MÖTET med KBT struktur Lena.Holzman@sodersjukhuset.se.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Advertisements

. Att minska stress hos modern under graviditeten har en klart förebyggande effekt för postpartum depression Vilket vi vet påverkar relationen o anknytningen.
Medicinska indikationer – Kejsarsnitt på moderns önskan
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Bildtolkningar Hälsa.
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Kortprogram för cannabismissbrukare
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Familjebaserad korttidsintervention inom barn- och ungdomspsykiatrin •Telefonsamtalet • Brevet •Samtalet •Utvärdering.
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Up modul 7 -Exponering Billy Larsson Leg psykolog Leg psykoterapeut
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
ETIK OCH GODA SAMTAL Lasse Lindsjö.
Behandling och självläkning
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Hannah Jakobsson, leg. psykolog;
Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Let´s talk about sex Av socionomen Lisa Av barnmorskan Sussi
Cancerrehabiliteringsprocessen
Mental hälsa.
Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
PTSD och samsjuklighet hos kvinnor med beroende på Embla center Anna Rantzow.
Sexuella trakasserier och respekt VO1:s arbete kring temadagen den 24 februari 2016.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
Identifiera asylsökande som kan delta i Hälsostöd (ex vid hälsoundersökning) I samband med att du träffar en vuxen asylsökande, bedöm om personen verkar.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Kommunikationsprocesser
Bemöta personer som reagerar på trauma
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
TF-KBT impact of the trauma narrative and treatment length (2011) Deblinger et al
Coaching.
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Våga prata om psykisk ohälsa!
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Bäckenbotten under och efter graviditet
Att möta den som inte orkar leva
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Hur står det till med det sexuella välbefinnandet bland personer som lever med hiv? Lena Nilsson Schönnesson.
Exempel från verkligheten
DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg
”Med barn i Nordost” - ett utåtriktat och föräldrastödjande projekt i Angered och Bergsjön Amina Abdullahi, Linn Arbeus och Astrid Lindström.
Vuxenpsykiatrin Helsingborg, Ängelholm och Landskrona
Riskbedömning blåsdysfunktion (Inkontinens)
Gottsunda hembesöksprojekt
Vad är 1177 Vårdguiden?.
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Tips för bättre kommunikation
Den här presentationen innehåller:
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Sectio på humanitär indikation, när är det rätt?
Presentationens avskrift:

MÖTET med KBT struktur Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

FÖRUTSÄTTNINGAR Spec MVC Förlossning Samtalsmottagning Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Viktiga redskap för samtalsledare Observera Lyssna Relatera Ställ frågor Visa engagemang Nyfikenhet Normalisera Problemlösa Stå ut med tystnad Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Grunden i samtal Hälsa , ta i hand , ögonkontakt Skapa en trygg atmosfär Klargöra syftet Undersöka förväntningar Respektera Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

LYSSNANDET Lyssna på orden Empatiskt lyssna till känslostämningen Lyssna på undertexten Lyssna till de egna känslorna som väcks Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

TANKEFÄLLOR Allt eller inget tänkande Att diskvalificera det positiva Tankeläsning Att hoppa till slutsatsen Känslotänkande Måste tänkande Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Hur man skapar ett uselt samtal Kritisera Förmedla förakt Gå till motattack Gå i totalt försvar Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Störande beteende Glömmer eller missar Kommer sent Pratar om andra patienter Pratar om sig själv Trött Stressad Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Behandlare inte alltid bra kommunikatörer Snåla med info Okänslig presentation av info Obegriplig info Dålig lyssnare Barnmorskor och läkare kan välja att fokusera på det fysiska och försumma psykosociala aspekter Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Det gemensamma arbetet Vad är syftet med träffen Klargöra Struktur Informera Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Gemensam bild av tidsram Informera om din tidsstruktur och om eventuell kommande träff Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Tiden Hur länge orkar patienten Hur länge orkar jag Hur mycket tid behövs innan/efter Eller mer vanligt tidsbrist Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Olika samtal Kartläggande Motiverande Stödjande Problemlösande Behandlande Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

