Digital kompetens Hur tänkte vi? Hur tänker vi? Katarina Lycken Rüter

Två ”inifrånperspektiv” på digital kompetens Hur tänkte vi? på Skolverket… Hur tänker vi? i skolvardagen…

Hur tänkte vi?

Way back (september 2014) ”De reviderade styrdokumenten från 2011 tydliggör vikten av digitala kunskaper och färdigheter och behovet av att arbeta med modern teknik inom olika ämnen, vilket också lyfts fram i betänkandet. De skrivningar som redan finns i styrdokumenten för såväl grundskola som gymnasium omfattar innehållet i begreppet "digital kompetens", kopplat till EUs fjärde nyckelkompetens, liksom innehållet i det UNESCO benämner Medie- och Informationskunnighet (MIK), även om dessa begrepp inte används i skolans styrdokument. - - - Effekten av de förändrade styrdokumenten har dock ännu inte utvärderats. - - - Skolverket anser med bakgrund av ovanstående resonemang att det inte nu finns skäl att genomföra en revidering av skolans styrdokument när det gäller digitalisering, vare sig när det gäller begreppsapparat eller innehåll.”

Remissvar september 2014 ”De reviderade styrdokumenten från 2011 tydliggör vikten av digitala kunskaper och färdigheter och behovet av att arbeta med modern teknik inom olika ämnen, vilket också lyfts fram i betänkandet. De skrivningar som redan finns i styrdokumenten för såväl grundskola som gymnasium omfattar innehållet i begreppet "digital kompetens", kopplat till EUs fjärde nyckelkompetens, liksom innehållet i det UNESCO benämner Medie- och Informationskunnighet (MIK), även om dessa begrepp inte används i skolans styrdokument. - - - Effekten av de förändrade styrdokumenten har dock ännu inte utvärderats. - - - Skolverket anser med bakgrund av ovanstående resonemang att det inte nu finns skäl att genomföra en revidering av skolans styrdokument när det gäller digitalisering, vare sig när det gäller begreppsapparat eller innehåll.”

Remissvar september 2014… ”De reviderade styrdokumenten från 2011 tydliggör vikten av digitala kunskaper och färdigheter och behovet av att arbeta med modern teknik inom olika ämnen, vilket också lyfts fram i betänkandet. De skrivningar som redan finns i styrdokumenten för såväl grundskola som gymnasium omfattar innehållet i begreppet "digital kompetens", kopplat till EUs fjärde nyckelkompetens, liksom innehållet i det UNESCO benämner Medie- och Informationskunnighet (MIK), även om dessa begrepp inte används i skolans styrdokument. - - - Effekten av de förändrade styrdokumenten har dock ännu inte utvärderats. - - - Skolverket anser med bakgrund av ovanstående resonemang att det inte nu finns skäl att genomföra en revidering av skolans styrdokument när det gäller digitalisering, vare sig när det gäller begreppsapparat eller innehåll.”

Sept 2015, uppdrag om förslag till IT-strategier - - - bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet - - - Förslagen ska omfatta nedanstående gemensamma delar för strategierna: - - - vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga, för att förbereda dem för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv och för ett stärkt entreprenöriellt lärande - - -

Skolans styrdokument Forskning Personalens kompetens Nya möjligheter (och problem) Tillgång till digitala verktyg

Digital kompetens som begrepp i styrdokumenten Utgår från EU:s nyckelkompetenser Digitaliseringskommissionens betänkande ”Gör Sverige i framtiden – digital kompetens (SOU 2015:28) Alla de många samråd med olika aktörer som hölls under 15/16… På armlängds avstånd: UNESCOS ramverk (MIK)

Digital kompetens för att klara sig i livet och som samhällsmedborgare efter avslutad grundskola eller motsvarande skolform arbetsliv eller vidare studier

Digital kompetens beskriven i fyra aspekter ”Det vidare perspektivet på programmering är en viktig utgångspunkt i undervisningen och programmering ingår därmed i alla aspekter av digital kompetens” ”Få syn på digitaliseringen – grundskola”, Skolverket 2017 ”ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”)

Nya kommentarmaterial om styrdokumenten

Hur tänker vi?

