Kunskapsutveckling för ett säkrare samhälle

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tillsynsutbildning för nyanställda 5 – 6 februari 2014
Advertisements

Krishanteringssystemets framväxt Samordning, samverkan utmaningar
Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text, Text,
- vidareutveckla metoder för jämställdhetsintegrering, - skapa forum för erfarenhetsutbyte om jämställdhetsintegrering, - informera.
Systematiskt säkerhetsarbete i Åtvidabergs kommun
Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB
LSO som verktyg i det kommunala säkerhetsarbetet
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Säkerhetskulturmätningar hos enheter inom Västra Götalandsregionen
En kommunal forsknings- och förnyelsestrategi antogs av styrelsen 2009 Bakgrunden var följande: Kommunförbundet Skåne har sedan 1998 bedrivit en FoU verksamhet,
Forskning och utveckling/innovation i Norrbottens kommuner
Ansvar för Länsstyrelsen I samband med allvarliga händelser  vara en sammanhållande funktion  verka för att en samlad regional lägesbild sammanställs.
Hot och risker Hur ser då hoten och riskerna ut?
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Krisberedskap – före – under - efter
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Storstockholms brandförsvar
Krishantering regionalt RSK LEH
Samhällets krisberedskap – kommunen i fokus
USam Huvudsyfte: Ge större möjlighet till effektivare samverkan genom att skapa en samlad lägesbild USam ska tidigt säkerställa att samverkan sker mellan.
GoINN är en kraftfull satsning från Chalmers och Göteborgs universitet för att bygga samverkande innovationssystem. Projektet genomförs tillsammans.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Landstingets flerårsplan 2013–2015 Nya perspektiv.
Regional utvecklingsstrategi – RUS – antogs 2010 Mobilisering och kraftsamling Regionala prioriteringar En riktningsgivare med vision, mål och strategier.
Samhällets förmåga att motstå och hantera kriser
Högskolor och Samhälle i Samverkan, 4 maj 2011 i Karlstad Välkommen till seminariet på temat ”SKL:s roll för utökad samverkan mellan vetenskap och praktik”
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Regional samordning och inriktning i Södermanland
Lokalt exempel RSA & HP med helhetssyn
Leif Sandahl Avdelningen för olycksförebyggande verksamhet Bebyggelse och miljö Räddningsinsatser i tunnlar Förebyggande åtgärder.
Vad är SAMÖ 2016? SAMÖ 2016 är en övning för att pröva och beskriva den gemensamma nationella förmågan att hantera en kris i samhället. Övningen ska pröva.
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter
Forsknings- och utbildningsstrategi
Utgångspunkter och förhållningssätt Djurönäset 15 april 2015
Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga principer
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Finansiell samordning
Krishanteringssystemet & grundläggande lagar
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar - att uppnå gemensam inriktning och samordning Namn Efternamn Datum Version 1.0,
Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län – inriktning och rutiner.
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff 2 – 30 sep-1 okt 2015.
Informationssamordning i praktiken Inger Frendel Utvecklare kriskommunikation/Krisinformation.se Enheten för samordning, MSB.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Material och metodstöd När projekt LOS avslutas kommer MSB:s linjeverksamhet att fortsätta.
MSB utvecklar utbildning inom skydd mot olyckor
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Analysseminarium – ÖK maj
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen
Välkomna till workshop Mer nytta för svensk krisberedskap från EU
Risk- och sårbarhetsanalyser
-vad innebär det för oss inom Region Östergötland?
”Hur arbetar vi i ambulanssjukvården som en del i framtidens sjukvård”
Competence Academy – Public Sector
SAMÖ 2016 – en sammanfattning www. msb. se/samo2016
samverkan för hållbar stadsutveckling
Enhetlig myndighetsutövning
Samverkansprojekt för bättre hälsa
Räddningstjänstens roll i kommunalt säkerhets- och räddningsarbete
Göteborgs Stads väg till e-samhället – HPL 2017 CSG Augusti 2016
Om bildspelet Det här bildspelet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska kommunicera hur kontinuitetshantering hänger ihop med andra områden. Det kan.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Lokal handlingsplan för cancervården, RVN 2019–2021
Om bildspelet Det här bildspelet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska kommunicera hur kontinuitetshantering hänger ihop med andra områden. Det kan.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Kunskapsutveckling för ett säkrare samhälle

