Block 1&2 – Inledning och översikt Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 12 november, 2004

Omfördelning av sparande Placerare AP-fonderna Försäkringsbolag Fonder Stiftelser Riksbanken Kreditinstitut Företag Privatpersoner Låntagare Staten Kommuner Landsting Kreditinstitut Företag Hushåll Finansiella mellanhänder Marknadsplatser

Aktiemarknad - riskkapital Kreditmarknad – lånat kapital Kapitalmarknaden Aktiemarknad - riskkapital Kreditmarknad – lånat kapital Värdepappersmarknaden Marknad för ej noterade aktier Marknad för handel med noterade aktier Marknad för organiserad handel med ränte- bärande värdepapper Marknad för kommersiella lån via kreditinstitut Penning- marknad Obligations- marknad Derivatmarknader

Andra finansiella marknader Internationella kapitalmarknader Valutamarknaden Fastighetsmarknaden Råvarumarknaden

Avreglering under 1980-talet Stegvis nedmontering av regleringarna Förändring av penningpolitiken Från regleringspolitik till marknadsmässighet Framväxten av penning- och obligationsmarknaden Derivatmarknader möjliggör effektiv riskhantering Import av marknadskoncept Placeringsformer Låneformer Derivatinstrument

Kapitalmarknadens utveckling 1980 Bankcertifikat 1982 Statsskuldväxlar 1983 Certifikat, marknadsbevis, riksobligationer 1984 Terminer i riksobligationer och SSVX 1985 Köpoptioner i aktier 1986 Ränteoptioner, depositmarknad, ränteswappar 1987 Optioner och terminer i index, FRAs 1989 VRN, FRN, Standardiserade aktieterminer 1990 Aktieindexlån 1991 Aktielån 1992 Warrants 1994 Realobligationer 1996 Optioner och terminer i ränte- och branschindex

Olika sätt att organisera en marknad ”Torghandel” Auktion Börshandel (auktoriserade marknadsplatser) Telefonmarknad Elektronisk marknadsplats Over the Counter (OTC-marknad)

Några begrepp vid handel med värdepapper Primärmarknad - sekundärmarknad/ andrahandsmarknad Courtage/ - spread/marginal kommission Public issue - Private placement Benchmarklån Negativ klausul - Säkerställda obligationer

Några begrepp vid handel med värdepapper (forts.) Emissionsbanker/återförsäljare Riksgäldens auktoriserade återförsäljare av statspapper = Riksbankens primary dealers Marknadsgaranter/market maker Brokers & Dealers

Mellanhänder på värdepappersmarknaderna Investmentbank/investeringsbank Broker/ mäklare Dealer/ handlare Market maker Emissionsinstitut Fondkommissionär

Emission av statsskuldväxlar Betalning Långivare Lämna in bud Lämna in egna och kunders bud. Ange belopp och ränta Betalning Återförsäljare Upplåningsplanerna publiceras halvårs- vis i förväg ”Leverans av värdepapper” Rangordna buden Publicera resultatet Riksgälden onsdag fredag Ca 1/1 och 1/7

Försäljning av företagscertifikat Ev. försäljning Långivare Förslag på belopp, ränta och löptid Betalning ”Utskrift” av certifikat Återförsäljarna/ Marknadsgaranter Förhandling om uppläggning av ett program Telefonförfrågan vid lånebehov Accept Låntagaren Dag 0 Dag 1

Andrahandsmarknaden Räntepapper FSO 2:a Alecta AP-fonden Handelsbanken Volvo Skandia Carnegie Investment Management Nobelstiftelsen Broker Deutsche Banks förmögenhetsförv Uppsala universitet Öhmans Fondkommission Bank of Tokyo Nordeas avkaskningsfond Sven Svensson

Andrahandsmarknaden Aktier Kunden Kunden Nota Köp/Fsg Likvid VP-avi Stockholmsbörsen Bank/vpbolag KI VPC Order Avslut SAX Affärssystem VP-systemet Avslut Godkännande

Dagslånemarknaden Marknaden där bankerna placerar och täcker upp den över- eller underlikviditet som uppkommer i den dagliga rörelsen Huvudsakliga deltagare: - bankerna - Riksgäldskontoret - Postgirot(numera Nordea)

Clearing och interbankhandel Riksbanksclearingen Interbankhandeln utjämnar över- och underskott Upplåning i Riksbanken

STIBOR Stockholm Interbank Offered Rate Varje bank noterar sin STIBOR varje dag Finns för flera löptider Används som räntebas i lån med rörlig ränta Används som bas i de flesta ränteriskhanteringsinstrument (t ex swappar)

Priser Stockholmsbörsen STIBOR         

Nuvärde Värdet på en framtida inkomst idag. Diskonteringsfaktor = 1/(1 + relevant ränta) Nuvärdet av ett kassaflöde

Effektiv ränta Den årliga procentuella avkastningen på ett värdepapper med fast nominell ränta, då man tar hänsyn till inköpspriset och den kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppstå om man löser in värdepapperet i förtid. Ex. Ettårigtlån om 100 kr ränta 3 kr varje tredje månad då blir den effektiva räntan 3 kr, 3,09 kr 3,1827kr 3,278 12,55 effektiv ränta