vi vuxna föregår med gott exempel när det kommer till ryktesspridning. Vi kan inte kräva att våra ungdomar ska vara källkritiska och selektiva när det kommer till spridning av bilder och rykten, om vi samtidigt ägnar oss åt just det. Det är inte unga som är sämst på källgranskning, utan det är vuxna som inte är uppvuxna med Internet. Vi måste lära oss att stanna upp, räkna till tio och tänka efter innan vi delar med oss av information på nätet. Vi har under den senaste tiden fått lära oss ord som ”fake news”. Vi vet att det finns personer som har betalt för att sprida desinformation på nätet. Vi måste vara nyfikna och ifrågasättande både i vår vardag och när vi läser om politik och händelser ute i världen. Gör det till en sport att ifrågasätta och källgranska tillsammans. Jämför t.ex. medias rapportering av ungas användning av mobiltelefoner med era egna. Känns det rimligt? Eller överdrivet? Hur skulle ni vilja att en sån artikel var skriven, eller ett sånt tv-program såg ut? Lästips: Viralgranskaren, Metro Statens medieråd – Källkritik, vem vad varför?

Att skydda sig och andra Ingen har rätt att göra dig illa Du har alltid rätt att ångra dig Läs inte alla elaka kommentarer Be om hjälp Det allra viktigaste är att det finns en trygg vuxen att vända sig till om något går snett på nätet. En övning kan vara att låta alla komma med förslag på vuxna som man kan vända sig till med frågor och funderingar. Sånt som är viktigt att komma ihåg är Ingen har rätt att göra dig illa. Och du har inte rätt att göra någon annan illa. Du ska inte behöva ta emot elaka kommentarer, sexuella bilder eller hot. Du ska inte heller utsätta andra för det. Du har alltid rätt att ångra dig. Även om du har lovat att skicka en bild eller sexchatta, så har du rätt att när som helst säga ”nej, nu vill jag inte längre”. Och du har alltid rätt att be en vuxen om hjälp. Att tvinga någon annan att skicka sexuella bilder eller texter är ett brott. Om du blir utsatt så har du inte skyldighet att läsa alla kommentarer. Be om hjälp. Anmäl till supporten och berätta för någon du litar på. Du behöver kunna spara ner kommentarerna, och det kan vara skönt att slippa göra det ensam. Om du ber en vän om hjälp, tänk också på att ni berättar för en vuxen vad som hänt. Att bli utsatt för ett drev eller för sexuella kränkningar på nätet kan kännas väldigt ensamt. Men du är inte ensam! Berätta för någon vad du har varit med om, många har råkat ut för samma sak. Om du ser att någon annan blir utsatt för ett drev eller upprepade kränkningar – delta in i det. Skriv en stöttande kommentar, gilla personens inlägg eller skicka ett DM. Det handlar inte om att inte få ha olika åsikter, det handlar om hur vi uttrycker dem och hur vi beter oss mot varandra. Om du känner att du inte har någon vuxen i din närhet som du kan prata med, kan du kontakta en stödorganisation på nätet. Det kan t.ex. vara BRIS, UMO eller en ungdomssjour. Lästips: Nätmobbning, näthat och nätkärlek av Elza Dunkels

Övning Viskleken Den här klassiska leken fungerar utmärkt för att visa hur lätt ett påstående blir förändrat ju fler som berättar om det. Sitt i en ring. Välj vem som ska börja sprida ett påstående. Om ni är få som deltar kan ni låta viskningen gå runt flera varv. Du som är ledare kan välja att ha färdigskrivna påståenden. När övningen är slut lyssnar ni på hur påståendet låter när det gått varvet runt, och vad de olika deltagarna hörde.

Övning 4 hörn Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera varför de valt just det hörnet. Blir någon ensam i ett hörn diskuterar du som ledare med den eller parar ihop den med ett annat hörn. Smågrupperna berättar sedan för hela gruppen hur de resonerat. Några förslag på frågeställningar kan vara Du ser någon bli kallad fula saker Du går in i tråden och skriver till den skyldige att den är en idiot Du går in och skriver något snällt till den som blivit utsatt Du gör ingenting Öppet alternativ Någon delar information som verkar vara konstig Du frågar någon vuxen Du googlar och försöker bilda dig en egen uppfattning Vem kan du prata med om det händer något otäckt eller obehagligt på nätet? En lärare, eller annan person i skolan Fritidsledare, idrottslärare eller någon annan ledare Jag vet inte vem jag ska prata med Vad kan du göra om du råkat bete dig illa mot någon på nätet? Strunta i det, personen bryr sig nog ändå inte Be om ursäkt Skriva något snällt till personen som motvikt

Mer på: Välkomna att ta del av experter och mer info på SurfaLugnt.se! Tips & Länkar Bamses skola om källkritik Statens medieråd – MIK (Medie-och informationskunskap Internetstiftelsen i Sverige – Digitala lektioner Juridikinstitutet.se