Eva-Marie Åkerlund

Barnet mellan raderna- en intervjustudie om barn och ekonomiskt bistånd

KNUT Ett utvecklingsarbete av försörjningsstöd som inbegriper ambitionen att tydliggöra och lägga större vikt vid barns förutsättningar och levnadsvillkor.  

Barnkategorier i ekonomisk utsatthet Barn i nyligen splittrade familjer Barn till ensamstående föräldrar Barn med funktionsnedsättningar Barn med invandrarbakgrund (Rauhut 2013, Krantz & Alander 2013, Salonen 2013 )  

Socioekonomiska orsaker Familjestukturen. Föräldrarnas anknytning till arbetsmarknaden. Föräldrarnas anknytning till socialförsäkringssystemet.

Skiljelinjen mellan barnperspektiv/ barns perspektiv Ordalydelsen barnperspektiv knyter an till barn som kategori . Ordalydelsen barns perspektiv knyter an till barns subjektivitet och delaktighet.

Vem formulerar perspektivet?

Studiens syfte Undersöka och analysera hur barns situation och perspektiv förstås och hanteras i verksamheter som prövar och fattar beslut om ekonomiskt bistånd vid socialtjänsten.

Material och metod 5 fokusgruppsintervjuer Socialsekreterare Hembesökare Ledningspersonal

Frågeställningar Hur förhåller sig informanternas utsagor till distinktionen mellan barnperspektiv och barns perspektiv? På vilka sätt skildras barns delaktighet? Hur skildras förutsättningarna för att arbeta utifrån barns situation och perspektiv i verksamheten? Vilken betydelse ger informanterna kompetensutvecklingen i frågor som rör barn? Vad framstår som utvecklingsmöjligheter i frågor som rör barn?   Här ser ni frågeställningarna. Hur förhåller sig informanternas utsagor till distinktionen mellan barnperspektiv och barns perspektiv? På vilka sätt skildras barns delaktighet? Hur skildras förutsättningarna för att arbeta utifrån barns situation och perspektiv i verksamheten? Vilken betydelse ger informanterna kompetensutvecklingen i frågor som rör barn? Vad framstår som utvecklingsmöjligheter i frågor som rör barn?

Resultat Arbetslinjen

Citat Så att det inte leder till bidragsberoende. För att det finns ju studier som visar att socioekonomisk utsatthet påverkar barn. Även om man inte tänker på det i det vardagliga arbetet så är det ju nånstans inbakat i vårt mål med vårt jobb, att faktiskt försöka få dom [föräldrarna] ut i samhället igen. (Soc. sekr.)  

Riksnormen ramade in personalens handlingsutrymme på ett tydligt sätt. Sammanfattning Riksnormen ramade in personalens handlingsutrymme på ett tydligt sätt. Kunskap om barnets situation och behov ska förstås inom ramen för en ekonomisk utredningskontext där föräldern uppmuntras till att beskriva sitt barns levnadssituation.

När utredningssamtal leder till initiativ Föra en ekonomisk diskussion med föräldern. Slussa föräldern och barnet vidare till andra instanser. Om tecken på oro för barnet framkommer göra en orosanmälan.

När barns specifika situation spelar roll för ekonomiska beslut ”I vissa fall beviljar vi hyresskulder/elskulder utifrån barnperspektivet”.

Nödprövning ”Öronmärkta” matpengar åt barnet vid föräldrars överklagan av det ekonomiska beslutet

Skydd från vadå? Socialkontoret ses som en negativ miljö för barn. ”Socialtjänsten är inte en jättetrygg plats som man [som barn] ska vistas på”. Barn ska inte behöva se sina föräldrar upprörda och arga. Föräldrarna kan lockas till att ”dra in barnen” i själva ansökningsprocessen.

En delaktighetsposition En omsorgsposition En delaktighetsposition Där omsorgspositionen alltså används som ett skydd mot delaktighet.

