Svenska livräddningssällskapet - sls som organisation Simhistoria 1882 Omkom i Sverige 1.432 personer genom drunkning. 1898 Den 28:e november bildas Svenska Lifräddningssällskapet, SLRS, på Stockholms slott under HKH Kronprins Gustafs ledning. 1899 Kunde bara en av tio skolelever simma. 100 år senare kan nio av tio skolelever simma. 1899 Livbojen används som säkerhetssymbol för första gången av SLRS 1901 Tävlingar i livräddning arrangeras för första gången år. 1905 1 januari startar utbildningen av simlärare i Livräddningssällskapet. Cirka 100.000 simlärare har därefter utbildats av SLS. 1911 Införs för första gången obligatorisk simundervisning i skolan. 1920-talet Torrsim i svenska skolan införs. 1930-talet Simkunnighet i betygen införs, den första simskolan för vuxna startas. 1934 Är det första året det går att avlägga prov för Simborgarmärket. Sträckan var 150 meter för damer och 200 meter för män. 1935 Instiftar Livräddningssällskapet det första livräddarmärket. 1935 Måndagen den 18:e mars bildas Riksföreningen för simningens främjande - Simfrämjandet. 1938 Hålles den första nordiska livräddningskongressen. fortsättning….. Simning kapitel 1

fortsättning simhistoria 1955 Delades första livbojarna ut av försäkringsbolaget Svenska lif-Balder, nuvarande Trygg-Hansa. 1959 Introduceras återupplivning genom mun-till-mun metoden i Sverige. 1960 Livräddarskolan i Tylösand startar sin verksamhet. 1960-talet Kommunsammanslagningen börjar – simhallsbyggnation. 1967 Öppnar landets första flytvästdepå där det gratis går att få låna flytväst. 1973 Den 1 januari går Svenska Livräddningssällskapet och Simfrämjandet samman till en organisation, Svenska Livräddningssällskapet Simfrämjandet. 1980-talet God och jämn simkunnighet. 1982 SLS startar undervisning i hjärt-lungräddning, HLR, för allmänheten. 1982 Äger det första svenska mästerskapet i livräddning, nordiska tävlingsformen, rum i Varberg. 1990 Förkortas namnet på organisationen till Svenska Livräddningssällskapet. 1990-talet Skolan kommunaliseras – resultatenheter. 1993 Startar Livräddningssällskapet Barnens Livräddningsskola för alla skolelever i årskurserna 1-3. fortsättning…. Simning kapitel 1

fortsättning simhistoria 1994 LGR94 – kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten. 1996 Simkunnighetsdefinitionen antogs av de nordiska livräddningsorganisationerna. Räddningsverket och SLS inleder ett samarbete, Självskydd - vattensäkerhet. 1998 Firar SLS sina första 100 år av framgångsrikt arbete för simkunnighet och säkerhet i Sverige. 2004 Bad- båt och isvett i läroplanen. 2007 sep Förtydligande av läroplanen – 200 m varav 50 m ryggsim. 2011 LGR 11 – betyg i åk 6 och 9 – idrott och hälsa. SLS tillsammans med Röda Korset, Civilförsvarsförbundet och HLR-rådet bildar Första hjälpen rådet. Simning kapitel 1

Att lära sig simma Definition av simkunnighet: Simkunnig är den som kan falla i vattnet, få huvudet under, och efter att åter tagit sig till ytan kan simma 200 m på djupt vatten, varav 50 m på rygg. Simning kapitel 2

VAD ÄR VATTENVANA? Simning kapitel 2

VAD ÄR VATTENVANA? Balansera Orientera Flyta Simning kapitel 2

MÅL MED VATTENVANEÖVNINGAR Få vattenvana tidigt Rutiner för säkerhet Trygghet i vattnet tidigt Simning kapitel 2

MÅL MED ALL UNDERVISNING FÖR BARN: Stärka barnets självförtroende i vatten Öka barnets säkerhet i vatten Bli simkunnig Simning kapitel 2

