Hur gör vi när vi läser?

Eilngt en uneörnskding… Eilngt en uneörnskding på ett egnskelt uivtnierset så seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksortnävea i ett ord såtr i, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet. Mne är det snat? Nej, det är faktiskt inte sant eftersom vi alla läser på olika sätt. Vissa ”helordsläser”, det vill säga tittar på orden som hela enheter. Andra läser bokstav för bokstav eller stavelse för stavelse. Den som delar upp orden i mindre enheter stöter förstås på problem med en text som den ovan.

Vikten av att få läsa långsamt Möt författaren Lena Andersson som lyfter fram den långsamma läsningens fördelar.

Fundera kring texten Vad ser Lena Andersson för nackdelar med att läsa snabbt? Hur ställer du dig till det? Vilka fördelar ser Lena Andersson med att läsa långsamt? Håller du med henne? Varför/varför inte? I skolans värld är det få som upplever att de kan göra som Lena Andersson och ta sig den tid de behöver för att bearbeta en text. Men Lena Andersson har en vinnande strategi för att ta till sig stora mängder text – hon läser aktivt. Vad innebär det att vara en aktiv läsare?

Förutsättningar för att kunna vara en aktiv läsare Känna till målet med läsningen – faktainhämtning, kritiskt granskande eller reflektion utifrån egna erfarenheter? Känna till ramarna för läsningen – ska texten läsas och bearbetas enskilt, i par eller i grupp? När ska arbetet vara klart? Känna till vilka alternativa sätt kan texten läsas på – högläsning i grupp, lyssna till texten som inläst material, tyst läsning från papper/bok? Känna till nya eller svåra ord och begrepp som är nödvändiga för att förstå vad man läser. Känna till vilka lässtrategier som kan vara lämpliga att använda vid läsningen. Se exempel på nästa bild.

Aktiva läsare använder lässtrategier Exempel på lässtrategier som en aktiv läsare kan använda: Förutspå vad texten kommer att handla om. Till exempel genom att bara läsa ingressen i en artikel, den första sidan i en roman eller titta på rubrikerna i ett lärobokskapitel. Arbeta med strukturen i texttypen: artikel, utredning, debattinlägg eller annan sorts text? Ställa frågor till texten om det som var otydligt eller svårt att förstå. Dra paralleller och relatera till vad man själv vet om ämnet sedan tidigare. Sammanfatta texten. Dra slutsatser utifrån informationen i texten.

Arbeta med lässtrategier Arbeta i grupper om tre och fördela rollerna mellan er: Den kritiska reportern Bildkonstnären Den inkännande lyssnaren

Arbeta vidare Vill ni pröva några av de andra lässtrategierna? Fördela uppdragen på nytt och använd till exempel texten Nu hånas prinsen för sin insats på Idrottsgalan på www.metro.se eller någon annan text som anknyter till kursen eller ämnet.