Skolinspektionens tillsyn av [SKOLENHET] den [DATUM] Välkommen! INSTRUKTIONER: Välj startbild och radera den andra. Fokusera på aktuell verksamhet. Tänk utifrån och in, dvs vad vill målgruppen veta? Skolinspektionens roll är att granska för att bidra till en bättre skola! BUDSKAP: Syftet med Skolinspektionens regelbundna tillsyn är bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en stimulerande och trygg miljö. Vi ska informera om tillsynen, men även stimulera huvudmännen och skolorna att vidta eventuella nödvändiga förbättringsåtgärder så snart som möjligt. Skolinspektionens tillsyn av [SKOLENHET] den [DATUM]

Välkommen! Skolinspektionens tillsyn av [SKOLENHET] den [DATUM] INSTRUKTIONER: Välj startbild och radera den andra. Fokusera på aktuell verksamhet. Tänk utifrån och in, dvs vad vill målgruppen veta? Skolinspektionens roll är att granska för att bidra till en bättre skola! BUDSKAP: Syftet med Skolinspektionens regelbundna tillsyn är bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en stimulerande och trygg miljö. Vi ska informera om tillsynen, men även stimulera huvudmännen och skolorna att vidta eventuella nödvändiga förbättringsåtgärder så snart som möjligt. Skolinspektionens tillsyn av [SKOLENHET] den [DATUM]

Vad gör Skolinspektionen? Regelbunden tillsyn Kvalitetsgranskning Anmälningar Tillstånd för fristående skolor Kort om Skolinspektionen. Fyra processer. Berätta gärna kort om vad varje process handlar om. Kontor i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Ca 400 anställda. 3 huvudsakliga kategorier anställda: Utredare, pedagoger och jurister.

Syfte med tillsyn Det yttersta ansvaret för att skolan är en trygg och stimulerande plats ligger på huvudmannen. Med hjälp av regelbunden tillsyn ser Skolinspektionen till att skolorna följer de lagar och regler som finns och att de arbetar för en god utbildning i en trygg miljö. I våra beslut uppmärksammar vi brister och utvecklingsområden vilket kan leda till krav på förändring. På så vis bidrar vi till skolornas utveckling. BUDSKAP: Syften med Skolinspektionen regelbundna tillsyn: Bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar områden som är avgörande för barns och elevers utveckling och lärande, eftersom bister inom dessa områden riskerar att få allvarliga konsekvenser för barnets/elevens rätt till en utvecklande och trygg skolgång. Bidra till utveckling av verksamheterna genom uppföljning samt råd och vägledning. Bidra till regelefterlevnad och utveckling av verksamheten. Kontrollera att lagar, förordningar, läroplaner och andra författningar följs. Återrapportera resultat, trender och utvecklingsbehov på nationell nivå till regeringen.

Varför är vi här? Alla huvudmän granskas vart tredje år. All skolverksamhet som en huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar bland annat om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Ungefär en femtedel av alla skolor i Sverige får en så kallad prioriterad tillsyn med besök, observationer och intervjuer. Dessa skolor väljs ut efter analys av statistik, erfarenheter, eventuella anmälningar och Skolenkätsresultat. Efter varje tillsyn får huvudmannen och skolan ett beslut. Här pekar Skolinspektionen ut områden som behöver utvecklas i verksamheten, tillsammans med krav på utveckling och förändring. INSTRUKTION: Fokus på aktuell verksamhet – vad vill mottagaren veta? BUDSKAP: Tillsynen på huvudmannanivå syftar till att säkerställa att huvudmannen tar sitt ansvar för utbildningen inom de skolformer huvudmannen ansvarar för. Det är viktigt att tänka på att det är just huvudmannens ansvarstagande i styrkedjan av förskolan/skolan vi granskar. Det innebär att huvudprincipen är att vi granskar att huvudmannen ser till att förskolechefer/rektorer och pedagoger/skolpersonal får förutsättningar att bedriva en utbildning av hög kvalitet, och att huvudmannen bedriver ett kvalitetsarbete på huvudmannanivån. Underlag från huvudman omfattar: dokument och svar på frågor från Skolinspektionen. Analys av underlag påverkar genomförandet av tillsynen. Samtliga huvudmän omfattas av tillsynen. I en del fall kan analysen visa på ett behov av att genomföra ytterligare intervjuer, eller besök i verksamheterna. Alla grundsär- och gymnasiesärskolor prioriteras och besöks. Tidigare granskningar påvisar en betydande riskbild för de elever som bedöms tillhöra målgruppen, avseende såväl mottagandet och organiseringen av utbildningen som genomförandet av själva undervisningen. Risk- och väsentlighetsanalysen ska ge underlag för vilka kommunala grund- och gymnasieskolenheter som ska besökas, och vilka fristående skolenheter som ska få bastillsyn eller prioriterad tillsyn. Analysen utgår från en sammanvägning av tre riskmått: elevernas kunskapsresultat, elevernas studiemiljö och skolenkäten. På dessa 20 % genomförs en s.k. prioriterad tillsyn. - Övriga 80 % av de kommunala grund- och gymnasieskolorna besöks inte inom ramen för tillsynen. - På de övriga 80 % av de fristående grund- och gymnasieskolorna genomförs en s.k. bastillsyn. Varför ska samtliga fristående skolor besökas? Det finns två huvudsakliga skäl till en sådan inriktning. Det första är att allmänhetens insyn i skolor med enskild huvudman är begränsad i jämförelse med insynen i skolor med offentlig huvudman. Det andra skälet är att nedläggningen av en skola med enskild huvudman kan gå betydligt snabbare än nedläggningen av en skola med offentlig huvudman. Riskerna för eleverna vid den förra typen av skolor kan därför antas vara högre.

