Lag och rätt

Lagar, regler och normer Normer är oskrivna regler – att stå till höger i rulltrappan är en typisk norm i Stockholm (inte samma överallt!), Regler gäller i ett visst sammanhang och för vissa personer, t.ex. på en basketplan, när vi spelar spel (t.ex. Monopol, Yatzy, poker…), i skolan (inga jackor i matsalen…), Lagar gäller alla i landet, och lika för alla – och det är vår skyldighet att känna till de lagar som berör oss (om du t.ex. ska cykla i trafiken måste du kunna trafikreglerna)!

Läran om lag och rätt Läran om lagar och hur de tolkas och tillämpas (används) kallas juridik - det är ingen exakt vetenskap utan handlar delvis om tolkning och hur man har dömt i tidigare fall (prejudikat), Personer som arbetar med juridik kallas jurister (bara några har titeln ”advokat”).

Lagstiftning Lagstiftning = besluta om vilka lagar vi ska ha, Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling, Våra viktigaste lagar kallas grundlagar och är lite extra svåra att ändra: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen, Många av våra lagar finns i boken Sveriges Rikes Lag, ”lagboken”, där kapitlen kallas balkar.

Lagstiftning Sverige är en rättsstat, vilket betyder att: Lagen är lika för alla, En person kan inte bli fängslad hur som helst utan att anklagas för något och utan rättegång, En dömd person har rätt att få sin dom omprövad.

Lagstiftning Våra normer avgör vilka regler och lagar vi har – och lagarna påverkar våra normer – ett par exempel: Barnaga – förbjöds 1979 när folk inte längre tyckte det var bra att slå barn – nu är det en självklarhet för de allra flesta, Förr rökte folk på jobbet, på flyget, på tåg – överallt. När folk började tycka att det var otrevligt förbjöds rökning på allt fler platser. 2005 blev det förbjudet att röka på restauranter, barer och klubbar i Sverige – sedan dess har det förbjudits på ännu fler platser. Tänk efter själv – hur skulle du reagera om någon rökte på t.ex. bio? Lagarna speglar våra uppfattningar om rätt och fel – och förändras därför!

Lagstiftning Tänk efter själv! Vilka lagar tycker du behövs i ett samhälle? Varför behövs just dessa lagar?

Brott De vanligaste brotten är stöld och inbrott (tillgreppsbrott), men det finns många andra brott, t.ex.: Rån (stöld med inslag av våld eller hot), Häleri (att sälja vidare, eller köpa, stöldgods), Fyndförseelse (att behålla något man ”hittat”), Skadegörelse (t.ex. klotter, sönderslagna rutor)…

Brott Misshandel, dråp, mord, Sexuellt ofredande, våldtäkt, Förtal Narkotikabrott (att använda, inneha, köpa och/eller sälja droger)…

Brott Hatbrott (hets mot folkgrupp och olaga diskriminering eller andra brott där ett motiv varit att kränka på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etiskt ursprung, trosbekännelse (religion), sexuell läggning, eller annat liknande), Bedrägeri (att lura någon för att själv tjäna på det, oftast pengar), Ofredande, olaga hot, trafikbrott, skattebrott, miljöbrott… Listan kan göras lång!

Lite aktuell brottsstatistik Under 2016 anmäldes drygt 1,51 miljoner brott (men självfallet anmäls inte alla brott och dessa oanmälda brott kallas mörkertalet), År 2016 konstaterades 106 fall av dödligt våld i Sverige. Det var 6 fall färre än föregående år, då 112 fall kunde konstateras, Under den senaste tioårsperioden (2007−2016) har antalet fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 112 fall årligen, utan någon tydlig trend. Källa: Brottsförebyggande rådet, https://www.bra.se/nytt-fran-bra/arkiv/press/2017-03-30-slutlig-brottsstatistik-2016.html

Ungdomars brottslighet Ungdomar är de mest brottsaktiva – tillgreppsbrott vanligast (t.ex. snatteri eller cykelstöld), Ungdomsbrottsligheten har ökat, både i Sverige och världen, sedan 1950- talet När du fyller 15 blir du straffmyndig = du kan dömas för de brott du begår (en person som ännu inte fyllt 15 tas om hand av de sociala myndigheterna i stället), Domstolarna dömer dock ogärna unga personer till hårda straff (ingen under 21 döms till fängelse).

Ungdomars brottslighet Tänk efter själv! Varför tror du unga begår flest brott? Vilka förklaringar kan det finnas till att ungdomsbrottsligheten ökat sedan 1950-talet?

Varför begår människor brott? Arv – finns ingen ”brottsgen”, men däremot kan en person t.ex. ha sämre impulskontroll och därför ha svårare att låta bli ”dumheter”, Miljö – barn från stökiga miljöer, t.ex. hem med alkohol och droger där de vuxna har svårt att ta hand om sina barn ordentligt, kommer lättare i kontakt med brottslighet, Våld – personer som blivit slagna som barn tar ofta själva till våld som en lösning på problem, Socioekonomi – den sociala och ekonomiska situationen i bostadsområdet.

Organiserad brottslighet Kriminella gäng, Ofta narkotikahandel, cigarettsmuggling och prostitution – där det finns möjligheter att tjäna mycket pengar, Kan skada hela samhället när t.ex. pengar från smuggling eller olagliga spelklubbar investeras i företag och de kriminella personerna på så sätt får inflytande där.

Brottsoffer Det kan vara mycket jobbigt och oroande att utsättas för brott, Kan behöva stöd – ekonomiskt stöd, samtalsstöd, skyddat boende etc. Det finns hjälp att få: Brottsofferjouren är en organisation som hjälper brottsoffer, Kvinnojourer, Bris (Barnens rätt i samhället).