Östersjöriket Sverige HT 2018 c

Introduktion – Östersjöriket Sverige Genomgång Lektion 1 v. 35 Introduktion – Östersjöriket Sverige Börja med: Vad är en stormakt? Hur kunde Sverige bli en Stormakt? Krig Hemma Välorganiserad Stat Upptäck Historia s 144 - 145

Informationshantering Lektion 1 v. 35 1. Läs s 146- 147 och beskriv följande: Riksarkivet Kyrkoböcker Domböcker Fornminneslagen 2. Varför handlar skriftliga källor ofta om män? Upptäck Historia s 146- 147

Loggbok Intro + informationshantering Loggbok 1 v. 35 Vad är en stormakt? 2. Vilka fyra saker kännetecknar 1600-talets Sverige? 3. Hur vet vi vad som hände under 1600-talet? Upptäck Historia s 146- 147

Vem bestämde i Sverige? Kung Gustav II Adolf Genomgång Lektion 2 v. 35 Vem bestämde i Sverige? Kung Gustav II Adolf 17 år, Sverige fattigt, låg i krig med många länder Riksrådet krävde löften av Gustav II Adolf: inte stifta nya lagar inte starta krig/sluta fred Inte kräva in nya skatter Inte skriva ut nya soldater … utan att fråga dem om lov! Upptäck Historia s 148 - 149

Vem bestämde i Sverige? Kung Gustav II Adolf Genomgång Lektion 2 v. 35 Vem bestämde i Sverige? Kung Gustav II Adolf Riksdagen Riksrådet Uppgift att ha åsikter om kungens förslag om nya skatter och lagar. Ständerna: Adel, präster, borgare, bönder Inga kvinnor eller fattiga - Fungerade som landets regering. 5 viktiga adelsmän Rikskansler Axel Oxienstierna Upptäck Historia s 148 - 149

Logg: Vem bestämde i Sverige? Loggbok Lektion 2 v. 35 Logg: Vem bestämde i Sverige? Beskriv kort hur Sverige styrdes under 1600-talet. 2. Varför tror du att riksrådet såg till att det blev så? Upptäck Historia s 148 - 149

Grupparbete Lektion 2 v. 35 Lektion 1. v 36 De 4 stånden Arbeta i par/treor Förbered ert stånd så att ni blir experter på det. Redovisa i en hemgrupp med en expert i varje grupp. Adel Präster Borgare Bönder 1. Läs s 158 – 163 tillsammans. 2. Läs NE -artikeln om ert stånd. 3. Skriv fakta (t.ex. en tankekarta om ert stånd.) Vilka människor tillhörde ståndet? Vad ”jobbade” de med? Vilken makt hade ståndet? Vad ”bestämde” ståndet om i riksdagen? Var höll de sina möten? 4. Förbered er för att hålla en kort föreläsning om ert stånd. Ni ska redovisa det i en hemgrupp, dvs för ca tre personer. Upptäck Historia s 158- 163 Artikel NE

Redovisa: De fyra stånden Muntlig redovisning Lektion 2 v 36 Arbeta i par/treor Förbered ert stånd så att ni blir experter på det. Redovisa i en hemgrupp med en expert i varje grupp. Varje stånd håller sin förberedda föreläsning. Fyll tillsammans i jämförelsematris- ständerna (får ni inte svaret under kompisarnas föreläsning så leta i boken/NE-artiklarna) Diskutera i gruppen (Resonera. ) - Vilken grupp hade mest makt över riket? - Vilken hade minst makt? - Var riksdagen demokratisk på 1600-talet? Upptäck Historia s 148-149 och s. 158-163

Gustav II Adolf ärvde tre krig Genomgång Lektion 2 v 36 Makten över Östersjön Tullar och skatter Älvsborgsfästning - lösensumma betalas till Danmark alla medborgare över 15 år fick betala Ryssland stängdes ute Krig mot Polen Kung Sigismund Upptäck Historia s 150-151

Loggbok Ständerna + Gustav II Adolf ärvde tre krig Loggbok Lektion 2 v 36 1. Vilken grupp hade mest makt över riket? 2. Vilken hade minst makt? 3. Var riksdagen demokratisk på 1600-talet? 4. Vad var orsakerna till att Gustav II Adolf ärvde tre krig? Upptäck Historia 150-151 s 148-149, s. 158-163

Trettioåriga kriget Genomgång Lektion 1 v 37 Bakgrund till kriget: - katoliker, protestanter - makt över kyrkan? År 1630 beslöt Gustav II Adolf och riksdagen att Sverige skulle gå med i kriget. Till folket sa han att Gud skulle hjälpa dem besegra katolikerna. Men han ville: - undvika krig i Sverige så att han kunde erövra land/hamnar och kontrollera handeln - själv bli kejsare i Tyskland   Upptäck Historia s 152- 157

