Barn som anhöriga i Region Skåne

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Advertisements

Anna Jonsson Barnsjuksköterska Regional samordnare för Första linjen och En väg in Region Skåne Marie Golsäter Barnsjuksköterska.
Dagordning : LSS- Lagen om stöd och service Bostäder för personer med funktionsnedsättning Erbjudande om lägenhet.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
LSS och SoL Jenny Ahlqvist och Cecilia Wallgren SDF Majorna-Linné.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland. Från 1 januari 2010 nya bestämmelser i 2g§ HSL om information, råd och stöd när barn under 18 år är anhöriga.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Psykologisk och psykosocial behandling för ungdomar (12-18 år) Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen.
Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg
Socialtjänstlagen Pernilla Thunander verksamhetschef myndighetsutövning Vård- och omsorgskontoret.
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Det spelar roll vad du gör och säger
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Tandvårdsstöd - en god tandhälsa är livskvalité
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
(antal enkäter = 229, antal svar = 196)
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Förstärkt föräldra- och barnperspektiv i missbruks- och beroendevården - överenskommelse mellan regeringen och SKL, Kunskap till Praktik. - överenskommelse.
Steg för livet
Rätt stöd i rätt tid på rätt plats!
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
”Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade
Barnskyddsdokumentation
Samtalsgrupper - ett sätt att främja hälsa!
Din lön och din utveckling
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
Barn och ungas delaktighet
Utbildning för personal Region Jönköpings län
Vårdsamordning Länets invånare ska kunna säga: ”Jag får den vård jag behöver när jag behöver det och där jag behöver det” Presentera mig Vi precis som.
Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?
Stockholmsenkäten 2014 – vad har ungdomarna svarat?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Skolledningskonferens
Uppdrag Psykisk hälsa – hur skulle vi vilja ha det
Hur kan vi följa psykisk hälsa bland barn och unga i Jönköpings län?
Barnkonventionen.
Barns rätt till information och stöd – hur efterföljs lagen
Barnkonventionen och barndialogen
Diagnos och delaktighet
Graviditet-förlossning-eftervård-BVC
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Insatser i öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott
Hur gör vi nu tillsammans på skolan med praktiska test?
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Värdegrund inom äldreomsorgen
Mänskliga rättigheter -
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Ta hand om dig själv.
Modersmålsbaserad hälsokommunikation Folkhälsa och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Samverkan Barn och unga
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Samordningsförbundet Väst
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Barn som närstående.
Nätverket för barn-och elevhälsan
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
HjärtLung Forskning Patientvald forskning för ett längre liv och en bättre vardag Riksförbundet HjärtLung samlar in medel och delar ut pengar till forskningsprojekt.
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Barn som anhöriga i Region Skåne Ylva Thor Ylva.thor@skane.se Distriktssköterska/vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Har funnits som ett regionalt projekt/uppdrag sedan 2014. Det finns ett handlingsprogram samt informationsmaterial som har tagits fram till patienter med barn och barn som är anhöriga (flera språk). Hemsida. Utbildningar. Samverkan nationellt med andra landsting/regioner, NKA och Socialstyrelsen (t ex internationella konferensen i maj) Samverkan regionalt med länsstyrelsen, KFSK och olika sakkunniggrupper och vårdgivare i Skåne Retorisk fråga: Varför behöver vi arbeta med det här? (Nästa bild)

Även barn som är anhöriga till syskon i samma kategorier som HSL 5. 7§ Ligger i er mapp Information, råd och stöd till barn som är anhöriga är ett lagstadgat ansvar för all hälso- och sjukvårdspersonal sedan år 2010 Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 7 § (tidigare 2 g §): Särskilda skyldigheter i fråga om barn Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. har ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel (1 januari 2018 med tillägget ”eller spel om pengar”). Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag (2017:810). Region Skåne: Även barn som är anhöriga till syskon i samma kategorier som HSL 5. 7§ Lagen som den är skriven (och tillägget 1 januari 2018) (Ge informationsbladen från Socialstyrelsen)

