Samhället och individen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Men det här är väl ingenting nytt?
Advertisements

Att bli kontrollerad – att kontrollera
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Kulturell och ideologisk jämförelse
Samhället är mer än summan av sina delar
Aktör / Struktur.
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Ledarskap och arbetsliv
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Hur bör samhället organiseras
SET Social Emotionell Träning
Vad är identitet?.
Stereotyper, fördomar & diskriminering
Socialpsykologi.
Strömslundsskolans Värdegrund.
Etik- Modet att välja!.
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Ta ställning och handla!
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Centrum för Genusvetenskap
1. Bosättning Hur bodde befolkningen förr i tiden?
TÄNK TILL VÄRDEGRUNDSMATERIAL 2014.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Kognitivt perspektiv.
Normer Formar vårt beteende.
Samhällets ojämlikhet
Etik och moral Vad är rätt och fel?.
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
SÄRART OCH UTESLUTNING är begreppen handikapp och funktionsnedsättning nedvärderande? Christian Munthe Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet.
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Källängsråd Dagordning 1.Skolans verksamhet - TEMA - studiero 2. Ekonomi och organisation 3.Övrigt - Säkra skolvägar.
Kärlek, sexualitet och unga med intellektuell funktionsnedsättning Lotta Löfgren-Mårtenson, Professor, sexolog.
ETNICITET SOM STRUKTUR Kap 6. RAS-BEGREPPET Människor kategoriserar – en av kategorierna har historiskt sett varit Ras – att dela in människan i olika.
Diskriminering Likabehandling Marginalisering
Identitet & livsfrågor Etik och moral. Identitet & livsfrågor Begreppen etik (fr. grekiskans ethos = sed) och moral (av latinets moralis = det som rör.
1 KIF:s AFF Black Knights Värderingar
Vardagsrasism Inklusive etnocentrism. Etnocentrism betyder att man bedömer främmande kulturer med sin egen måttstock och att man placerar de egna kulturella.
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
SEGREGERING - INTEGRATION. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Ulf Blossings 32 levnadsregler för pedagogen, som är viktiga för ett pedagogiskt förhållningssätt. 1.Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem.
Oscar Pripp Uppsala universitet.  Att reflektera över sitt sätt att tänka och agera  Att lära sig om hur vi brukar uttolka varandra  Att lära sig hur.
Vad vägleder eller hjälper dig när du ska avgöra vad som är rätt eller fel? ETISKA REGLER/MODELLER; PLIKT- eller REGELETIKEN, KONSEKVENSETIKEN, SINNELAGSETIKEN.
En lärarhandledning från MÄN
Religionskunskap Att undersöka tro.
Älskade barn i skolan Ett EU projekt medfinansierat av
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
HBTQ-certifiering inom
Att gilla eller inte gilla? Om vår egen roll i sociala medier.
Självkänsla.
Sociologi Introduktion.
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Lag och rätt VT år 5 Catha Glaas, Thomas Smith Herrängens skola 2017.
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
V I S I O N Bättre, Starkare och Roligare Sigtuna IF Fotboll
Normer kring genus Finns det genusfällor och genuskrux?
Kvinnligt och manligt.
Vad är religion och vad är livsåskådningar?
hur ska vi bemöta varandra?
3. Ska inte alla få vara med?
Etik & moral.
Etik & moral.
Religion och andra livsåskådningar
Individen och samhället
Kognitivt perspektiv.
Presentationens avskrift:

Samhället och individen

Normer Makt utövas inte bara av lagar osv utan även på en informell nivå genom att människor kontrollerar varandra socialt – vi uppför oss på olika vis baserat på föreställningar om andras reaktioner och egna känslor av exempelvis rädsla och skam I många fall reglerar vi vårt beteende utifrån andras reaktioner. Norm: social regel (är en oskriven regel för hur man skall bete sig) - regler för hur medlemmar i en grupp eller annan social samhörighet, skall tycka eller handla eller vilka egenskaper de skall ha för att passa in i samhället Normer innebär även en uppfattning om normalitet och ideal – vad som är vanligt respektive avvikande och vad som är eftersträvansvärt – det som avviker från det normala får en beteckning tex damfotboll, min lesbiska mamma

Normer – exempel på normer Hudfärgsnormen Funktionsnormen Heteronormen Köttätarnormen Parnormen Klädstil??

