Barnets rättigheter i Region Kronoberg

Barnets rättigheter i Sverige Barnkonventionen 1989 Barnkonventionens artiklar är inklippt i svensk lag Barnkonventionen blir lag 1 januari 2020 Patientlagen (2014:821) fr.o.m. 1 januari 2015

Barnkonventionens grundkrav Barnets bästa Hela barnets Delaktighet utveckling Information Icke-diskriminering Prioritering och ansvar Barnkonventionens grundkrav

Barnets bästa (artikel 3)

Barnets bästa (artikel 3) Barnets bästa ska vara vägledande och sättas i främsta rummet vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn

Barnets bästa (artikel 3) En faktisk rättighet: En garanti för att få barnets bästa bedömt när olika intressen vägs mot varandra En grundläggande rättslig tolkningsprincip: Om det finns mer än en tolkning ska den som bäst tillgodoser barnets bästa ha företräde Ett tillvägagångssätt: Det måste finnas en bedömningsprocess av konsekvenser för barnen i fråga

Barnets bästa (artikel 3) Barnkonventionen - Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig vård och rehabilitering Aktuell forskning - Evidensbaserad verksamhet och hälso- och sjukvård samt tandvård Rådande praxis - Vad gör man inom landstingssverige och hur har det fungerat? Beprövad erfarenhet - Vad har vi för egna erfarenheter som fungerat? Barn och unga - Hur har barn och unga upplevt det, vilka åsikter har de fört fram?

Delaktighet (artikel 12)

Delaktighet (artikel 12) Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla i frågor som berör dem Deras åsikter ska beaktas utifrån barnets ålder och mognad

Utifrån ålder och mognad Hälso- och sjukvårdspersonalen har, tillsammans med vårdnadshavarna, ett ansvar för att utreda barnets inställning. Inte aktuellt när patienten är ett spädbarn. Mycket små barn kan dock ha en inställning till en åtgärd och det är viktigt att ge även dessa barn utrymme att få uttrycka sin åsikt. När det gäller små barn är det vårdnadshavaren som har bestämmanderätten.

Utifrån ålder och mognad Om barnet fyllt 15 år och är i stånd att göra en rimlig bedömning av samtyckets innebörd och verkan, räcker det inte med enbart vårdnadshavarens samtycke. Även om barnet själv kan samtycka kan barnet vara i behov av råd och stöd i större utsträckning än en vuxen patient. Vårdnadshavarens möjlighet att ge barnet rätt att själv bestämma bör inte få leda till: att vårdnadshavaren övervältrar sitt ansvar som beslutsfattare på barnet att det för barnets trygghet är väsentligt att inte tvingas fatta beslut som han eller hon inte känner sig mogen för

Utifrån ålder och mognad Även om barnet är moget nog att själv fatta beslut om vård/ behandling bör vi sträva efter att involvera vårdnadshavare om det är förenligt med barnets bästa och om inte barnet motsätter sig det Vårdnadshavarna har även fortsättningsvis ett lagstadgat ansvar för barnet tills det är 18 år

Utifrån ålder och mognad Barn avgör inte på egen hand om de är tillräckligt mogna att fatta beslut Den som är ansvarig för vården bedömer när barnet kan delta i beslut kring vården

Barns åsikter i vården Hur barnet vill ta medicin (tablett, stolpiller, flytande) I vilket finger eller arm sticket ska göras Om barnet vill ha bedövningssalva på huden före ett stick eller bedövning vid tandvård Om personer under utbildning deltar eller ser på när barnet behandlas eller undersöks

Äldre barns åsikter i vården Bestämmer själva om de vill lämna ut uppgifter om sitt hälsotillstånd och till vem Gäller inte uppgifter som behövs för utredning inom socialtjänsten eller en brottsutredning Har rätt att spärra journaluppgifter för andra vårdenheter eller vårdgivare T.ex. om den unge besökt en ungdomsmottagning

Barn kan inte bestämma om: Allvarligare beslut som kräver medicinsk kunskap T.ex. om en operation, behandling eller undersökning ska göras eller inte Barn kan ofta vara med och påverka delar av dessa vårdinsatser

Diskussionsfråga Hur tänker vi kring barns och ungas delaktighet?