KBT – det sokratiska sättet Aktivt lyssnande Samarbete Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Sokratiskt förhållningssätt Självreflekterande Tänkande Kunskapssökande SÅ BESKRIVS MÄNNISKAN Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

KBT grunder Terapeutisk relation som bygger på jämlikhet och samarbete Korta terapier 10 – 15 ggr Strukturerat sessionsformat Tydliga mål / konkreta / uppnåbara Hemuppgifter Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Fortsättning KBT grunder Utvärdering Rätt behandling till rätt patient-skattningsformulär och diagnossättning Evidensbaserad -randomiserade studier Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Terapeuten är Som en guide som söker svaren hos patienten Samtalar inom ramen för god allians Patienten ses som en samarbetspartner som söker och testar nya lösningar Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Om vi inte har en teknik i samtalet Vi utgår från egna hypoteser Ger råd Övertalar Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Öppna frågor ” kan du berätta om….. Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Stängda frågor ” kan du….?” ” Vill du ….?” Leder till ja och nej svar Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Psykisk sjukdom DEPRESSION/ÅNGEST/ GAD Autismspektrum PTSD OCD Tvångssyndrom Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Risk för psykos postpartum Bipolär sjukdom Psykoser Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

under graviditet postpartum Depression 3 – 17% 10 – 13 % Bipolär sjukdom Ca 1% Postpartum psykos 0,1 % Ångest syndrom Panik syndrom 0,2 – 2 % 0,2 – 2 % GAD 0,3 – 8,5 % 4 % OCD 0,2 – 1,2 % 2 – 4 % Förlossn.fobi 2 - 5 % PTSD efter förlossning 2 %

En kombination av bipolär sjukdom och Postpartumpsykos Ett akut livshotande tillstånd, medför en risk både för suicid och infanticid En kombination av bipolär sjukdom och en familjehistoria där kvinnans mamma haft postpartum psykos innebär en 50 % risk för postpartum psykos

SAMVERKAN MELLAN:

Regionalt vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod Kan beställas eller laddas ner via www.vardgivarguiden.se Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Remiss bör innehålla : Primär eller sekundär rädsla . BP datum Skatta förlossningsrädsla enl VAS skala 0-10 (0= ingen rädsla 10= panik/svår ångest) Socialt aktuell situation Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Forts remiss Tidigare psykiatrisk anamnes: skörhet//samtalskontakt vem var ? Medicinering Övergrepp/kränkning/mobbing/misshandel Tidigare komplicerad förlossning instrumentell/svår förlossningsupplevelse Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Primär förlossningsrädsla Lätt-måttlig god info på ordinarie MVC Svår rädsla –fobi kräver mer kompetens,flera besök Terapier av utbildad terapeut, kurator,läkare,barnmorska primär förlossningsrädsla –samsjuklighet Depression, ångest,tvång,posttraumatisk stress Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Sekundär förlossningsrädsla Kanske inte alls var rädd första förlossningen Största andelen patienter är sekundärt rädda Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Forts sekundär rädsla Lyssna på upplevelsen Gå igenom tidigare journal Försök få ihop upplevelse/”teknisk beskrivning” till en helhet Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Sekundär rädsla VAD var VÄRST under förra förlossningen VAD är förutsättningen för att våga föda Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Glöm inte att fråga: Tidigare upplevelse av trauma Misshandel Kränkning Mobbing Sexuella övergrepp Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Tidigare samtalskontakt? Kurator Psykolog Psykiater BUP Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Vilka missar vi? Vi glömmer att kvinnor som tidigare upplevt sig utsatta KAN ha större risk för posttraumatisk stress. FRÅGA aktivt Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Ångestens onda cirkel utlösande händelse tankar symtom beteende känslor Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Motiverande intervention Sectio + Vaginal start + Sectio - Vaginal start - Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Ångestkurvan 10 0 tid Lena.Holzman@sodersjukhuset.se

Lena.Holzman@sodersjukhuset.se