Slutsats – ett övergripande barnperspektiv   Barnets specifika situation, perspektiv och delaktighet ej betonat.

1900-talet Barnets århundrade   Inom det socialpolitiska området riktades många välfärdsreformer mot just barn Ja, hur relaterar det här nu då till att barnkonventionen ska få en starkare ställning i den svenska lagstiftningen. Jo det är en markering av vikten av att öka de professionellas fokus på barn och göra dem mer delak­tiga i processer som rör dem. Här kan vi påminna oss om att Sverige har varit en pådrivande kraft i det internationella barnrättsarbetet och var bland de första länderna att skriva under barnkonventionen . Bakom det arbete har det legat en ide om att samhället har det yttersta ansvaret för barn. Bk har ett antal grundläggande antaganden om vad ett barn är och hur ett barn ska leva. Konventionens utgångspunkter samverkar på så sätt med en fortlöpande och pågående individualisering av barndomen som präglat Sverige och västvärlden sedan senare delen av 1900-talet (se t.ex. Sandin 2012, Zetterqvist Nelson 2012). där barn ses som aktiva subjekt med tillhörande resurser.

1900-talet Barnets århundrade   Inom det socialpolitiska området riktades många välfärdsreformer mot just barn Ja, hur relaterar det här nu då till att barnkonventionen ska få en starkare ställning i den svenska lagstiftningen. Jo det är en markering av vikten av att öka de professionellas fokus på barn och göra dem mer delak­tiga i processer som rör dem. Här kan vi påminna oss om att Sverige har varit en pådrivande kraft i det internationella barnrättsarbetet och var bland de första länderna att skriva under barnkonventionen . Bakom det arbete har det legat en ide om att samhället har det yttersta ansvaret för barn. Bk har ett antal grundläggande antaganden om vad ett barn är och hur ett barn ska leva. Konventionens utgångspunkter samverkar på så sätt med en fortlöpande och pågående individualisering av barndomen som präglat Sverige och västvärlden sedan senare delen av 1900-talet (se t.ex. Sandin 2012, Zetterqvist Nelson 2012). där barn ses som aktiva subjekt med tillhörande resurser.

Samhället har det yttersta ansvaret för alla barn. Bakomliggande idé   Samhället har det yttersta ansvaret för alla barn. Ja, hur relaterar det här nu då till att barnkonventionen ska få en starkare ställning i den svenska lagstiftningen. Jo det är en markering av vikten av att öka de professionellas fokus på barn och göra dem mer delak­tiga i processer som rör dem. Här kan vi påminna oss om att Sverige har varit en pådrivande kraft i det internationella barnrättsarbetet och var bland de första länderna att skriva under barnkonventionen . Bakom det arbete har det legat en ide om att samhället har det yttersta ansvaret för barn. Bk har ett antal grundläggande antaganden om vad ett barn är och hur ett barn ska leva. Konventionens utgångspunkter samverkar på så sätt med en fortlöpande och pågående individualisering av barndomen som präglat Sverige och västvärlden sedan senare delen av 1900-talet (se t.ex. Sandin 2012, Zetterqvist Nelson 2012). där barn ses som aktiva subjekt med tillhörande resurser.

BK grundläggande antaganden   Barn betraktas om aktiva subjekt med tillhörande resurser. Voice och representation är viktiga hörnstenar när det gäller att förstå och studera barns villkor och erfarenheter Ja, hur relaterar det här nu då till att barnkonventionen ska få en starkare ställning i den svenska lagstiftningen. Jo det är en markering av vikten av att öka de professionellas fokus på barn och göra dem mer delak­tiga i processer som rör dem. Här kan vi påminna oss om att Sverige har varit en pådrivande kraft i det internationella barnrättsarbetet och var bland de första länderna att skriva under barnkonventionen . Bakom det arbete har det legat en ide om att samhället har det yttersta ansvaret för barn. Bk har ett antal grundläggande antaganden om vad ett barn är och hur ett barn ska leva. Konventionens utgångspunkter samverkar på så sätt med en fortlöpande och pågående individualisering av barndomen som präglat Sverige och västvärlden sedan senare delen av 1900-talet (se t.ex. Sandin 2012, Zetterqvist Nelson 2012). där barn ses som aktiva subjekt med tillhörande resurser.