Problemet är att vi fortfarande drömmer om att definiera oss fram till något tolkningsfritt. Detta kan påverka vår förväntan på och arbete med en kursplan. ”När jag talar med lärare säger jag att de ska se kursplanen som ett manus, ett stycke Shakespeare. Manuset, kursplanen, är ett dött papper. Det är lärarens uppgift att göra sin egen tolkning åt sin publik och ge kursplanen liv.” (Soh Cheow Kian, kursplane-skrivare från Singapore)

Kunskapsbildningens nya villkor more “participatory,” “collaborative,” “distributed” less “published,” “individuated,” “author-centric” “expert- dominated” (Knobel & Lankshear 2007)

Att förhålla sig till omvärlden Vad talar vi om? Ordförekomst i kommentarmaterialet: Söka – 19 Källor – 20 Källkritik – 6 Sökkritik – 0 Relevans – 4 Trovärdighet – 3 Tendens – 0

Söka och lära “Komplexa undersökningsfrågor tenderar att omformas till traditionella skoluppgifter. Ett inslag i sådana uppgifter är att eleverna löser dem genom att ta reda på enkla fakta om sitt ämne. Våra forskningsresultat visar att synsättet på informationssökning som faktasökning samspelar med bristfälliga inlärningsresultat.” (Louise Limberg, Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi 2014) https://www.lund.se/globalassets/sbc/mik-utskrift.pdf https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/bildning-1.152290 Louise Limberg, senior professor inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås

Den komplexa informationssökningsprocessen Först hittar eleverna troligen en ganska vag fråga som de vill besvara, sedan ska frågan omformuleras i frågeställningar, därefter ska frågorna översättas till sökord, och när eleverna genom sina sökord har ringat in ett område kanske de via översiktsläsning och olika slags bedömningar inser att grundsökningen måste omformuleras. Eleverna kanske behöver förstå också andra saker än det de först inriktade sig på, de måste närläsa, och sammanfatta och jämföra och sovra igen… Informationssökning är allt annat än en linjär process, och den kräver många förmågor.

Teoretisk förståelse för att gå på djupet ”Den som har läst biblioteks- och informationsvetenskap har en teoretisk förståelse och kan gå på djupet i frågor om sovring, källkritik, relevansbedömning, genrekunskap och annat som har betydelse i informationssökningsprocesserna. Läraren har fokus på elevernas kunskap och lärande. Många gånger talar nog lärare och bibliotekarier lite olika språk, men när man börjar resonera med varandra om vad man gör, vad arbetet ska leda till och hur man utformar det kan de olika perspektiven berika varandra.” Cecilia Gärdén, Grundskoletidningen

”Traditionella” förmågor blir än viktigare! Först hittar eleverna troligen en ganska vag fråga som de vill besvara, sedan ska frågan omformuleras i frågeställningar, därefter ska frågorna översättas till sökord, och när eleverna genom sina sökord har ringat in ett område kanske de via översiktsläsning och olika slags bedömningar inser att grundsökningen måste omformuleras. Eleverna kanske behöver förstå också andra saker än det de först inriktade sig på, de måste närläsa, och sammanfatta och jämföra och sovra igen… Informationssökning är allt annat än en linjär process, och den kräver många förmågor.

Moa Sundkvist: GöteborgsPostens omslag från 1862, vart 25:e år, fram till 2012

Samma text? skärmdump Englund

Det vidgade textbegreppet försvann... ...men vi behöver alltjämt språk som hjälper oss att prata om texter, textelement, vävar av betydelser som skapar både mening och förvirring.

Homo Narrans – den berättande människan Att förstå berättelser och hur berättelser är konstruerade Att känna igen berättelser Att i en snabb förändringstakt och ett enormt informationsflöde kunna förhålla sig till de berättelser som framställs, och till de fragment av berättelser som vi översköljs av

Digital kompetens i praktiken – bildning? “bildning är förmågan att kunna se sig själv och sin tillvaro i ett större sammanhang, att förstå hur världen och tillvaron hänger ihop. Och det är inte ett tillstånd, utan en process.” Sven-Eric Liedman (Skolverket/IT i skolan, 2010)

Bildning i en digital kontext “Bildningsbegreppet är högtravande, men inbegriper trots allt sådant som orientering i tillvaron, mångsidighet och subjektsformering. - - - Ökad personifiering är - - - en något motsägelsefull effekt av samtidens informationsöverflöd. I en digital kontext kommer bildningsbegreppet därför ofrånkomligen att individualiseras.” Pelle Snickars (DN 14 dec 2015) http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/i-den-digitala- bildningen-kan-framtiden-ersatta-historien/

Skolan - mötesplats på många plan

Digital kompetens för att klara livet och som samhällsmedborgare efter avslutad grundskola eller motsvarande skolform arbetsliv eller vidare studier Digital kompetens

Kompetens för att klara livet och som samhällsmedborgare efter avslutad grundskola eller motsvarande skolform arbetsliv eller vidare studier Kompetens HUR TÄNKER VI?

individer och medborgare” Lgr11 Skolans uppdrag ”främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare” Lgr11 Democracy, Sara CC BY-NC-SA 2.0 Flickr Democracy, Sara CC BY-NC-SA 2.0

To be continued... Tack! katarinal@mediagymnasiet.se