Att lära sig simma - vattenvana, simfysiologi och simteknik Muskler Människan har ca …… muskler, som tillsammans upptar ca 50% av kroppsvikten. Den snabbaste muskeln är ……………………………………………. Den muskel som består av mest ren muskelmassa är……………. ………………… är den mest uthålliga muskeln. Den slår ca 100 000 slag per dag. Största muskelgruppen är ……………………………………………………… . Den minsta muskeln i kroppen finns i ………. Muskel betyder …… ……… på latin. 700 den som styr våra ögonrörelser tungan Hjärtmuskeln musklerna i baken, dvs gluteusmusklerna örat liten råtta Simning kapitel 2

Simteknik Ha kunskap om hur vi tekniskt lär ut Bröstsim Ryggsim Djupdykning Vattentramp Flytning Simning kapitel 2

RÖRELSEÖVNINGAR I VATTNET SYFTAR TILL ATT LÄRA BARNEN: Benrörelser för framåt Kroppsplacering Armrörelser Glida Använda händer och fötter Simning kapitel 2

BRÖSTSIM Armtag Bentag Sammansatt Andning Övningar Vanliga fel, korrektion Simning kapitel 2

RYGGSIM Bentag Armtag Sammansatt Andning Övningar Vanliga fel, korrektion Simning kapitel 2

HJÄLPMEDEL Simdyna Korvar Platta Dykring Bollar Rockring Flytmadrass Spegel Lekar Simning kapitel 2

Att lära Simning kapitel 3

Vad är en bra simlärare! Duktig pedagog Flexibel Bra avvikelse hantering Vattenvana Trygg i att prata inför grupp Lyhörd Demokratisk Glad Intresserad/Motiverad Kunnig/kompetent Kreativ Förstående Barnsligt Tydlig Lugn Trygg i sig själv Uppmärksam Ej felfri Simning kapitel 3

Ledarskap Demokratisk Auktoritär ”Låt gå” Simning kapitel 3

För att din undervisning ska bli intressant måste du veta: Vad du undervisar Varför du undervisar Hur du skall undervisa VAD? = Ämneskunskap VARFÖR? = Pedagogik HUR? = Metodik Det gemensamma namnet är DIDAKTIK Simning kapitel 3

UNDERVISNINGSMETODER Helmetoden – helheten dominerar, eleven får känna och uppleva hela momentet. Delmetoden – momenten delas upp och helheten bryts ner i delar för att senare sammanfogas till en helhet. UNDERVISNINGSMODELLER Visa – pröva – öva Problemlösning PBI Lek Simning kapitel 3

VIKTIGA DELAR Det jag hör glömmer jag, Det jag ser minns jag och Det jag gör kan jag! (Konfucius 500 f.kr) Didaktik – undervisningskonst Viktigt frågor man bör ställa sig: För vem? Vad ska den innehålla och varför? Hur ska den genomföras? Svaren kräver kunskap i: Barns utveckling Simteknik Anatomi och fysiologi Pedagogik Metodik Simning kapitel 3

Vad kommunicerar vi med? Kroppen Synen Hörseln Känseln Lukten Simning kapitel 3

Kommunikationsprocessen Envägskommunikation Passivt mottagande från lärare Fördel – snabb Nackdel – feltolkning Tvåvägskommunikation Ger möjlighet för diskussion Fördel – mindre missförstånd öppnare relation Simning kapitel 3

Att undervisa och planera simskola - simlärarens roll och barns utveckling Kommunikationsövning Simning kapitel 3

INLÄRNING Imitation Lek Simning kapitel 3

Börja alltid med lätta övningar. Ge mycket beröm och positiv kritik. Enkla riktlinjer Börja alltid med lätta övningar. Ge mycket beröm och positiv kritik. Undvik långa muntliga instruktioner. Ha regler som alla kan följa och förstå. Avsluta alltid lektionen med övningar som alla klarar. Simning kapitel 3

Lektionsplaneringens huvudmoment Vattenvana Inledning Flytövningar Framåtdrivande Lek Avslut Simning kapitel 3

Viktigt att tänka på Stöd ges genom tålamod, uppmuntran och engagemang Leken är viktig och var lyhörd Ta fasta på vad barnet kan göra för att behålla barnets nyfikenhet Undvik över- och underkrav Trygghet viktigast Simning kapitel 3

TRYGGHET: Sätta gränser Konsekvens Positiva instruktioner Simning kapitel 3

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ: Positiv simlärare Konsekvent handlande Vattentemperaturen Bassäng, omgivning och simläraren är välkända för barnet Simning kapitel 3

