Religion och vetenskap förhållandet mellan dessa, förr och idag

Kunskapskrav som testas i detta moment E6: Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. E7: Dessutom kan eleven göra en enkel analys av de olika uppfattningarna.

Vetenskap, religion och kunskap Man kan faktiskt vara exempelvis kirurg och samtidigt vara djupt troende, men hur går det egentligen ihop? Diskutera tillsammans och använd gärna nedanstående livsåskådning när ni resonerar om detta. Intelligent design - Universum visar tecken på att vara designad av en intelligent och mäktig kraft. Vetenskapen i grunden men en intelligent kraft måste ha hjälpt utvecklingen framåt. Det kan inte bara vara slumpen.

De grekiska filosoferna Joniska naturfilosoferna var de som först utmanade tanken på om det verkligen fanns en eller flera gudar. De hade liknande tankar som den moderna naturvetenskapen. Inga gudar fanns men OM de fanns hade de ingen betydelse och därför var människan tvungen att lita på sitt förnuft och ställa de rätta frågorna. Sokrates (469-399 f.Kr.)- det finns ett gudomligt förnuft i varje människa. Platon - människan ska sträva efter det rätta genom att visa vishet, tapperhet och måttlighet.

Upplysningsfilosofin 1500-tal då panteism blev populärt - hela världen sågs som gudomlig. Spinoza 1632-1677 menade att drivkraften bakom moraliska och etiska handlingar var människans självbevarelsedrift. Förr eller senare kommer vi därför att eftersträva enhet med Gud. Rousseau 1712-1778 menade att våra naturliga känslor visar oss rätt och förnuftet leder den vise. Kant 1724-1804 menade att tron på Gud behövs av praktiska skäl och olika dogmer (trossatser) är skapade av människan själv.

Darwin och utvecklingsläran 1800-talet var tidsperioden då naturvetenskapen gjort sig mer fria från religiösa föreställningar som förutsatte Guds existens. Men många i det kristna Europa och Amerika trodde fortfarande på att Bibeln och skapelseberättelsen var sanning. Darwinismen - Charles Darwins “Om arternas uppkomst” slog ned som en bomb där han bland annat menade att människan utvecklats från apan. Här menade han att kampen för att överleva och att föra arten vidare var drivkraften för alla livsformer ocha tt moral och etik är regler i ett samhälle för att uppfylla detta. Darwinismen är en livsåskådning för människan som art.

Kreationism Kreationism är uppfattningen att världen och allt levande helt eller delvis har tillkommit genom avsiktlig gudomlig skapelse och en övernaturligt styrd process. Detta som en motreaktion på det naturvetenskapliga som istället tror på att det enbart är genom slumphändelser som saknar mål och mening. Kreationism är lite lik intelligent design, men är mer på religionens ”sida”.

Marxismen och socialismen Marxismen är en livsåskådning som hur man når en bättre värld med ett jämlikt och rättvist samhälle. Religionen får folket att glömma de sociala orättvisorna genom att tala om en bättre värld i himmelen. religionen måste därför bekämpas: “Den som inte är med oss är emot oss”. I förhållande till allt annat levande är människan unik och moral och etik bestäms i förhållande till klasskampen. Marxismen är en livsåskådning för människan som grupp.

Humanismen Människan och inte religiösa eller politiska system avgör vad som är rätt moral. Alla människor har lika värde och samma rättigheter. Människans förnuft gör henne unik bland allt levande. Människan är fri att skapa sin egen moral, men det innebär också att hon är ansvarig för sina egna handlingar. Humanism är grunden till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Organiserade humanister - vetenskapen ska användas på bäst sätt för att tjäna mänskligheten. Här uttrycker humanisterna en sekulär - icke religiös - livssyn baserad på kritiskt tänkande och vetenskaplig kunskapssyn.

Existentialismen Existentiell = frågor som rör människans tillvaro. Existentialismen är en livsåskådning för den enskilde individen. Varje människa är unik och kan inte inordnas i något system då man ständigt förändras. Man skapar sitt eget system. Sören Kirkegaard - kristen existentialist, individen skapar egna regler. Man ska inte bli en dussinmänniska. Jean Paul Sartre - tro på den goda människan. Välj inte egoistiskt och följ inte strömmen Simone de Beauvoir - man föds inte till kvinna, man blir det. Hon vägrade acceptera den traditionella kvinnorollen.

Naturalismen Människan är en del av naturen, men beteendet är bara lite mer komplicerat. Alla varelser styrs av instinkter men människan kompletterar med moralregler. Detta ger människan ett högre värde. Det finns ingen Gud och människan har ingen egen vilja. Allt som finns kan förklaras och beskrivas med hjälp av naturvetenskapen. Människan kan studeras och förstås med ett logiskt resonemang. Det finns dock variationer inom naturalismen.

Ekosofin Människan som en del av det ekologiska kretsloppet. Allt levande har en roll och ett värde. Nutidens människa är ett hot mot naturen. Industrisamhällets framväxt måste stoppas. Vi måste gå tillbaka till ett ursprungligt sätt att leva på och då kan den nödvändiga balansen uppnås. Liknande tankar finns redan inom buddhism och hinduism. Allt hänger samman och människan är inte mer värd än något annat liv.

Uppgift Välj ut två olika livsåskådningar (grönmarkerade begrepp) som du fått information om i detta häfte och svara på hur de två olika livsåskådningarna skulle tänka och agera på lika och/eller olika sätt utifrån nedanstående situation: Du har länge funderat över din egen roll som människa på jorden och om det finns någon högre makt som en Gud som bestämmer hur du ska göra eller vara. Vad är din uppgift som människa på jorden? Du funderar också över hur du står i förhållande till andra varelser på jorden, om du är mer unik eller precis jämlik alla andra djur och varelser? Utöver detta undrar du också vad som är rätt och fel handlande/moral i livet? I uppgiften är det mycket viktigt att du motiverar och förklarar varför! Diskutera gärna först tillsammans, men mejla sedan ditt individuella svar.