En Förälder Blir Till - Jämlik verksamhet på familjecentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Advertisements

Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Exempel utifrån ett antal målområden
Kompetensombudsträff
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
Att arbeta praktiskt.
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
KulturpolitisK Konferens Öresund 2011 Yngve Petersson ordförande i Kulturnämnden, Region Skåne Regional kulturplan för Skåne.
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Tidiga insatser mot psykisk ohälsa inom barnhälsovården
Hur kan vi förstå begreppet?
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Projekt SAM-verkstad - ett verktyg för samtal om livsstilsfrågor
MER ”EGENTID” – SÅ STÄRKER VI BARNENS MÖJLIGHET TILL SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk förening – Bambi Korttidshem, Matilda.
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Lönekriterier – ett stöd till chefer. Varför lönekriterier?  Att ha tydliga lönekriterier är en förutsättning i samband med lönesättning.  Kriterierna.
Jämställhet och lika villkor medarbetare
Hälsa- och arbetsmiljö PU 17 februari Agenda Aktuellt om sjukfrånvaro Guide Hälsa och Arbetsmiljö Information om AFS 2015: 4 om organisatorisk och.
Idrottslyftet – mer och fler Utformning av kommande arbete.
Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Magdalena Brasch.
Ingrid Haglund Gunnel Holmqvist Presenterar: Alkohol i samband med graviditet och föräldraskap –utbildningsinsatser och arbetsmetoder inom mödra - och.
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Familjerådgivningen på familjecentralen Ett sätt att samarbeta Familjecentralen.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Möjlighet till Egen Kraft!
Samverkan – att komplettera skolan Hur dokumenterar vi?
HBTQ-certifiering inom
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Organisation & Arbetsgivaransvar
Strategi för patient- och brukarmedverkan
Heby kommuns kvalitetspolicy
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Hbtq-diplomering Alla har rätt att slippa utsättas för diskriminering eller kränkande behandling på sin arbetsplats. Och alla har rätt till en likvärdig.
Omställningen av hälso- och sjukvården
4R – för jämställdhet
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Barn som anhöriga Ett projekt som Habiliteringscentrum deltar i utifrån ett nationellt projekt.
Familjecentral som arena för föräldraskap och familjestöd Varför ska samhället ge barn och föräldrar den service och det samlade stödet som finns tillgängligt.
För föräldrar till barn 6-12 år
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
D3. Hur kan vi möta föräldrars olika behov
KUNSKAPSCENTRUM FÖR JÄMLIK VÅRD
Lönesamtal och bedömningsområden
Vad är en familjecentral?
Strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor
Program 09:00 Inledning Mål och syfte
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Personen från Skolverket
KRUT ATT GE PLATS.
Ny Nära Vård Södra Dalarna
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om ökad tillgänglighet inom barnhälsovård.
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

En Förälder Blir Till - Jämlik verksamhet på familjecentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral

Verktyget En Förälder Blir Till (EFBT) Har tagits fram av Kunskapscentrum för Jämlik vård och barn- hälsovården i Västra Götalandsregionen (VGR). Syftar till att stärka ett jämlikt föräldraskap och fungerar som ett praktiskt stöd i att omsätta delar av Socialstyrelsens rekommen- dationer i Vägledning för barnhälsovården*. Materialet hjälper verksamheten att synliggöra normer och värderingar - viktigt eftersom normer kan exkludera och uttrycka makt. *Exempel ur Vägledning - barnhälsovården: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19403/2014-4-5.pdf Perspektiv utifrån barnets familj De familjer som kommer till BVC har olika sammansättning och kulturell bakgrund. Medvetenhet om detta får betydelse för hur verksamheten utformas, hur bemötandet sker och hur samtal och informationsmaterial utformas. Sammansättningen av barnfamiljer och föräldrars bakgrund är i dag markant annorlunda än då arbetssätt och rutiner för BVC:s arbete grundlades för 20–30 år sedan. Jämlikhets- och genusperspektiv Det är angeläget att personal inom barnhälsovården är medvetna om hur fäders och mäns roller på BVC uppmärksammas. Det kan gälla allt från bemötande, innehåll i samtalen vid mottagningsbesök och i samband med föräldragrupper, till hur den fysiska miljön utformas liksom hur man förmedlar sin syn på flickor och pojkar. Det senaste decenniet har betydelsen av kön och genus för hälsa, sjuklighet och behandlingsresultat i hälso- och sjukvården fått ökad uppmärksamhet, både nationellt och internationellt. Det främsta skälet är ambitionen att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor ur ett övergripande hälsopolitiskt perspek Familjers sammansättning och de vuxnas ansvarsroller har förändrats under de sista årtiondena. Barnhälsovården kan inte utgå från traditionella familjemönster där det till exempel har varit mamman som stått för den huvudsakliga kontakten med barnhälsovården. Personal inom barnhälsovården behöver vara medvetna om hur mäns roller på BVC uppmärksammas i allt från bemötande och innehåll i samtalsteman i föräldragrupper eller mottagningsbesök till utformningen av den fysiska miljön. I vidare mening ingår i barnhälsovårdens främjande uppdrag att i sitt möte med familjer medverka till att skapa förutsättningar för föräldrar, såväl män som kvinnor, att öka sin delaktighet i föräldraskapet och underlätta dialogen inom familjen om föräldraskapets olika förutsättningar ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. I nästa led kommer en medvetenhet om hur förväntningar och normer spelar in i mötet mellan föräldrar och barn. Att människor ibland upplever sig kränkta även i vården kan ofta kopplas till de normer som råder i verksamheten. Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som avvikare och på konsekvenserna av detta.