Icke-diskriminering (artikel 2)

Icke-diskriminering (artikel 2) Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Det ska vara jämställt mellan flickor och pojkar Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor

Icke-diskriminering (artikel 2) Oavsett barnets, förälders eller vårdnadshavares: Hudfärg Kön Sexuell läggning, sexuell identitet Språk Religion Politisk eller annan åskådning Nationella, etniska eller sociala ursprung Funktionsnedsättning Bostadsort och socioekonomiska status

Prioriteringar och ansvar (artikel 4) Prioritering & Ansvar Art. 4

Prioriteringar och ansvar (artikel 4) Personligt yrkesansvar att: prioritera respektera skydda säkerställa barnets rättigheter i verksamheten Ett krav – inte frivilligt Stöd från ledning och chefer

Information och kunskap (artikel 42)

Information och kunskap Barnkonventionen ska kunna omsättas i praktiken av alla som arbetar med och för barn (artikel 42) Barnet har rätt till information som rör barnets välfärd, fysiska och psykiska hälsa (artikel 17) Information ska vara anpassad för barnets ålder och särskilda behov

Information till barn och vårdnadshavare Patientlagen 3 kap. Information 1 § Patienten ska få information om: sitt hälsotillstånd metoder för undersökning, vård och behandling hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning vid vilken tidpunkt vård kan förväntas det förväntade vård- och behandlingsförloppet väsentliga risker för komplikationer och biverkningar eftervård metoder för att förebygga sjukdom eller skada

Information till barn och vårdnadshavare Patientlagen 3 kap. Information 3-5 § När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information så länge sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta   6 § Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar

Information till barn och vårdnadshavare Patientlag (2014:821) 3 kap. Information 7 § Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det

Patientlagen om information Uppgift om den information som lämnats till patientens vårdnadshavare och övriga närstående ska dokumenteras i patientjournalen Principen om barnets bästa ska ge vägledning när information ges till barnet

Barn som närstående Barnet har rätt till information, råd och stöd om föräldern eller annan närstående: har psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada har missbruksproblem oväntat avlider (HSL 1/1 2010)

Rätt till utveckling (artikel 6) Hela barnets utveckling Art. 6

Rätt till utveckling (artikel 6) Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas Barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar Inkluderar att se till HELA barnet; andlig, moralisk, fysisk, psykisk och social utveckling

Helhetssyn (artikel 6) Barnets rätt till utveckling kräver att vi ser till barnets hela livssituation Helhetssyn kan kräva samarbete över organisations-, förvaltnings- och verksamhetsgränser

Barnkonventionen Sociala rättigheter Skydd mot våld och övergrepp Rättigheter i familjen Rätt till sin identitet Rätten att utvecklas som person

Sociala rättigheter

Rätt till hälsa och sjukvård (art. 24) Varje barn har rätt till bästa möjliga hälsa utifrån sina specifika förutsättningar Varje barn har rätt till likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård, tandvård och rehabilitering

Rätt till bästa uppnåeliga hälsa Rätten till bästa uppnåeliga hälsa inkluderar: näringsrik och tillräcklig mat för barnets utveckling, inklusive amning (artikel 6 och 24) goda levnadsvillkor, dvs. mat, boende och kläder (artikel 26) skydd från skadliga levnadsvanor som alkohol, tobak och droger (artikel 33) rätt till information som är bra för barnets utveckling (artikel 17) utgår från grundprinciperna: barnets bästa (artikel 3), icke-diskriminering (artikel 2), goda förutsättningar för barnets liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) och delaktighet (artikel 12)

Psykisk hälsa Barnkonventionen förespråkar en holistisk syn på psykisk och fysisk hälsa och ohälsa Barn med psykisk ohälsa har rätt att få den behandling och rehabilitering de behöver för att åtnjuta rätten till bästa uppnåeliga hälsa I så stor utsträckning som möjligt bör barn få behandling och vård i barnets lokalsamhälle Alla beslut som rör vård och omhändertagande inom psykiatrisk vård ska fattas i enlighet med principen om barnets bästa (artikel 3) FN:s Barnrättskommitté är oroad över den höga andelen av barn med psykisk ohälsa, samt varnar för den höga diagnostiseringen av neuropsykiatriska tillstånd!