Normer - sanktioner Vad händer om man inte följer dem? Det finns en gräns i alla samhällen vad som är socialt acceptabelt. I vår uppfostran lär vi oss vad som är rätt eller fel, artigt/oartigt. Om man inte följer normerna kan man bestraffas - dessa bestraffningar kallas för sanktioner. Om vi inte agerar utifrån rådande normer – det som uppfattas som normalt i samhället - möter vi ett obehag och ogillande reaktioner sanktioner: påföljd/straff/konsekvens. Negativ sanktion: visar på ogillande av beteende, tex ogillande blick Positiv sanktion: visar på gillande av beteende, tex glädje Extrema fall, diskriminering, mobbning

Normer - Varför finns de kvar? Normer finns kvar därför att vi socialt efterföljer dem och vet att de gäller. Dessa normer har blivit strukturer/regler som vi rättar oss efter då de är en produkt av en sorts gemensamt bestämmande - vi har själva skapat de sociala normerna gemensamt i samhället.

Normer – normernas funktion Normer har uppbyggande och nedbrytande funktioner – normer som system har både en positiv funktion och en negativ funktion. Positiv funktion: Är nödvändiga för att skapa balans och harmoni i samhället. När man har gemensamma regler vet alla vad de skall göra. Normer skapar gemenskap och känsla av solidaritet. I ett normlöst samhälle skulle människor stjäla, misshandla och våldta varandra som de ville. Våra handlingar skulle styras av de egna drifterna istället för omgivningens förväntningar. Negativ funktion: Samtidigt gör normsystemet att maktmissbruk och orättvisor kan upprätthållas. Det sydafrikanske apartheidsystemet byggde på normer som systematiskt diskriminerade den svarta befolkningen. I sådana system krävs det att någon eller några bryter mot normerna för att skapa förändring. Ett strikt normsystem kan dessutom ta bort en del av individens unika personlighet, inre drivkraft, engagemang och nytänkande.

Normer - i olika tider och kulturer Normer kan se olika ut beroende på: Vilket land man befinner sig i Vilken kultur man omges av Vem man är och vilken status man har Vilken situation man befinner sig i

Normer - föränderliga Normer förändras även över tid! - I takt med att samhället utvecklas förändras också de värderingar och normer som råder där. Tex i skolan lärare och elev – tilltalade varandra med efternamn och höll ett formellt avstånd. En elev skulle aldrig komma på tanken att tala med sin lärare om personliga problem och läraren skulle aldrig fråga. Men NU har läraren förlorat en stor del av den auktoritet som förr fanns hos vuxna med viss rang. För det andra har barn fått högre status och mer självförtroende, kanske som följd av ökad medvetenhet om demokratiska värden att alla är lika mycket värda.

Normer – normutveckling i Sverige för femtio år sedan…… Tilltalade bekanta med ”ni”, titel och efternamn: ”ta en kaka till fru Åkesson” Flickor skulle niga och pojkar bocka när de hälsade eller tackade Pojkar och män skulle aldrig ha en mössa på sig inomhus Mannen skulle stå för notan när han bjöd sin flickvän på kondis En tonåring skulle aldrig komma på tanken att skolka från skolan En tonårsföräldrer skulle aldrig komma på tanken att prata om sex och samlevnad med sina barn En tonåring skulle aldrig komma på tanken att anförtro sig åt sina föräldrar Barnen skulle vara tysta vid middagsbjudningar, om de ens fick sitta vid de vuxnas bord Man hälsade på vänner och bekanta genom att skaka hand. Man kramades inte.

Nästa lektion - diskussion Diskutera människors livschanser RTSI – rätten till sin identitet (ge läxa om musik – vad lär ni er av musiken)