HUR? VIKTIGT ATT TRÄNA Kroppsuppfattning Grovmotorik Koordination Balans HUR? Genom lek : ordna skapa låtsa röra sig Simning kapitel 3

GENOM LEK Prövas erfarenhet Bearbetas känslor Lär sig regler Får ordning på sin verklighet Jag vill Jag törs Jag kan Positiv jag-uppfattning självsäkerhet Simning kapitel 3

Rädsla för vatten eller den obekanta miljön är den vanligaste orsaken till att problem kan uppstå. Lösning? Simning kapitel 3

Att undervisa och planera simskola - simlärarens roll och barns utveckling Positiva uttryckssätt Glöm inte bort! Kom ihåg! Det är inte svårt! Detta är lätt! Försök. Det här var faktiskt riktigt gott! Åh, vad gott! Inte kan väl jag? Jag kan! Du har gjort ett riktigt bra jobb måste jag erkänna. Bra jobbat! Jag har inte tid nu! Jag gör det i morgon. Näe, det går inte! Försök, det här kommer att gå. Du vill väl inte hjälpa mig? Vill du hjälpa mig? Farsan kommer inte hem förrän ikväll någon gång! Farsan kommer redan ikväll! Det hade jag ingen aning om! Det var nytt för mig. Simning kapitel 3. 33

Simning kapitel 3

Att undervisa och planera simskola - simlärarens roll och barns utveckling Simskolan Simning kapitel 3 Säkerhet kapitel 1

Grupparbete Barn i olika åldrar 4-6 år och 6-12 år. Vilken är den motoriska, kognitiva och den personliga utvecklingen i resp. ålder? Vad ska vi tänka på när vi lär ut simning? Vilken betydelse har åldern för undervisning och inlärning? Simning kapitel 3

men de behöver detta så mycket mer." Generellt gäller: "Barn med koncentrationssvårigheter är barn som ser ut som vilka andra barn som helst och som behöver det som alla barn behöver kärlek, tålamod, stimulans och gränser, men de behöver detta så mycket mer." Simning kapitel 3

Koncentrationssvårigheter Typiska problem Uppmärksamhetsstörningar Impulsivitet Svårighet att hitta en lämplig aktivitetsnivå Svårighet att uppfatta och följa instruktioner Simning kapitel 3

Rörelseförmåga, läge och handling MOTORISK UTVECKLING Rörelseförmåga, läge och handling KOGNITIV UTVECKLING Medvetandet, förstå verkligheten PERSONLIG UTVECKLING Känslobehov, social kompetens Simning kapitel 3

Att undervisa och planera simskola - simlärarens roll och barns utveckling Jag kallas ett barn i behov av särskilt stöd Barn med särskilda behov blir så lätt barn med särskilda besvär. Barn med särskilda besvär blir så lätt särskilda. Särskilda barn blir så lätt isärskilda. Isärskilda barn får så lätt särskilda behov. Särskilda behov är inte särskilda, bara större. Större behov har väl även du ibland? Simning kapitel 3

”För att undvika kritik: Säg ingenting! Gör ingenting ! Var ingenting!” E. Hubbard Simning kapitel 3

Simlärarens idébank Att komma igång med leken. Samla barnen. En kort instruktion av leken? Vad leken heter? Hur går den till? När startar den och när slutar den? Regler. Kom snabbt igång. Engagera och aktivera. Avbryt om det behövs. Slutsignal medan det är kul. Ge feedback. Simning kapitel 4

Simlärarens idébank Metodik Vad har jag för syfte med leken? Vad vill jag? Ska eleverna värmas upp, lära känna varandra, samarbeta, öva något särskilt moment ex. glida, balans, bentag? Vilka är leken för? Ålder, förutsättning, antal? Tid? Hur lång tid har jag på mig? Lokal? Hur ser bassängen ut? Material? Vad behöver jag till den här leken? Simning kapitel 4

Simlärarens idébank Efter leken Reflektera om syftet uppnåddes. Var leken för svår eller för enkel? Ändringar till nästa gång. Tänk på att leken skall kunna förenklas eller försvåras så att den blir på rätt nivå för eleverna. Mycket aktivitet så att ingen behöver stå still. Variera lekarna. Simning kapitel 4

Symboljakten 48

49