Att vara soldat under trettioåriga kriget Genomgång Lektion 1 v 37 Kyrkoboken användes vid utskrivning av nya soldater. 1/10 av alla män i Sverige skrevs ut Hellre fattig man utan mark än bonde med egen gård. Fältherrarna kunde inte sluta kriga – legosoldaternas betalades med pengar från segrar Soldaterna dog i sjukdomar Tillgång på mat lika viktig som seger i strid. Använde krigsskepp för att segla soldater från Sverige till kriget. Vasa- skeppet - byggdes för att skydda transporter till Polen. - Skulle bli Europas mest skräckinjagande krigsskepp (Skrytbygge och statussymbol? ) Begrepp du behöver kunna: Katolik Protestant Knekt Fältherre Legosoldat Krigsbyte Upptäck Historia s 152- 157 Gör paruppgiften Trettioåriga kriget. (Frågor att limma in i din bok)

Loggbok Trettioåriga kriget Loggbok Lektion 1 v 37 Varför gick Sverige med i kriget? 2. Hur påverkade kriget Sveriges befolkning? Upptäck Historia s 152- 157

Sverige förändras – effektiv statlig organisation Genomgång Lektion 2 v 37 Gustav II Adolf dör vid Lützen 1632. Hans enda barn Kristina är 6 år. Riksrådet bildar en förmyndarregering - Axel Oxenstierna rikskansler; övriga rådsherrar ansvar för varsin statlig uppgift (flottan, armén, skatter/ekonomi, domstolar) Effektiv statlig organisation - delas in i 23 län där landshövdingen kontrollerar att lagar och regler följdes Vägar förbättras Postverket - postbönder slapp bli utskrivna som soldater. Nyhetstidning Ordinari Post Tijdener (finns kvar men nu heter den Post och inrikes tidningar och bara på nätet) Begrepp du behöver kunna: Förmyndarregering Rikskansler Organisera Flotta landshövding Upptäck Historia s 164 -167

Sverige förändras – järn och koppar Genomgång Lektion 2 v 37 Järn och koppar ger staten stora inkomster Falu koppargruva - bronskanoner, mynt, mässingstakkronor, klä tak på barockpalats - Sverige var världens största kopparproducent. Järnbruk - kanoner - kolmilor (bönder hade det som arbetsplikt vid sidan av jordbruket) - bönder som tillverkade vapen slapp bli utskrivna som soldater och fick betala mindre skatt Begrepp du behöver kunna: inkomst järnbruk kolmila malm Upptäck Historia s 168 -169 Bara lite rolig extrainfo: Kanoner kallades stycken och bruken kallades därför styckebruk – ett vanligt ortsnamn idag. Tex Åkers styckebruk

Sverige förändras – städer Genomgång Lektion 2 v 37 Handeln blir viktigare – Nya städer växer fram - Staden får ta ut tullar. Bara vissa fick handla med utlandet t.ex. Göteborg, Nyköping, Kalmar och Åbo Göteborg – handelsstad - byggs av holländare. Amsterdam är centrum för Europas handel Karlskrona – bra läge för krigen mot Danmark, Polen och Tyskland. - Isfri tidigare än Stockholm Stockholm växer och förändras - bygger på malmarna - Huvudstad ( - Rätta och orätta tiggare – spännande diskussion redan då. Jämför med idag för att det är intressant och gör nyheterna roligare. ) Upptäck Historia s 170 -173

Sverige blir stormakt Genomgång Lektion 2 v 37 När kriget tar slut 1648 hade Sverige makten över Östersjön Sverige var ett av de mäktigaste länderna i Europa MEN! Krigen hade krävt massor av döda soldater Bönderna led – fattigdom, tiggeri och hårt arbete. Sverige skaffar sig kolonier i Nordamerika och Afrika för att bli ännu rikare - Nya Sverige i Delaware, Nordamerika – odlade tobak (togs av Holland) Ghana i Afrika – hämtade guld, elfenben och socker (togs av Danmark) Upptäck Historia s 174 -175

Instuderingsfrågor - Sverige förändras Arbeta i par. Lektion 2 v 37 Limma in frågorna och skriv i ditt stora röda häfte. Vilka tre förändringar gjorde Sveriges organisation effektivare? Hur? På vilket sätt var gruvorna viktiga för den svenska staten? På vilket sätt tjänade kungen och staten pengar på handeln i städerna? Varför kan man säga att Sverige är en stormakt? Nämn en stormakt i världen idag. Varför ville Sverige ha kolonier? Upptäck Historia s 164 -175

Loggbok - Sverige förändras Loggbok Lektion 2 v 37 1. 2. Välj en av konsekvenserna och skapa en konsekvenskedja av den, alltså skriv ner en eller flera konsekvenser som hände av den konsekvensen t.ex: _____________________________är en konsekvens av Sveriges krig. Tack vare denna konsekvens hände följande: ______________________ 3. Vilka spår kan vi se av Axel Oxienstiernas effektiviseringar idag? Orsaker till Sveriges krig Konsekvenser av Sveriges krig Upptäck Historia s 164 -175

Kristina Genomgång Lektion 1 v 38 1. Film "Stormaktstiden - Drottning Kristina" http://sli.se/r/qKLk Fundera över: - skillnaden i flickors uppfostran då och idag. hur Kristina var som regent? Likheter och skillnader mellan Kristina och Gustav II Adolf. Varför det blev skandal när hon abdikerade? 2. Instuderingsfrågor – Kristina (Limmas in i din arbetsbok. arbeta gärna i par) Upptäck Historia s 176-177 samt film sli.se "Stormaktstiden - Drottning Kristina" http://sli.se/r/qKLk