Styrkedjan INSTRUKTION: Berätta om styrkedjan, men även gärna mer om hur granskningen av huvudman ser ut. Kopplingen mellan huvudman, rektor, lärare och elev är viktig här. BUDSKAP: En fungerande styrkedja på lokal nivå är en nödvändig förutsättning för att nå de nationella målen för skolan. För att styrkedjan ska fungera måste huvudmannen, rektor och lärare ta ansvar för att deras delar fungerar, men också för att skapa och stärka det som håller samman kedjan. En kedja består av personer, men främst åtgärder som måste genomföras på olika nivåer från huvudmannens strategiska arbete till lärarens insatser i klassen. Tillsynen på huvudmannanivå syftar till att säkerställa att huvudmannen tar sitt ansvar för utbildningen inom de skolformer huvudmannen ansvarar för. Det är viktigt att tänka på att det är just huvudmannens ansvarstagande i styrkedjan av förskolan/skolan vi granskar. Det innebär att huvudprincipen är att vi granskar att huvudmannen ser till att förskolechefer/rektorer och pedagoger/skolpersonal får förutsättningar att bedriva en utbildning av hög kvalitet, och att huvudmannen bedriver ett kvalitetsarbete på huvudmannanivån.

Vad tittar vi på? Undervisning och lärande Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning och betygssättning Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Förutsättningar för lärande och trygghet Styrning och utveckling av verksamheten Gymnasieskola: APL grundläggande behörighet och introduktionsprogram. Gymnasiesärskola: APL INSTRUKTION: Berätta kort om vad vi granskar på huvudmannanivå. Fokusera på vad vi granskar på skolenheten. BUDSKAP: Vid prioriterad tillsyn granskas alla. Vid bastillsyn granskas tre. Huvudman: Förutsättningar för utbildningen. Utveckling av utbildningen. Hos de utbildningsföretag och andra organisationer som driver fristående verksamheter bedömer vi även vilka ekonomiska och juridiska förutsättningar huvudmannen har att bedriva utbildning. Det innebär bland annat att vi bedömer om elevunderlaget är tillräckligt stort för att det ska gå att driva verksamheten vidare framöver.

Vad gör vi på er skola? Vi kommer att vara här [TID/DATUM] Intervjuer med exempelvis rektor, elever, lärare och ev. vårdnadshavare. Eventuellt observationer av lektioner INSTRUKTION: Tänk på att målgruppen vill veta vad som kommer att hända den närmaste tiden. Var så konkret du kan! BUDSKAP: Analys av underlag inför tillsyn påverkar beslut kring genomförandet Analysen påverkar genomförandet genom val av vem vi intervjuar? Personalgrupper, vårdnadshavare? Antal elever vi intervjuar. Finns den anledning att genomföra observationer av lektionerna? Underlaget kommuniceras med huvudmannen

Vad händer sen? www.skolinspektionen.se/beslutstyper Varje skolenhet och verksamhet som inspektörerna har besökt får ett eget beslut. Varje huvudman får ett beslut per skolform och verksamhet. Alla beslut riktas till huvudmannen. Om tillsynen visar på brister ställer Skolinspektionen krav på åtgärder i beslutet. I beslutet står det också hur lång tid huvudmannen har på sig för att åtgärda bristerna. Besluten blir klara cirka en månad efter besöket. www.skolinspektionen.se/beslutstyper INSTRUKTION: Tipsa om att gå in på hemsidan för att läsa mer om våra olika beslutstyper. Berätta om vad som kan stå i beslutet. Berätta om vad som kan stå i beslutet och vad det kan innebära. BUDSKAP: Ingen brist konstaterad Anmärkning Föreläggande Föreläggande med vite Tillfälligt verksamhetsförbud Återkallande av tillstånd (enskild huvudman)