Verktygets uppbyggnad och innehåll Verktyget utgörs av en pärm med fyra teman: Jämställt föräldraskap – om att inkludera alla vårdnadshavare och stödja och uppmuntra partners delaktighet. Kulturkompetens – om att möta olika familjer från länder och samman-hang som vi själva inte vet så mycket om. Stjärnfamiljen – om att möta olika familjekonstellationer och de egna föreställningarna om vad en familj är. Psykisk hälsa – om att se till hela familjens bästa och vara uppmärksam på hur både partnern och den nyblivna mamman mår. Varje kapitel avslutas med att personalen gör en handlingsplan för konkreta förbättringar.

Implementeras just nu i hela VGR I alla BVC- och familjecentrals-verksamheter. I genomförda utvärderingar fram-kommer bl.a. att medarbetarnas trygghet i att möta båda föräldrarna ökat. Exempel på förändringar som åstadkommits är hur information formuleras och riktas, vem de vänder sig till i samtal samt hur upplägget av föräldragrupper ser ut.

Detta har hänt i Värmland 24 februari 2017: workshop där ett femtiotal deltagare från berörda verksamheter fick en introduktion. Den direkta responsen var positiv - verktyget uppfattas som enkelt, lättillgängligt och relevant. Därefter har ett tiotal chefer besvarat frågor om användbarhet och förut-sättningar  mycket positiva till användbarheten, och merparten positiva till genomförande under 2018. Ett trevligt och enkelt verktyg. Mer fokus ökar medvetenheten hos min personal vilket gynnar alla medborgare. Med bra planering och framförhållning går det att få in i verksamhetsplaneringen.

Genomförande (idéskiss) Startkonferens/utbildningsdag i november 2017. Alla medarbetare deltar. Under 2018 inleds arbetet inom respektive verksamhet, med stöd av processledare. Halvvägskonferens. Avslutskonferens efter ungefär ett år.

Kostnader för genomförande Konferenskostnad (lokal, lunch, fika) Kostnad för utbildare Materialkostnad Processtödjare Kostnad för produktionsbortfall Finansiering, alternativ 1: omfattande 25 deltagare, tre verksamheter  Konferenskostnad: cirka 6 000 kr för två och en halv konferensdagar i Landstingshuset (lokal, lunch och fika till 25 personer. Halvdag endast fika).   Kostnad för utbildare, uppstartskonferens (tid, resa, logi?): cirka x kr? Materialkostnad, cirka 3 750 kr (150 kr x 25 medarbetare). Finansiering av en processtödjare som på 10 procent av sin tjänst under 18 månaders tid stödjer det praktiska arbetet : cirka 5 250 kr per månad, totalt 94 500 kr. Totalkostnad ?  Tycker personligen att detta alternativ blir för småskaligt och sårbart. Bättre med två processtödjare också.  10 % av 35 000 kr = 3 500 kr/mån. + sociala avgifter: 1,5 x 3 500 kr = 5 250 kr. Finansiering, alternativ 2: omfattande 50 deltagare, sex verksamheter Konferenskostnad: cirka 12 000 kr för två och en halv konferensdagar i Landstingshuset (lokal, lunch och fika till 50 personer. Halvdag endast fika). Materialkostnad, cirka 7 500 kr (150 kr x 50 medarbetare). Finansiering av två processtödjare som på 10 procent av sina tjänster under 18 månaders tid stödjer det praktiska arbetet: cirka 10 500 kr per månad, totalt 189 000 kr.   Totalkostnad? Eller 40 deltagare, blir ca: Konferens: 10 000 kr Utbildare: ? Material: 6 000 kr Två processtödjare: 189 000 kr.

Kerstin Karlsson kerstin. karlsson@liv. se Anna Sandberg anna Kerstin Karlsson kerstin.karlsson@liv.se Anna Sandberg anna.sandberg@liv.se