DiVA: Rapport från systemägarmöte (med mera) Biblioteksrådet 2016-11-22 Lisa Petersen

DiVA-konsortiet 44 medlemmar, ca 5 nya medlemmar per år. Utöver lärosäten även museer och andra forskande myndigheter. Fulltextpublicering → publikationsdatabas → Infrastrukturell nod för publiceringsinformation ”Genom DiVA lagras, sprids och återanvänds kvalitetssäkrad metadata och fulltexter på ett effektivt sätt.” Utvecklingsteamet består av 6,5 tjänster på Uppsala universitetsbibliotek. Kollektiv utveckling prioriteras framför lokal anpassning.

DiVA och omvärlden Regeringsuppdraget ”Digitalt först” talar om en nationell digital infrastruktur. Riksarkivet har fått huvudansvar för öppna data/PSI (Public Sector Information) Vetenskapsrådet har skapat en karta över vad som kallas ”det digitala ekosystemet för forskningsinformation” där DiVA ingår. Andra noder är till exempel PRISMA och SweCRIS (VR) samt SwePub (KB) System för ledning, finansiering och utvärdering Även kommersiella portaler, exv. ResearchGate, Academia.edu och Mendeley System som berör forskarens vardag

Genomfört 2016 Många nya DiVA-installationer har tagit tid. Många support-ärenden. Utveckling: Konstnärlig output E-pliktleverans Personauktoritetsposter Publikationstypen dataset Påbörjat utveckling av projektposter

Planerad utveckling 2017 Fortsatt utveckling: projektposter och personposter publikationstypen dataset i dialog med SND konstnärlig output Utveckling av gemensamma bibliografiska poster och lyfta kvalitetsarbetet Utveckla sökgränssnittet med ny funktionalitet Påbörja arbetet med ett bättre administrationsgränssnitt (skapa förutsättningar för ett nytt adminsgränssnitt). Kommer inte att lanseras under 2017.

Vad tycker de andra lärosätena inom DiVA? Baserat på mina intryck och de personer jag pratade med under systemägarmötet: De flesta övriga lärosäten verkar ganska nöjda, men från KTH hördes liknande synpunkter som från MDH. De flesta arbetar ungefär som vi: forskarna lägger in sina egna publikationer i DiVA och sedan granskar, rättar och kompletterar biblioteket. Några forskare får hjälp av administratörer på sin institution. På Högskolan i Väst sköter biblioteket all registrering i DiVA åt forskarna. De flesta vill inte lägga mer pengar på DiVA. Undantaget är KTH, som vill se en snabbare utvecklingstakt och är beredd att betala för det.

Lärosäten utanför DiVA Lund har valt Pure – ett Elsevier-ägt system som är mer heltäckande än DiVA. Enligt uppgift väldigt arbetskrävande. Luleå har haft det tidigare men lämnat och gått med i DiVA nu. Chalmers har ett alldeles nytt egenutvecklat system som hanterar både projekt och publikationer. Utvecklat i nära samarbete med de egna forskarna. En stor utvecklingsavdelning inom biblioteket, ca 10 personer. Övriga lärosäten, t ex Malmö högskola och Göteborgs universitet, har egna publikationsdatabaser som antingen är egenutvecklade eller bygger på någon kommersiell eller öppet tillgänglig programvara. Eget ansvar för datakvalitet, e-plikt, långtidsarkivering och exporten till SwePub.

Vägen framåt för MDH? Fortsätta som nu: IDT-forskarna har sitt eget gränssnitt, övriga registrerar direkt i DiVA. Utveckla IDT:s databas för alla forskare på MDH. DiVA måste fortsatt finnas kvar i bakgrunden. (Anställa mer personal på biblioteket som sköter registreringarna i DiVA.) (Mest radikalt: Lämna både IDT:s databas och DiVA och gå över till Pure eller använda Chalmers nyutvecklade programvara och anpassa den för MDH)

Reaktioner från rektors ledningsgrupp Att utvidga IDT:s databas till hela MDH kräver en helt annan organisation och utökade resurser. Idag bygger det på doktorander. IDT:s lösning är inte helt anpassad för MDH:s webb, uppfyller inte alla tillgänglighetskrav etc. Chalmers lösning väckte intresse. Önskvärt att kunna erbjuda likvärdiga villkor till MDH:s forskare. Stor fråga som berör många, och som behöver diskuteras på olika nivåer i organisationen. Ingen panik, vi har en lösning som fungerar idag. Kanske en utredning? Invänta digitaliseringsstrategin?