Uppföljning efter tillsyn Uppföljningskrav riktas till huvudmannen Uppföljningstiderna varierar Delredovisning görs vid behov Utgår från huvudmannens redovisning Kan kombineras med återbesök där intervjuer, observationer och enkäter används Sanktioner tillkommer om tillräckliga åtgärder inte vidtas INSTRUKTION: Tipsa om att gå in på hemsidan för att läsa mer om vad som händer efter tillsyn. BUDSKAP: Uppföljningen är en process som ska påbörjas tidigt i tillsynen. Det som ska bedömas i uppföljningen är att huvudmannen avhjälpt de identifierade bristerna, eller åtminstone påbörjat ett tydligt förbättringsarbete. Medlet för att bedöma detta är i normalfallet huvudmannens skriftliga redovisning, vid behov egen kompletterande förstahandsinformation (intervjuer, enkäter, observationer m.m) innan ett uppföljningsbeslut fattas. Det finns ingen fast tidsgräns för när huvudmannen ska inkomma med den skriftliga redovisningen. Det är bristen som avgör tidpunkten. Snabbare avhjälpta brister kan ligga på 1–3 månader, och mindre snabbt avhjälpta brister utan akuta effekter för barn och elever kan ligga på ca 6–12 månader.

Hur kan ni använda Skolinspektionens beslut? Använd Skolinspektionens tillsynsbeslut som inspiration i det kollegiala lärandet Använd Skolinspektionens skolenkät för att få syn på vad elever, personal och vårdnadshavare tycker om verksamheten samt som modell för att ta fram egna enkäter Granska den egna undervisningen och ge återkoppling till lärarna/varandra med hjälp av observationsschema för lektionsobservationer. BUDSKAP: Viktigt att inte bara se tillsynen som extern kontroll utan också som en möjlighet att komma vidare i sitt utvecklingsarbete. Tillsynsbeslutet ger ett bidrag till skolornas/huvudmännens utvecklingsarbete genom att identifiera svaga områden, utgöra en utvärdering och ställer frågor till verksamheten. Skolenkäten ger skolorna en unik inblick i vad elever, personal och vårdnadshavare tycker om verksamheten och vara man måste förbättra. Många skolor utvecklar dessutom egna enkäter. Genom att använda vår skolenkät (ev modifiera vid behov) får de en enkät som är såväl kvalitetssäkrad när det gäller frågorna som byggd utifrån styrdokumentens krav. Många skolor rapporterar att de använder observationsschemat i originalform eller i modifierad form. Det ger dem en möjlighet till professionell återkoppling på kollegornas arbete (till skillnad från en mer personlig/subjektiv återkoppling). I likhet med beslutet och enkäten vilar schemat dessutom på forskning och beprövad erfarenhet.

Råd och vägledning www.skolinspektionen.se/vagledning Vi ger råd och vägledning när skol- eller huvudmannabeslut är fattat Råd och vägledningen utgår från vad vi sett i tillsynen och från skolans styrdokument Syftet med råd och vägledningen är att med hjälp av tillsynen ge möjlighet att komma till rätta med de problem som konstaterats Skolinspektionen ska inte uppträda som konsulter och ge råd om hur en skola eller huvudman ska lösa ett enskilt problem www.skolinspektionen.se/vagledning INSTRUKTION: Tipsa om hemsidan, där man kan läsa mer om Skolinspektionens vägledning. Tipsa även gärna om andra delar som kan vara intressanta vid utvecklingsarbete, ex. kvalitetsgranskningsrapporter. BUDSKAP: Det är en tydlig skillnad mellan råd och vägledning innan och efter skolbeslut är fattat. Innan beslut är fattat ge vi inte råd och vägledning som utgår från skolans specifika problembild eller det som framkommit under tillsynen. Innan beslut ska vi stödja utifrån skolans/huvudmannens egen analys av verksamheten att påbörja ett förbättringsarbete inom de områden som vi granskar, och svara på frågor inom ramen för vår serviceskyldighet. Innan beslut handlar råd och vägledningen t.ex. om att sprida våra granskningsmetoder, tydliggöra lagstiftningens intentioner och vägleda till relevant kunskap. Sista punkten bygger på Proposition 2009/10:165 sid. 545 ”Tillsynsmyndigheten måste kunna lämna upplysningar om vilka bestämmelser som gäller och bistå med råd om var huvudman och skolor kan finna vägledning för sina överväganden i ett konkret fall. Myndigheten ska dock inte träda in som konsult och uttala sin åsikt om hur huvudmannen ska handlägga ett konkret ärende”

Bra tillsyn – bättre skola ”Inspektionens rapport gav mandat i arbetet vi drog igång. Rapporten pekade ut rektorerna som ansvariga. Det var bra, då kunde vi trycka på att det är vi rektorer som ska organisera för att kunna utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.” Rektor i Halmstad. ”Vi fick kritik för att det systematiska kvalitetsarbetet inte fungerade. Nu har vi gjort en jätteinsats och arbetar med fyra fokusområden utspridda över året. Tidigare fanns en tendens att utvärdera en gång om året och att inte följa upp ordentligt. ” Skolchef i Vetlanda kommun www.skolinspektionen.se INSTRUKTION: Uppmuntra till att använda beslutet som inspiration i utvecklingsarbetet. Tipsa om hemsidan.