Barnets rätt i vården Ha en förälder med sig om hon/han är inlagd på vårdavdelning/sjukhus Syskon får komma på besök och om möjligt sova över, om barnet själv vill I första hand vårdas på en barnavdelning Få avbryta en undersökning eller behandling för en paus eller försöka igen vid ett annat tillfälle

Äldre barn har i regel rätt att: Få tala enskilt med vårdpersonal Söka vård på eget initiativ Få hälsorådgivning Utan att en förälder är med eller måste ta del av information, resultat eller behandling

Rehabilitering (art. 39) Barn som har utsatts för: vanvård utnyttjande eller övergrepp tortyr eller grym, förnedrande behandling väpnade konflikter har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning I en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet

Barn med funktionsnedsättning (art. 23) Rätt att leva ett fullvärdigt och värdigt liv Vård och re/habilitering ska främja självförtroendet Möjliggöra barnets aktiva deltagande i samhället Rätt till särskild omvårdnad, utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, rekreation och förberedelse för arbetslivet

Rättigheter i familjen

Föräldrarollen (art. 5 och 18) Föräldrar/vårdnadshavare är ansvariga för sitt barn Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling, uppfostran och ekonomi Föräldrars relation till varandra är inte relevant

Föräldrarollen (art. 5 och 18) Föräldrar ska utgå från barnets bästa och ska ge barnet en bra och trygg uppväxt Föräldrar ska inte ställa krav eller ha förväntningar som är orimliga i förhållande till barnets mognad och utveckling Föräldrar ska få lämpligt stöd i sin föräldraroll

Uppfostran och gränssättning ska respektera barnets rättigheter (art Man får inte använda fysiskt, psykiskt, sexuellt eller materiellt våld Inga bestraffningar som förringar, förödmjukar, svärtar ned, skuldbelägger, hotar, skrämmer eller förlöjligar barnet

Vårdnadshavares rättigheter i vården Bestämma om barnet ska vårdas eller inte. Grundprincipen är att båda vårdnadshavare ska samtycka till vården, om det inte är en ensam vårdnadshavare. Om vårdnadshavare inte är överens kan barnets egen åsikt bli avgörande, utifrån barnets ålder och mognad samt vad beslutet handlar om.

Vårdnadshavares rättigheter i vården Få information om barnets hälsotillstånd, vilka undersökningar, behandlingar och metoder som kan bli aktuella Få information om vad som kan hända om man inte behandlar Få komma med egna förslag och ha åsikter om vården Vid allvarlig sjukdom/komplicerad vårdinsats har man rätt att få en andra bedömning av ytterligare en specialist

Vårdnadshavares rättigheter i vården Avbryta en pågående behandling eller tacka nej till undersökningar eller mediciner Slippa närvara eller hålla fast barnet vid en obehaglig undersökning eller behandling, man kan finnas till hands för att trösta och stötta barnet före och efter. Bestämma om personer under utbildning deltar eller ser på när barnet behandlas eller undersöks

Vårdnadshavares rättigheter i vården Om barnet vårdas på vårdavdelning eller sjukhus: Få sova över hos barnet Visning av vårdavdelning/sjukhus och förklaring av rutiner och riktlinjer Få stöd att hjälpa till med vården av barnet

Vårdnadshavares rättigheter i vården Få språk- eller hörseltolk Bestämma om barnet ska delta i forskningsprojekt eller inte Få en kopia av barnets journal Om inte ett äldre barn har motsatt sig att journalkopior lämnas ut I vissa speciella fall kan det finnas sekretess till skydd för barnet gentemot vårdnadshavaren

Vårdnadshavares rättigheter i vården Vårdnadshavare har INTE rätt att: Kräva behandling som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet inom vården Neka sitt barn livräddande behandling Neka sitt barn medicinsk vård och behandling om det annars skulle uppstå en allvarlig risk för barnets hälsa eller utveckling (LVU = socialnämnden övertar ansvaret under vården)

Vårdnadshavares rättigheter i vården Vårdnadshavare har INTE rätt att: Tacka nej till vård om barnet har en smittsjukdom och ska vårdas enligt smittskyddslagen Information som personalen misstänker kommer att skada barnet om uppgiften lämnas ut Föräldrar får inte spärra uppgifter i barnets journal för andra vårdgivare

Vårdnadshavarnas inflytande Barnkonventionen artikel 5: Föräldrar (vårdnadshavare) är ansvariga för sitt barn. De ska utgå från barnets bästa och se till barnets behov. De ska bevaka sitt barns rättigheter i förhållande till ex. förskola, skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. De ska ge lämplig ledning och råd till barnet i enlighet med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga. Föräldrars stödjande roll minskar i takt med barnets ökade ålder och mognad.

