Europeiska Åklagarmyndigheten

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Europeiska kommissionens förslag till:
Advertisements

Svenska Försäkringsföreningens Livförsäkringsseminarium 9 oktober 2012
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
EUD:s rättstolkning – problem och principer “En Domare-Magt, självständig under Lagarna, men ej självhärskande över dem”?
Om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder
Rättsväsendet Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan
European Commission Internal Market & Services DG 1 Förändrad revision i Europa: Perspektiv från EU’s kommission Stockholm,10 januari 2012 Paulina Dejmek.
PSI Vad är det? Vad är på gång?
LAG & RÄTT.
ADBJ Datalagringsdirektivet: vad gäller och vad händer? Daniel Westman
EN GEMENSAM EUROPEISK INTEGRATIONSPOLITIK – I SVERIGE?
Samordning av socialförsäkrings- förmåner inom EU
Gemensam elmarknad Norden och Europa – hur långt borta i tiden?
EU2020 och det svenska perspektivet
Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet
En JoKhaMoshyamexandra Presentation
Branschrådet SERAC Single European Railway Committee Bakgrund / kommitténs grund och roll Nätverk och arbetsgrupper Vad har hänt ? möten,
EU.
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
PRIVATJURIDIK Internationell rätt (kap 15).
PRIVATJURIDIK Lagar och andra rättskällor, kap 3.
Aktuella frågor på EU-nivå
FN Organisation, utmaningar, problem och nya uppdrag.
Hur lagar kommer till. Kap1
Hur stort är utrymmet för sociala hänsyn?
Sveriges ständiga representation i EU Hur ser Sverige på EU:s energipolitik? Martina Högberg, energiråd Europadagarna 2012, Bryssel.
Förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensions-direktivet Livdagen 18 september 2012 Ellen Bramness Arvidsson, chefekonom, Svensk Försäkring.
ERA-förordningen Förslag till ny förordning om Europeiska unionens järnvägsbyrå Ersätter nu gällande förordning (EG) nr 881/2004.
Återvändande i Sverige och Europa Policy, praxis och projekterfarenheter NTG-asyl och integration Emma Cars och Lisa Tönnes
1. Domstols behörighet i internationella rättsförhållanden “Cross border insolvency” Nationell jurisdiktion? Förhållandet mellan sjörättsliga konventioner.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se.
Europeiska unionen BIV VT 2010 Tel Tjänste: /
Samarbete i det internationella systemet Kapitel 4.
Patientsäkerhetsutredningen
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
Ministry of Education and Research Framtiden för Europas forskning, det svenska ordförandeskapet prioriteringar Presentation av Olof Sandberg Utbildningsdepartementet.
Single European Railway Committee (SERAC) Branschrådet Åsa Tysklind.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
1 Marknadskontrollrådets seminarium ”Din produkt, ditt ansvar ” Nalen 21/ Olika roller, olika ansvar: Tillverkare, importör, distributör Göran Lundmark,
Angrepp mot informationssystem Ds 2005:5 Göteborgs Universitet Kristina Ullgren
INKÖP/ UPPHANDLING.
Välkomna JTF referensgrupp 26 maj Dagordning Inledning Transportstyrelsens föreskrifter om bedrivande av tågtrafik Framtiden efter JTF Workshop.
Statsrådsberedningen EU:s strategi för Östersjöregionen - en EU-politik för Östersjöområdet.
Principer för utredningar av oegentligheter
Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg, sektionen för vård och socialtjänst
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Regler för upphandling Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett.
Europeiska Unionen Organisation och verksamhet. Koppling till innehåll och kunskapskrav Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
vt ”Människan i EU” - om förvaltning, medborgarskap och fri rörlighet.
Sveriges begravningsbyråers förbund EU:s nya arvsförordning Ulf Bergquist Ulrika L. Hedström
EG-rätt Germaine Hillerström. Historisk bakgrund Schuman plan 1950 Europeiska kol- och stålgemenskapen Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska atomenergigemenskapen.
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
Fakultetsnämndens arbetsformer
EUs Kulturpolitik Kulturen i EU dokument—först 1992
Barnkonventionen blir svensk lag – Lagrådets yttrande
Bred översyn av det nationella taxesystemet
Europeisk utredningsorder Dir
Rättigheter = s. 20.
Uppsala Public Management Seminar 14 mars
Övervakningskommitténs roll
Regeringens lagrådsremiss inkom till Lagrådet den 6 juli 2017.
Bankunionen: säkra och tillförlitliga banker
Enhetlig myndighetsutövning
Rättsstatens vänner 14 september 2018
Allmänna dataskyddsförordningen
Samordnad utveckling för god och nära vård
Sveriges Lagar och domstolar
Kampen för lika möjligheter för HBTI-personer i EU
Kampen för lika möjligheter för HBTI-personer i EU
Presentationens avskrift:

Europeiska Åklagarmyndigheten

Rättslig grund Artikel 86 FEUF KOM (2013) 534 St 1 – Särskilt lagstiftningsförfarande genom enhällighet St 2 – Europeiska åklagarmyndigheters behörighet St 4 – Grov brottslighet KOM (2013) 534

Bakgrund Varför en europeisk åklagarmyndighet? Hur ska den fungera? Hur ska den se ut? Vilken relation ska den ha till medlemsstaterna?

