Hur bygger man in trygghet och säkerhet i livsmiljön?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Halvtidsrapport: Trygghetsgruppen Stockholmskommissionen, träff den 31 augusti 2012.
Grannsamverkan i Lillsjön
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Nu formas Sveriges innovationsstrategi Statssekreterare Catharina Håkansson Boman SISP Innovationsriksdag Kalmar 10 maj 2011 Ny innovationsstrategi och.
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Det lyckliga (hälsosamma, och meningsfulla) arbetet
Grannsamverkan i flerbostadshus
Kortversion av BOSTADSPOLITISK STRATEGI
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Kulturmiljöfrågor i PBL
Klimatanpassning i den fysiska planeringen
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Den kultur- och industrihistoriska satsningen KOMMUNIKATIONS- STRATEGI.
Anpassning till ett förändrat klimat Uppdrag för länsstyrelserna Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat 2008/09:162.
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde
Blandstaden - en undersökning av begreppets ursprung, användning och innebörd i svensk stadsplanering Kandidatarbete i landskapsarkitektur Jessica Jansson.
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Om funktionshindersrörelsens rätt att vara delaktig i beslutsfattandet… …för att skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att delta.
Områdesutveckling Torpa
Hållbar Utveckling Vad är det?.
Storstockholms brandförsvar
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
PBL 2 kap 6§ Ny bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad….hänsyn till… översvämningar och erosion.
Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling
Miljömålen och förorenade områden
Rätt fart i Falun! - analys av hastighetsgränser.
Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL.
Brott på karta – en ökad trygghet? Per-Olof Rask Linda Hallberg Västerås stad Kommunala lantmäteridagar november.
2 Trygga säkerheten 1.TRYGGA SÄKERHETEN Åtgärder för att uppnå målsättningen: Genom att sköta brådskande utryckningar och säkerställa viktiga funktioner.
Att studera med funktionsnedsättning
Eskilstunas brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete – Vad pågår och vad är på gång? Brottsförebyggande arbete Arbete mot gob – Exit, sociala insatsgrupper.
1. 2 Smart TillväxtHållbar TillväxtTillväxt för alla Innovation « Innovationsunionen » Koldioxidsnål ekonomi « Ett resurseffektiv Europa » Nya jobb «
Tillgänglighet i fysisk planering 12 november 2014 Välkommen d.
Byggprocesen –lagar sdfgd. Byggprocesen –lagar sdfgd.
Orebro.se Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
STADSUTVECKLINGSPROJEKTET LIDINGÖ CENTRUM ETT VARIERAT SMÅSTADSCENTRUM FÖR ALLA STADSUTVECKLINGSPROJEKTET LIDINGÖ CENTRUM ETT VARIERAT SMÅSTADSCENTRUM.
1:a advent 2006 Vision Gotland 2025 Tre minuter om Gotlands framtid.
Måste det ta så lång tid med stadsutvecklingsfrågor och att starta ny bebyggelse? Vad kan andra kommuner lära av Kiruna? Medverkande: Göran Cars och Börje.
Hälsofrämjande och hållbar utveckling
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Hållbar utveckling Vad ska ni kunna?
BasKraft - ökar förmågan att skapa resultat tillsammans
Bostadsplaneringen i Västerås
-Rutten en viktig bisak
Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling
Bostäder anpassade för äldre?
Nyheter och planerad aktiviteter Säkraplatser nätverk 10:e november, KTH, D2 Vi vill jobba med er i olika ARBETSGRUPPER inom situationsbaserad.
Grannsamverkan 32 år i Sverige 26 % lägre risk för brott (Brå)
Omställningen av hälso- och sjukvården
CKS -Centrum för Kunskap och Säkerhet-
Miljömålen består av tre slags mål
Vad innebär regionbildningen?
arbete för friluftsliv
Energiförsörjningen och miljön
Miljö, vanor och tillfällen – den situationella preventionens idévärld
Mål – ett tryggare Stieg Trenters torg och Farsta strand
Miljömålen består av tre slags mål
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Maria Nordin Institutionen för psykologi
LAG OCH RÄTT.
Enheten för uppföljning och utvärdering
Socialtjänstens medverkan i samhällsplanering
Presentationens avskrift:

Hur bygger man in trygghet och säkerhet i livsmiljön?

Dr. David Weisburd, vinnare av Stockholm Price in Criminology 2010 Antal brott kan variera mellan 0/km2 och 1000/km2 Platsen har större betydelse för brottsligheten än exempelvis socioekonomiska faktorer Införandet av en brottsförebyggande strategi i en litet högt kriminellt belastat område skapar ofta en minskning av brott i närliggande områden Dr. David Weisburd, vinnare av Stockholm Price in Criminology 2010

Olika typer av social kontroll Informell/Formell Vertikal/horisontell

Informell social kontroll

Formell social kontroll

Vilken form av social kontroll ger störst förebyggande effekt? Ett samhälle som skapar arenor för socialisering och informell social kontroll genom det sätt det byggs på. Nattvandring, rondering, etc. med högt inslag av relationsskapande. Formell social kontroll i utövat av vakter eller poliser med högt inslag av anonymitet. Kameror Bygger man rätt från början och bygger in den sociala kontrollen, dvs. det mänskliga ögat i samhället så skapar man den mest optimala formen av social kontroll. Misslyckas man med det så måste man sätta in stödåtgärder med syfte att förstärka den sociala kontrollen, ex. nattvandring, rondering. Får man inte till det så måste man dra till med den formella sociala kontrollen i form av väktare och polis. Den minst kvalitativa formen av social kontroll är Kameraövervakning. Men det betyder dock inte att den inte har effekt. Forskning visar att kameraövervakning har signifikant effekt om den används rätt. Viktigt att förstå att kameran endast är ett indirekt öga.