MSB organisation Avdelningen för utveckling av samhällsskydd Enheten för kunskaps-utveckling Avdelningen för utveckling av beredskap Myndighetsledning Avdelningen för samordning och insats Enheten för kunskapsutveckling Avdelningen för verksamhetsstöd

Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, US Enheten för kunskapsutveckling US-KUV Enheten för samverkan och planering US-SOP Avdelningschef Biträdande avdelningschef Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete US-BOF Enheten för säker hantering av farliga ämnen US-SÄF Ledningsstöd inklusive analysfunktion US-LED Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet US-CSV Enheten för systematiskt informations-säkerhetsarbete US-CSV-SISA Enheten för skydd av kritisk infrastruktur och cybersäkerhet US-CSV-SIC Enheten för operativ cybersäkerhet och it-incidenthantering US-CSV-ITH

Kunskapsutveckling för ett säkrare samhälle

Enheten för kunskapsutveckling - uppgifter Ta fram, utveckla och förmedla relevant kunskap inom samhällsskydd och beredskap. Verka för att kunskapen används och kommer till nytta i samhället.

Mål: ”Kunskap används” Tillhandahålla ett samlat kunskapsunderlag som är lättillgängligt, relevant och pålitligt Rätt kunskap når rätt målgrupp i rätt förpackning i rätt tid och medverkar till nya insikter och lärdomar

Vår enhet (30 medarb. och 2 chefer) Forsknings- och studiesamordning Statistik och informationsförsörjning Utredning, analys och utvärdering Kunskapsmäklande Systemutveckling Verksamhetens olika delar Tre kunskapsområden 1 2 3 Skydd mot olyckor – effektiv räddning Ett resilient samhälle Samhället i kris MSB:s verksamhet handlar i korthet om att minska de här riskerna och sårbarheterna i samhället, och utveckla förmågan hos de ansvariga aktörerna att hantera både olyckor, kriser och krig. När det inträffar en allvarlig olycka eller en kris – eller om Sverige skulle drabbas av ett väpnat angrepp – så ska MSB stärka, samordna och inrikta hanteringen. Men vi tar inte över andras ansvar.

Tre kunskapsområden Skydd mot brand, olyckor och farliga ämnen Ett fungerande och resilient samhälle Stärkt krisberedskap och civilt försvar I MSBs forskningsstrategi finns dessutom områdena: Informationssäkerhet och Individens och allmänhetens säkerhet Skydd mot brand, olyckor och farliga ämnen Ett fungerande och resilient samhälle Stärkt krisberedskap och civilt försvar

Verksamheter och funktioner Forskning och studier Utredning, analys och utvärdering Informationsförsörjning Systemutveckling Kunskapsmäkleri Fem verksamhetsområden och funktioner: Forskning och studier Utredning, analys och utvärdering Informationsförsörjning Systemutveckling Kunskapsmäkleri

Behov & Utmaning på kort och lång sikt Samlade bilder Tillgänglig kunskap Riktad information Omvärld Verksamhets- områden Forskning/ Studier Utvärdering/Analys Lärande av olyckor och kriser Data och statistik

140, 60, 6 MSB-finansierad forskning i siffror 140 miljoner SEK forskningsbudget inklusive kortare studier Cirka 60 pågående projekt 6 nya stora satsningar under 2015 Tillämpad, behovsbaserad forskning Finansiering söks i konkurrens via utlysningar