Rättsliga principer Subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen Bakgrund Amsterdamfördraget Protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna Lissabonfördraget

Hur ska principerna användas? Rättsliga principer Subsidiaritetsprincipen Art. 5(3) Lissabonfördraget Tre krav: Gränsöverskridande aspekt som ej kan regleras av MS Krav på agerande ”Added value” Proportionalitetsprincipen Tre krav: Passande Nödvändigt Proportionerligt Hur ska principerna användas?

Rättsliga principer EU:s motivering till principernas uppfyllande Enligt OLAFs statistik lagförs inte ärenden effektivt En skyldighet att agera finns enligt art. 310(6) och 325 EUF-fördraget Komplexa fall; omsättning och effekter gör att det finns fördelar Inkräktar inte på staternas rättsordningar och institutionella strukturer

Rättsliga principer Medlemsstaternas argument Varför kan inte nationella åtgärder användas? Fördjupat arbete inom eurojust Ej redogjort för vilka fördelar det skulle ha Torde finnas alternativ som inte är lika långtgående

Juridisk granskning Varför är granskning nödvändigt? Skälen för upprättande Del av rättighetspaket Hur ska en sådan granskning se ut?

Juridisk granskning Det nuvarande förslaget FEUF art. 86(3) - ”de processuella åtgärder som myndigheten beslutar när den utövar sin verksamhet” FEUF art. 86(2) – Talan förs vid nationella domstolar. KOM (2013) 534 art. 36 – Ska ses som en nationell myndighet. KOM (2013) 534 paragraf 37 – Nära samarbete och relation.

Juridisk granskning Tidigare förslag Corpus Juris Plattform för storskalig harmonisering och vertikal integration Rättigheter för den åtalade och dess försvar Informationsplikt men ingen direkt juridisk granskning Kommissionens Grönbok Grundläggande ramverk för juridisk granskning Skönsmässig eller obligatorisk åtalsplikt? Ömsesidigt erkännande istället för harmonisering

Juridisk granskning Det nuvarande förslagets utveckling Parlamentets resolution från 2014 Tydliga regler med uttryckliga stadganden framträder Rättigheternas ställning betonas genom hänsynsregler Möjlighet för en utvidgning av granskning Parlamentets resolution från 2015 - Den juridiska granskningen omfattar; alla undersökande och förfarandemässiga åtgärder i myndighetens funktion vid åtal. Myndigheten ska ses som en nationell myndighet vid dessa fall.

Juridisk granskning Individers rättigheter Riskerna med förslaget Ett brett spektrum av rättigheter stadgas. KOM (2013) 534 artikel 32 paragraf 5 – Hela spektrumet av försvarets rättigheter ska ses som kompletterande till förslagets bestämmelser. Rättigheter från unionsrätten och nationell rätt inkluderas därmed. Riskerna med förslaget Dysfunktionellt och komplext system Juridisk förutsebarhet och ”forum shopping”

Juridisk granskning Institutionell design Granskning på en överstatlig nivå? Löser en del problem Skapar en del nya problem

Integrationsteori Varför Neofunktionalismen Spillover Teorier för att förklara Europeiska Unionens framväxt. Hur ska Europeiska åklagarmyndighetens roll i den framväxande EU-straffrätten förstås? Neofunktionalismen Fokus på överstatliga institutionerna Kommissionen och EU-domstolen drivande Spillover Integration inom en sektor sätter press på integration även inom andra sektorer Exempel: Miljömålet, C-176/03

Integrationsteori Två frågor: Är förslaget om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten en konsekvens av spillover? Kan ett inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten tänkas leda till spillover-effekter?

Integrationsteori Europeiska åklagarmyndigheten en konsekvens av spillover? Funktionell spillover, en ny form av spillover? Från legislativ till exekutiv kompetens. Exv. Europeiska systemet för finansiell insyn, Europeiska centralbanken, samt Europeiska byrån för bedrägeribekämning (OLAF). Spillover i samverkan med yttre omständigheter: Svårigheter för nationella åklagare att utreda gränsöverskridande brott. Finanskriser har aktualiserat brott mot EU:s budget.

Integrationsteori Kan Europeiska åklagarmyndigheten tänkas leda till spillover? En europeisk polisstyrka. En europeisk straffrättslig domstol eller förundersökningskammare.

Integrationsteori Europeiska åklagarmyndighetens symbolvärde Viktig del i en avvänjningsprocess, från det nationella till det överstatliga. Gemensam åklagare som symbol för straffrättslig enhet. För första gången kan stora delar av Europa behandlas som en gemensam jurisdiktion.

Avslutning Generella problem Vad händer nu? Lagstiftningsförfarandet Forum shopping Jurisdiktion Vad händer nu?