KROPP, SJÄL OCH MEDVETANDE SAMT VILJANS FRIHET Detta avsnitt hör ihop med Verkligheten 1 och 2 samt Människan (filosofisk antropologi). Märk att tankar om verkligheten är centrala för alla områden inom filosofin och att man kan närma sig de flesta filosofiska problemen från många olika håll. Filosofin kan ses som en stor åsnebrygga. Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Metafysiska teorier metafysikens fokus flyttades under 1600-talet från att betrakta varats beskaffenhet till att förklara människans väsen två synvinklar: Om människan är en del av varat, måste hon uppvisa likadana egenskaper som varat. Människan kan/kan inte lita på sinnesdata. Vad berättar detta om människan? Se tillbaka till anteckningarna om begrepp i avsnittet Verkligheten 2, s. 6 och repetera dem. Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Rationalism och empirism Rationalismen litar inte på sinnesdata. Detta leder till att människan ses som... Empirismen litar på sinnesdata. Detta leder till att människan ses som... väsentligen materia väsentligen ande ande och materia Påverkan av kristendomen bär också på teorier från antiken. Hur hänger ande och materia (själ och kropp) ihop? Vad är medvetandet för något? Vilka varelser har ett medvetande? Ordna Platon och Aristoteles´ verklighetsuppfattningar enligt rationalism och empirism. _____________________________________________________________________ Fundera ut vad Platon och Aristoteles skulle ha sagt om människan. Denna hypotes besvaras i avsnittet om människan (filosofisk antropologi). Det är inte entydigt att kristendomen förespråkar en syn på människan som en dualistisk varelse. Besök http://people.umass.edu/lrb/files/bak95neeS.pdf. Vad är medvetande för något? Vilka varelser har medvetande? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Utanför Europa Grupparbete. Berätta om människouppfattningar i utomeuropeiska världsåskådningar (religioner). islam buddhism taoism konfutsianism hinduism någon nordamerikansk indianstam någon afrikansk naturreligion _____________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Rum, tid och rörelse Fungerar varat som ett maskineri? många filosofer och andra vetenskapare har enats om dessa tre begrepp som förklarar varat Hur hänger begreppen ihop? Hur får man något att röra sig i rum och tid? Varför fortsätter eller stannar rörelsen? Aristoteles: När ett föremål kastas i luften, bibehålls rörelsen tack vare luftvirvlar. Newtons tre naturlagar: En kropp som inte påverkas av några yttre krafter rör sig med konstant hastighet längs en rät linje. Den kraft varmed en kropp gör motstånd mot acceleration är proportionell mot vikten och mot accelerationens storlek. Mot varje kraft svarar en lika stor och motsatt riktad kraft. Fungerar varat som ett maskineri? Ta reda på hur Einstein utmanade Newtons mekanik. Observera dock att Newtons mekanik är fullständigt användbar i vissa kalkyler. _____________________________________________________________________ Vad leder uppfattningen att varat fungerar som ett maskineri till? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Viljans frihet eller determinism? Vad innebär tankarna om lagbundenheterna hos varat för hur människan är beskaffad? inom den kristna teologin funderade man på om människan behöver fri vilja för att kunna välja Gud eller om vissa troende är predestinerade till att nå Gud medan andra inte är det Behöver människan fri vilja för att kunna fatta etiska val? behovet av en, koherent, världsåskådning Behöver människan fri vilja för att kunna fatta etiska val? __________________________________________________________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ Löser en, koherent, världsåskådning de ontologiska och metafysiska problemen? Är det en tidsfråga innan vetenskapen kan förklara världen med en superteori? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Om vi inte förespråkar determinism... Räcker kausaliteten till att förklara varat? -> Räcker det med orsaks- och ändamålskausalitet? Hur fri är den fria viljan? -> Finns det fri vilja? Kan slumpen styras av lagar? -> Frihet eller godtycklighet? Har vi behov av ett paradigmskifte i vår världsåskådning? -> Urmodell eller utveckling? Eller något helt annat? Vad finns det för lagbundenheter som täcker en världsåskådning som skyr strikta lagbundenheter? -> Lever vi i kaos eller kosmos? Gerholm och Magnusson skriver: ”Enligt urmodelltanken finns det en plan, ett ändamål med skapelsen och allting syftar till att förverkliga denna plan, detta ändamål. Enligt utvecklingstanken saknas en sådan plan för världen, skeendet är inte styrt utan bestäms i stort sett av neutrala, blint verkande lagar; blott inom människornas värld finns det möjlighet till viss begränsad planering.” (s. 53-54.) Finns det alternativ till dessa två världsåskådningar? _____________________________________________________________________ Många världsåskådningar eller myter handlar om att det har funnits en guldålder i det förflutna, och att världen nu är betydligt sämre. Berätta om sådana myter. När i historien tror du att myten om guldåldern började ifrågasättas? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Om vi förespråkar determinism... Varför bry oss? Stackars oss! Undersök om följande påståenden har en deterministisk underton: ”Den gemensamma nämnaren hos massmördarna var att deras barndom hade saknat lek.” ”Det finns ett samband mellan höga kolesterolvärden och hjärt- och kärlsjukdomar.” ”En gång tjuv, alltid tjuv.” ”Människans karma bestämmer hur hon föds åter.” Vad kunde indeterminism innebära? _____________________________________________________________________ Fungerar alkemi och astrologi bättre i en deterministisk eller en indeterministisk värld? __________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013