Miljö, vanor och tillfällen – den situationella preventionens idévärld

En presentation över ämnet: "Miljö, vanor och tillfällen – den situationella preventionens idévärld"— Presentationens avskrift:

1 Miljö, vanor och tillfällen – den situationella preventionens idévärld
Sven-Åke Lindgren

2 Tre ”nya” inriktningar
Brottsprevention genom miljödesign (CPTED) – Oscar Newman (början av 1970-talet) Ändrade rutinaktiviteter (vanemässiga handlingar för att tillgodose mänskliga behov) – Marcus Felson slutet av 1970-talet Situationsbestämda rationella val – Ronald Clarke slutet av 1970-talet

3 Likheter som förenar Fysisk miljö, rörelsemönster, situationer och tillfällen betonas – inte individers motiv Tumregler som vägledning för brottspreventiva insatser Premissen att människor handlar rationellt för att öka sina fördelar och minska sina nackdelar Naturlig övervakning (informell social kontroll) Ingen reformagenda med syfte att skapa ett bättre samhälle (ett samhälle utan brott)

4 Olikheter som skiljer Miljödesign mot brott – egendomsbrott och skadegörelse (byggnader, transportmedel, offentliga platser) – mest a-teoretisk Rutinaktivitetsteorin – kontroll av tillfällen som frestar och förleder Brott är ”normalt” och den rationella valteorin förklarar all brottslighet (anspråk på generalitet)

5 Funkar det? Situationell prevention försvårar genomförandet av brott, ökar riskerna och minskar lönsamheten (främst egendomsbrott och skadegörelse) Miljödesign minskar stöldbrott och skadegörelse – användning av fysiska och symboliska barriärer och boendes kollektiva förmåga Förbättrad säkerhet (produktsäkerhet, skalskydd, övervakning, samverkande grannar etc.) leder till minskad brottslighet Ändrade rutinaktiviteter leder till minskad brottslighet – elektroniska betalningsmedel, internet och uppkopplad tid, ungas alkoholvanor

6 Utvecklingen i Sverige
”Allas vårt ansvar” (1996) – rutinaktivitetsteorin och situationell brottsprevention introduceras Nej till nationell standard och myndighetsbaserad certifiering (BRÅ, RPS, Boverket o Svenska Kommunförbundet) i början av 2000 – frivillighet i regi av branschorganisationer ”Att förebygga brott och rädsla” – konferens i Gbg 2001 (stadsplanering och brottslighetens rumsliga fördelning)

7 Kritik och kontroverser
Fysisk/teknisk determinism och risk för ”gated communities” Slutenhet och kontroll eller öppna ytor och fria flöden (Newman vs Jacobs) Varför finns det motiverade gärningspersoner? Är vi rationella? Administrera/hantera problem eller lösa dem?