Ångest, Guds död och det stora språnget Existensfilosofi Ångest, Guds död och det stora språnget
Jean-Paul Sartre och ångesten Gud finns inte Total frihet Val Ångest Existensen föregår essensen. Människan är dömd till frihet. Människan väljer sig själv vid varje val. Att välja att inte välja är också ett val. Val leder till ångest. När människan inte känner igen sig i sig själv eller andra uppstår äcklet.
Friedrich Nietzsche och Guds död ”Gud är död!” proklamerade Nietzsche högljutt. Den moderna världen med nya industrier och en kullkastning av den traditionella religionen och kulturen hade frigjort människan menade man. Nihilism innebär att det inte finns några fasta värden. Denna ”frigjorda människa”, följer de dionysiska dygderna och sliter sig loss ifrån det modernistiska förnuftets bojor. Detta är inte bara en frigörelseprocess, utan människan höjer sig då över andra, blir en övermänniska – fri ifrån moraliska och religiösa värderingar. Apolloniska dygder: följa förnuftet och logiken. Dionysiska dygder: följa lusten, känslorna och berusningen.
Søren Kierkegaard och det stora språnget Drivkraften till människan är den existentiella ångesten. "Det gäller att finna en sanning, som är sanning för mig, att finna den idé för vilken jag vill leva och dö.” Människan måste gå igenom vissa stadier: 1) Estetik. 2) Ironi. 3) Etik. 4) Humor. 5) Allmän religiositet. 6) Kristen religiositet. Mellan stadierna sker ett språng. De två sista är språng ut på ”10 000 famnars djup”.