Konventionstextens innehåll   samverkar med en fortlöpande och pågående individualisering av barndomen som präglat Sverige och västvärlden sedan senare delen av 1900-talet (se t.ex. Sandin 2012, Zetterqvist Nelson 2012). Ja, hur relaterar det här nu då till att barnkonventionen ska få en starkare ställning i den svenska lagstiftningen. Jo det är en markering av vikten av att öka de professionellas fokus på barn och göra dem mer delak­tiga i processer som rör dem. Här kan vi påminna oss om att Sverige har varit en pådrivande kraft i det internationella barnrättsarbetet och var bland de första länderna att skriva under barnkonventionen . Bakom det arbete har det legat en ide om att samhället har det yttersta ansvaret för barn. Bk har ett antal grundläggande antaganden om vad ett barn är och hur ett barn ska leva. Konventionens utgångspunkter samverkar på så sätt med en fortlöpande och pågående individualisering av barndomen som präglat Sverige och västvärlden sedan senare delen av 1900-talet (se t.ex. Sandin 2012, Zetterqvist Nelson 2012). där barn ses som aktiva subjekt med tillhörande resurser.

Barnforskare problematiserar konventionstexten   Ett instrumentellt synsätt på barns rättigheter. Ett västerländskt normativ kring synen på barn. Oklarheter i definition av barns rätt i förhållande till föräldrars rätt. Ålderism. (se t.ex. Wall 2008, Alanen 2010, Quennerstedt 2013; Tisdall & Punsch 2012). Ja, hur relaterar det här nu då till att barnkonventionen ska få en starkare ställning i den svenska lagstiftningen. Jo det är en markering av vikten av att öka de professionellas fokus på barn och göra dem mer delak­tiga i processer som rör dem. Här kan vi påminna oss om att Sverige har varit en pådrivande kraft i det internationella barnrättsarbetet och var bland de första länderna att skriva under barnkonventionen . Bakom det arbete har det legat en ide om att samhället har det yttersta ansvaret för barn. Bk har ett antal grundläggande antaganden om vad ett barn är och hur ett barn ska leva. Konventionens utgångspunkter samverkar på så sätt med en fortlöpande och pågående individualisering av barndomen som präglat Sverige och västvärlden sedan senare delen av 1900-talet (se t.ex. Sandin 2012, Zetterqvist Nelson 2012). där barn ses som aktiva subjekt med tillhörande resurser.

En diskussion om både materialitet och förgivettagna normer. Utvecklingsområden   En diskussion om både materialitet och förgivettagna normer. Stärka tvärprofessionellt samarbeten. Stärka personalens handlingsutrymme Med hjälp av det här exemplet kan man diskutera utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet barn och ekonomist bistånd just genom barnkonventionens utgångspunkter. Bakgrunden till studien är just ett exempel på att den frågan börjat diskuteras alltmer. En sån diskussion behöver behandla både materialitet och normer. Ett utvecklingsområde handlar om att barn måste få möjlighet att komma till tals i frågor som berör dom.   Och då handlar det inte bara om att försöka fånga deras åsikter utan också om att fånga deras problembeskrivning, erfarenheter och upplevelser av sin situation. En annat utvecklingsområde handlar om att skapa och stärka tvärprofessionella samarbeten i det ekonomiska biståndsarbetet. Här kan ett alternativ vara att förstärka kopplingen mellan f-stöd och barnenheterna, i de fall familjerna är aktuella på båda ställena. Ett annat alternativ kan vara att tydliggöra hembesökarnas yrkes roll mot ett tydligare barnfokus.