Vilken form av social kontroll ger störst förebyggande effekt? Bygger man rätt från början och bygger in den sociala kontrollen, dvs. det mänskliga ögat i samhället så skapar man den mest optimala formen av social kontroll. Misslyckas man med det så måste man sätta in stödåtgärder med syfte att förstärka den sociala kontrollen, ex. nattvandring, rondering. Får man inte till det så måste man dra till med den formella sociala kontrollen i form av väktare och polis. Den minst kvalitativa formen av social kontroll är Kameraövervakning. Men det betyder dock inte att den inte har effekt. Forskning visar att kameraövervakning har signifikant effekt om den används rätt. Viktigt att förstå att kameran endast är ett indirekt öga.

Vilken form av social kontroll ger störst förebyggande effekt? Bygger man rätt från början och bygger in den sociala kontrollen, dvs. det mänskliga ögat i samhället så skapar man den mest optimala formen av social kontroll. Misslyckas man med det så måste man sätta in stödåtgärder med syfte att förstärka den sociala kontrollen, ex. nattvandring, rondering. Får man inte till det så måste man dra till med den formella sociala kontrollen i form av väktare och polis. Den minst kvalitativa formen av social kontroll är Kameraövervakning. Men det betyder dock inte att den inte har effekt. Forskning visar att kameraövervakning har signifikant effekt om den används rätt. Viktigt att förstå att kameran endast är ett indirekt öga.

Vilken form av social kontroll ger störst förebyggande effekt? Att kombinera bostäder, kontor, restauranger och affärer bygger in ”det mänskliga ögat” under dygnets alla timmar. Bygger man rätt från början och bygger in den sociala kontrollen, dvs. det mänskliga ögat i samhället så skapar man den mest optimala formen av social kontroll. Misslyckas man med det så måste man sätta in stödåtgärder med syfte att förstärka den sociala kontrollen, ex. nattvandring, rondering. Får man inte till det så måste man dra till med den formella sociala kontrollen i form av väktare och polis. Den minst kvalitativa formen av social kontroll är Kameraövervakning. Men det betyder dock inte att den inte har effekt. Forskning visar att kameraövervakning har signifikant effekt om den används rätt. Viktigt att förstå att kameran endast är ett indirekt öga. Vägarna kombineras med gång, cykelvägar, spårväg och parkeringsfickor

Hur arbetar vi i Nacka idag med brottsförebyggande planering och hur kan det arbetet utvecklas och förbättras?

Projekt 2000-2001 Brottsförebyggande åtgärder i fysisk planering samverkansprojekt mellan M&S och polisen öka kunskaperna om den fysiska utformningens betydelse för brottsbenägenheten föra en dialog mellan politiker, planerare, polis, fastighetsägare m.m. handledning i stadsbyggnadsprocessens olika skeden

Kommunstyrelsen 7 maj 2001 § 83   Brottsförebyggande åtgärder i fysisk planering Beslut Kommunstyrelsen beslutar att i stadsbyggnadsprocessens olika skeden ska kommunen verka för att tryggheten och säkerheten ökar och brottslighen minskar i Nackas bebyggelsemiljöer genom att brottsförebyggande aspekter beaktas i översiktsplaner, en brottsförebyggande analys görs i detaljplaner, information ges till fastighetsägare och exploatörer i bygglov- och genomförandeskedet.

Översiktsplaner/övergripande planering Huvudprinciper för brottsförebyggande planering Nacka kommun ska vara av ett öppet samhälle med ett minimum av avspärrningar och organiserad övervakning. Bebyggelseområden bör utformas med hög arkitektonisk kvalitet och omsorg om den yttre miljön. Estetiska värden främjar människors välbefinnande och trivsel liksom de främjar en ökad social kontroll.

forts. Huvudprinciper för brottsförebyggande planering Inom bebyggelseområden bör en blandning ske av bebyggelsetyper, användningssätt och trafikslag för att få levande livsmiljöer som befolkas så stor del av dygnet som möjligt. Rörelser inom bebyggelseområden bör koncentreras till ett gemensamt huvudstråk för gående, cyklar, bilar och andra fordon för att människor ska få visuell kontakt mellan varandra. Gränserna för privat och offentlig mark bör markeras i den yttre miljön för att tydliggöra ansvarsförhållanden.

forts. Huvudprinciper för brottsförebyggande planering Överskådlighet och synlighet bör eftersträvas, framför allt längs huvudstråket och på platser där människor rör sig dagligen. En god belysning är viktig, både för att människor ska synas och se bra. Konstruktioner och material i bebyggelse och yttre miljö bör väljas som underlättar skötsel och underhåll och inte inbjuder till skadegörelse. Eventuell skadegörelse eller skador som uppstår till följd av slitage bör åtgärdas snabbt.