Hur många barn handlar det om? Av cirka 2 miljoner barn i Sverige … ..har 8 procent av barnen under sin uppväxt föräldrar med så allvarligt missbruk eller psykisk ohälsa att föräldern får sjukhusvård Om även öppenvård räknas in är det 17 procent av barnen som har föräldrar vars psykiska ohälsa, missbruk av alkohol eller narkotika kräver vård Källor; Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (NKA) och SKL Lite siffror, hur många barn handlar det om i Sverige? Det finns undersökningar som visar att en tredjedel av alla barn någon gång under barnets barndom eller ungdomstid är anhöriga till föräldrar som är psykiskt sjuka, har missbruk, allvarlig fysisk sjukdom eller hastigt avlider. Det vi vet är också att… (pila fram vartefter)

Andel småbarnsföräldrar år 2013 i Skåne som ville minska sin alkoholkonsumtion https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/barn-och-foraldrar-i-skane-2014.pdf Folkhälsorapporten 2013 Mamma Pappa/partner Riskkonsumenter: 0,5 % 1,5 % 3,5 % 4 %

Barn som är anhöriga kan uppleva… …svåra upplevelser …oro …stora förändringar i vardagen …orimligt ansvarstagande Vilket kan leda till egen ohälsa, skolsvårigheter och andra negativa konsekvenser direkt eller på sikt! Ekonomiska analyser visar att kostnaderna för samhället skulle minska med 35 miljarder/år om barn med missbruk eller psykisk ohälsa i familjen inte utvecklar detta själva i vuxen ålder

Exempel på hur barn kan påverkas av föräldrars missbruk… Ligger i er mapp Om du har föräldrar som missbrukar: ökar risken med det dubbla för att du går ut grundskolan utan fullständiga betyg riskerar du att hoppa av gymnasiet i högre grad än andra barn Om föräldrarna vårdats för missbruk är risken 4-7 ggr större än hos andra barn att du utvecklar eget missbruk Är dödligheten som ung vuxen 3 ggr större än hos andra unga Är försörjningsstöd fyra gånger vanligare Rätt stöd kan förebygga!

Barn som är anhöriga kan även vara omsorgsgivare 16% har föräldraansvar för syskon minst en gång i veckan 20% håller ett öga på sin förälder flera gånger i veckan för att se att föräldern mår bra 27% försöker på olika sätt få föräldern att må bättre flera gånger i veckan 40% hjälper föräldern att förstå information 7 % utför omfattande omsorgsarbete Det här är ett fenomen som är mer utbrett i andra delar av världen som inte har de stödsystem med välfärden som finns i Sverige. Ändå händer det ganska många barn att de tar hand om sina föräldrar när föräldrarnas egna förmåga sviktar. En del anhöriga barn får eller tar rollen som omsorgsgivare…förutom det ni ser här kan det handla om att hämta saker till den vuxne, hjälpa till med personlig omvårdnad, handla mat, se till att syskon kommer till skolan etc. Rapport: Monica Nordenfors, Charlotte Melander och Kristian Daneback, NKA, Linnéuniversitetet (2014)

”Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas”…vad betyder det egentligen? Barn som är anhöriga Barn som far illa Vad betyder lagen? I huvudsak handlar det om att uppmärksamma barnet som är anhörigt, framförallt för att kunna ge det barn som behöver det ett bra stöd. Exempel på stöd kan vara; att fråga den vuxne hur barnen har det, eller att fråga barnet direkt ”hur har du det”? Eller att tillsammans med den vuxne för att berätta om diagnos, behandling, prognos och svara på frågor. Eller träffa barnet själv. Att hjälpa vidare med kontakt till t ex elevhälsa, ungdomsmottagning, första linjen eller någon av socialtjänstens stödinsatser. Det kan också innebära en orosanmälan till Socialtjänsten. En del av barnen som är anhöriga är även barn som far illa. Detta är ingen exakt vetenskap – när barn far illa. barn är olika, situationen är olika

Eller partners barn som du bor ihop med? Fråga alltid! Har du barn? (under 18 år?) Eller partners barn som du bor ihop med? Om patienten har ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel (1 januari 2018 med tillägget ”eller spel om pengar”). Hur hittar vi barnen?