Forskningsplanen 2017 2016 2017 2018 försvar 2 Informations- Civilt Postdoktor stöd Planerings- medel EU 2016 Brand och olyckor - åtgärder och effekter Kritiska flöden och försörjningsfrågor Samhällelig resiliens CBRNE i framtiden Informations- säkerhetskultur Civilt försvar 1 Kriskommunikation och förtroende Perspektiv på ledning och samverkan Sakernas internet Räddningstjänstens hantering av suicid Multipla naturhändelser försvar 2 Brand i bostäder Risk - uppfattning, beteende och kommunikation Samhällsstörning utan tydlig början och slut Informationspåverkan och psykologiskt försvar Vilka satsningar planerar vi för de kommande åren? Varje höst tar vi fram en forskningsplan som ganska detaljerat beskriver vilka utlysningar som planeras för de kommande tre åren. Här har vi försökt att visualisera den planeringen. Vi hoppas att den här ”linjekartan”, eller tunnelbanenätet om man så vill, ger en bra överblick. Varje år motsvaras på linjekartan av en färgad linje. Som ni ser är 2015 gul och 2016 grå. 2017 är en streckad blå linje vilket betyder att den planeringen är lite mer preliminär. Varje ”station” på linjerna är en utlysning av forskningsmedel. I början av linjen för 2015 finns några utlysningar som redan har genomförts. Det finns två ”centralstationer” på kartan som alla linjer passerar igenom. Det är de utlysningar som återkommer på samma sätt varje år, nämligen postdoktorala medel och planeringsbidrag för EU-forskning med svenskt deltagande. Dessa två utlysningar är också de enda som inte är tematiska utan öppna för alla forskningsområden och frågeställningar. Alla andra utlysningar har en tematisk inriktning, det vill säga MSB definierar ett område och frågeställningar som vi vill ha in forskningsförslag om.

Innovationsmekanism Forskningens samhällseffekter Större fokus på kunskapens nytta och tillämpning Att höja förmågan i krisberedskapssystemet Hur kan man tillvarata och vidareutveckla forskningsresultat till praktisk tillämpning och innovation? Forskare inte självklart entreprenörer MSB har utlyst 3-4 Mkr under två år för att etablera en innovationsmekanism inom området samhällsskydd och beredskap Mekanismen ska bestå av MSB och en partner som tillsammans skapar och driver ett antal innovationskonsortier.   Syftet med innovationsmekanismen är dels att utveckla MSB:s former för att vidareutveckla forsknings- och utvecklingsresultat till praktisk tillämpning och innovation.

Innovationsmekanism Att skapa förutsättningar för innovation Att hitta en för ändamålet bra ”partner” Att effektivisera processen för en fragmenterad marknad, offentlig sektor. Tillgodose behov och källor till finansiering Nationell koordingering av investeringar? Ekonomi, juridik, marknad, projektledning Målet: Att ”mekanismen” blir självgående Målet är att mekanismen i slutändan blir självgående.

Innovationsmekanism WIN Guard, Ideon Science Park Partnermöten – större möten mellan behovsägare och innovatörer (4 ggr per år); Testbäddträffar med särskilt dedikerade behovsägare (2 ggr per år); Matchmaking – att sammanföra de aktörer som kan ha nytta av varandra; Uppsökande verksamhet bland forskare – att förmedla kunskap om behovsägarnas utmaningar inom MSB:s områden Ideon Science Park, WIN Guard. öppna förhållningssättet som denna ansökan uppvisat ifråga om innovation och kunskapsutveckling. Man har ett angreppssätt där man spanar åt olika håll, en öppenhet för att innovationer ibland kommer från forskning, ibland från andra håll, såsom identifierade problem hos behovsägare. Med andra ord, att innovationsprocesser innehåller element av överraskning och upptäckande hos såväl forskare som behovsägare, i det här fallet framför allt statliga, regionala och kommunala; en fragmenterad grupp av vanligen offentligt ägda organisationer som kännetecknas av låg riskvillighet, komplexa målbilder och långa ledtider vid införandet av ny teknik.