Vad vet vi – och vad behöver vi veta – om människors olika livsvillkor?

Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.

Fundera Känner du till hur det är att åka tåg, ta sig fram på en festival eller gå ut och äta på restaurang i Sverige för de av oss som har nedsatt rörelseförmåga? Reflektera över vad du tror att ditt ja- eller nej-svar beror på! Finns det någon poäng med att även personer som inte har upplevt några funktionshinder har kunskaper om hur det är att leva med till exempel nedsatt rörelseförmåga?

Tänk om… Vad hade hänt om inga andra än barn själva engagerat sig i att göra det olagligt att slå barn i Sverige? Hade det än idag varit okej att slå barn då? Vad hade hänt om inga andra än barn själva engagerat sig i att göra det till en rättighet för barn att gå i skolan i Sverige? Hade du suttit i detta klassrum idag då? Vad hade hänt om inga andra än barn själva engagerat sig i att förbjuda barnarbete i Sverige? Hade du i så fall befunnit dig någon annanstans just nu?

Diskutera blogginlägget I blogginlägget skriver Maria Johansson: Jag är övertygad om att vi människor har betydligt mer som förenar oss än som skiljer oss åt, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning eller ej, sexuell läggning, trosuppfattning, etnicitet och så vidare. Därför tror jag på att vi gemensamt kan förändra samhället om vi hela tiden för samtal, om vi synliggör och delar med oss av varandras upplevelser och erfarenheter, om vi visar på likheterna istället för att fokusera på skillnaderna. Håller ni med Maria? Är det viktigt att vi synliggör och delar med oss av varandras upplevelser och erfarenheter, till exempel kring hur det är att leva med en funktionsnedsättning? Varför/varför inte?

”Det är jävligt jobbigt att försöka ligga på topp” Möt Charlie Eriksson som levt med psykisk ohälsa sedan unga år. Han menar att bilden av vem som drabbas är skev.

Diskutera artikeln Charlie Eriksson ville inte berätta för andra om sin depression eftersom det enligt honom fortfarande är ”så sjukt tabu och skambelagt”. Varför är det så, tror ni? ”Bilden av vem som drabbas är ganska skev och okunskapen kring psykisk ohälsa stor”, säger han. Vad har ni för bild av psykisk ohälsa? Hur tillåtande är det att prata om psykisk ohälsa på er egen skola? Vad tror ni skulle behövas för att skapa ett än mer tillåtande klimat mellan elever för att prata om det här?

Fundera Sannolikheten att du någon gång har haft, har eller kommer att ha en nära anhörig, vän eller klasskamrat som drabbas av psykisk ohälsa är enligt statistiken väldigt stor. Vad behöver du för att känna att du kan vara ett stöd för den eller de personerna?

Arbeta vidare Vill ni arbeta vidare med ämnet psykisk ohälsa? I spåret Hur kan vi förändra attityder till psykisk ohälsa? kan ni både läsa mer om Charlie Eriksson och hans arbete med sajten Aldrig ensam och om medias roll och ansvar.