Vårdnadshavarnas inflytande Patientlagen 5 kap. Delaktighet 3 § Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.

Vårdnadshavarnas inflytande Föräldrabalken 6 kap. 11 §: Vårdnadshavarna har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter Det är vårdnadshavarnas ansvar att barnets behov blir tillgodosedda Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål i de beslut som rör barnets personliga angelägenheter

Rätten att utvecklas som person

Rätt att uttrycka sig Åsiktsfrihet, delaktighet, rätt att bli hörd (art. 12) Yttrande- och informationsfrihet (art. 13) Tanke-, samvets- och religionsfrihet (art. 14) Förenings- och mötesfrihet (art. 15) Rätt till information om social välfärd och hälsa, samt massmedias roll (art. 17) 57

Patientlagen om medinflytande och självbestämmelse Ger barn ett medinflytande inom hälso- och sjukvården Ger även de barn som har tillräcklig mognad rätt till självbestämmande inom hälso- och sjukvården Barnet har rätt att motsätta sig, själva initiera och samtycka till en vårdåtgärd.

Barnets inställning till vård Patientlagen 4 kap. Samtycke 1 § Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. 3 § När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.  

Resonemang kring Patientlagen Viktigt att barn med funktionsnedsättning inte diskrimineras när det gäller rätten att komma till tals i sin vård och behandling. Viktigt att underlätta för barn med andra språk än svenska att kunna uttrycka sina åsikter. Principen om barnets bästa är intimt förknippad med barnets rätt att få uttrycka sina åsikter.

Diskussionsfråga Hur tänker vi kring att ta reda på barnets inställning till vård?

Rätt till sin identitet

Rätt till sin identitet Rätt att inte diskrimineras - rätt att respekteras (art. 2) Rätt till eget namn och nationalitet (art. 7) Rätt att behålla sin identitet (art. 8) Barn som kommer till Sverige har samma rättigheter som svenska barn (art. 22) Barn från minoriteter och ursprungsbefolkning har rätt till eget kulturliv, religion och språk (art. 30)

Skydd mot våld och övergrepp

Skydd mot övergrepp Skydd mot alla former av vanvård, försumlig behandling, våld och övergrepp (art. 19) Skydd mot skadligt barnarbete och ekonomiskt utnyttjande (art. 32) Skydd mot narkotika (art. 33) Skydd mot sexuellt utnyttjande (art. 34 ) Förhindrande av handel med barn (art. 35) Skydd mot annat utnyttjande (art. 36)

Skydd mot övergrepp (art. 19) Skyldighet att ha stödjande insatser: Förebyggande arbete Hur identifierar vi barn som far illa? Hur rapporterar vi misstanke om att barn far illa? Vem remitterar vi barnet till för vård och stöd? Vem undersöker barnet och spårsäkrar? Hur och vem behandlar barn som far illa? Hur och när gör vi uppföljning? Kunskap om hur vi gör orosanmälan!

Region Kronoberg Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa Arbetsrutiner Kompetensutveckling

Anmälningsplikten Räcker med misstanke Ingen utredningsskyldighet Personligt ansvar/skyldighet/civilkurage Får rådgöra med kollegor Kan rådgöra med socialtjänsten (barnet anonymt) Chefen kan vara medanmälare Föräldrar läser anmälan – ibland möte Berätta för föräldrar? Aldrig vid våld/sexuella övergrepp Upprepade anmälningar Återkoppling från socialnämnden

Diskussionsfråga Vad är våra utmaningar när det gäller vår anmälningsplikt när vi misstänker att barn far illa?

Kontaktinformation Susann Swärd Människorätts- och barnrättsstrateg susann.sward@kronoberg.se 0709-844 558