Råd och stöd Vad behöver barnet? Exempel: Första linjen/BUP/En väg in Behandling Råd och stöd Information Vad behöver barnet? Exempel: låta barnen berätta om sina upplevelser, hjälpa familjen att prata tillsammans, föräldrastöd, kartlägga nätverk för att hitta andra trygga vuxna som barnet kan få stöd av, ev. kontakt med bhv, elevhälsa, förskola och skola, hjälp hemma i vardagen, UMO, samverkan med socialtjänsten, stödgrupper, orosanmälan Exempel: Att barnet får information och svar på sina frågor – antingen av dig eller föräldrar, eller både och…

Om patienten har barn i ålder 0-18 år eller bor ihop med barn i denna ålder ..Vad känner din son till om dina problem? Jag har berättat om mina problem och att jag skulle hit idag… Ingenting. Jag vill inte att han ska veta. Allt är bra om den vuxne är med på att barnet behöver information, råd och stöd… men om inte…

Lagstiftning Sekretess: Strikt reglerad – grundregeln är samtycke Föräldrabalken: Rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet – men har även ansvar för barnets personliga förhållanden och att barnets behov blir tillgodosedda Barnrättskonventionen: Barnets bästa Motivationsarbete!

Far barnet illa? = Anmälningsplikt Parallella spår Har patienten barn? Far barnet illa? = Anmälningsplikt Tillgodoses barnets behov? Fysiska (Näring, hygien, skydd och säkerhet) Känslomässiga Medicinska/dentala Utbildningsmässiga Ligger i er mapp Ligger i er mapp Barn är olika – ingen vetenskap!

Regionövergripande handlingsprogram och informationsmaterial Ligger i er mapp Ligger i er mapp Ligger i er mapp Skriv ut eller beställ Finns på 9 språk www.skane.se/barnsomanhoriga

KVÅ-koder för åtgärder som rör barn som är anhöriga (OBS KVÅ-koder för åtgärder som rör barn som är anhöriga (OBS! Används ej i primärvården) DU055 Samtal med vuxen patient om minderårigas behov och möjlighet till stöd. Avser situationer enligt hälso- och sjukvårdslagen då minderårigt barns förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos har en psykisk/fysisk sjukdom/funktionsnedsättning, substansmissbruk eller oväntat avlider.   DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov. Information, råd och stöd genom samtal enligt Hälso- och sjukvårdslagen med barn och förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos. DU057 Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov. Åtgärden innebär information, råd och stöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen genom samtal med barn (utan närvaro av förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos). Koder ur KVÅ är obligatoriska att rapportera till Socialstyrelsens hälsodataregister En åtgärd som berör Barn som anhöriga ska registreras med KVÅ-koder. Detta följs upp!

Öva samtal om barn som är anhöriga på den virtuella Vårdcentralen: Ligger i er mapp http://www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga/Webb-utbildningar/Sidor/Virtuell-vardcentral-for-starkt-stod-till-barn-som-anhoriga.aspx Det finns en virtuell vårdcentral på Socialstyrelsens hemsida där man kan öva på de här samtalen. (Informationsblad)

Länkar till hemsidor om Barn som anhöriga Region Skåne Barn som anhöriga inkl webbutb. Föra barnen på tal Socialstyrelsen Stöd till Barn som anhöriga Kunskapsguiden Nationellt kunskapscentrum anhöriga NKA/ webbutbildning Våga fråga