Loggfrågor; Kristina Loggfrågor Lektion 1 v 38 Jämför flickors uppfostran under 1600-talet med idag? Varför ville inte Kristina gifta sig? Gör en kort jämförelse mellan Kristina och Gustav II Adolf. 4. Varför det blev skandal när Kristina konverterade? Upptäck Historia s 176-177 samt film sli.se "Stormaktstiden - Drottning Kristina" http://sli.se/r/qKLk

Häxor i Sverige Sverige var stort och mäktigt Östersjörike MEN Genomgång Lektion 2 v 38 Sverige var stort och mäktigt Östersjörike MEN Dyra krig ledde till högre skatter och tusentals döda män. Kallt väder, ofta missväxt Människor svalt Många trodde att djävulen låg bakom alla olycka. Djävulen får hjälp av häxor. Barn blandar ihop Bibelns berättelser med historier om onda väsen. Barn pekar ut kvinnor som häxor. Mellan 1668-1676 avrättas 300 kvinnor för häxeri i Sverige Upptäck Historia s 180- 181 samt film sli.se ”Stor-Märit och Häxjakten” http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD 1674

Häxor i Sverige Lektion 2 v 38 1. Film ”Stor-Märit och Häxjakten” http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD 1674 Fundera över: - Hur kunde det ske? - Varför började man tro på häxor? - Varför litade man på ett barn? 2. Grupparbete – Varför ska man bränna häxor? Steg 1: För/emot; samla argument, skriv tankekarta. Steg 2: Debattera ( i nya grupper) Upptäck Historia s 180- 181 samt film sli.se ”Stor-Märit och Häxjakten” http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD 1674

Loggbok – Häxor i Sverige Loggbok Lektion 2 v 38 Hur kunde det ske? (Vilka är de bakomliggande orsakerna till häxprocesserna. ) 2. Varför trodde de vuxna på barnens berättelser? Upptäck Historia s 180- 181 samt film sli.se ”Stor-Märit och Häxjakten” http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD 1674

Karolinska tiden – Karl X Gustav Genomgång Lektion 1 v 39 Kristinas kusin Karl X Gustav blir kung. krigar mot Polen, Ryssland och Danmark. För armén över isen till Jylland, besegrar danskarna Freden i Roskilde 1658 - Sverige som störst Vill bli kung över Norden - Fortsätter kriga mot Danmark - dör plötsligt - rådsherrarna får ge tillbaka Trondheim och Bornholm för att få fred med Danmark. Upptäck Historia s 178- 179

Karolinska tiden – Karl XI Genomgång Lektion 1 v 39 4-årige sonen Karl XI blir kung. Förmyndarregering Adeln sluter fred för att inte bli av med sina gods Karl XI myndig. Danmark vill ha tillbaka Skåne och startar krig. Snapphanar - Skånska soldater som hjälper danskarna - betyder att ”röva och plundra” - utskriva som svenska knektar men vill inte kriga. - attackerar bönder för att hindra svenskarna från att få mat Statyn Snapphanen av Axel Ebbe står i Hembygds- parken i Hässleholm och föreställer Lille Mads. Upptäck Historia s 182-183

Karolinska tiden – den enväldige Karl XI Genomgång Lektion 1 v 39 Präster, borgare och bönder ser hellre en stark kung – än stark adel. Karl XI blir enväldig. . Bestämmer allt själv. Är bara ansvarig inför Gud Fred Karl XI genomför förändringar: Tog tillbaka mark från adeln Kungen, adel och bönder hade ca 1/3 var. Skatteintäkterna ökade Folket i Skåne, Blekinge och Halland blev svenskar – läsa bibel och följa svensk lag Indelta armén – dvs en vältränad armé som var beredd även i fredstid. 2-5 bönder ansvarade för ett soldattorp Begrepp du behöver kunna: Snapphane Enväldig indelta soldaten karoliner Upptäck Historia s 182-183

Karolinska tiden – Karl XII Genomgång Lektion 1 v 39 Bara 15 år när han blir kung Danmark, Polen och Ryssland anfaller den unge oerfarna kungen. Karl XII segrar över Danmark, vid Narva i Ryssland samt i Polen. Anfaller Moskva i Ryssland Ryssarna bränner mark och byar – ingen mat till karolinerna. Förlorar i Poltava – flyr till Turkiet. Krig mot Danmark. Karl XII anfaller Fredriksten i Norge Skjuts i huvudet. Vem sköt? En norsk/dansk? En svensk? Ingen vet. Statyn I Kungsan restes i slutet av 1800-talet. Karl XII pekar på sin fiende Ryssland. Nynazister lägger ibland blommor här. Upptäck Historia s 184-185

Stormaktstiden tar slut Genomgång Lektion 1 v 39 Länderna runt Östersjön blev starkare Danmark, Polen och Ryssland samarbetade Östersjöriket var svårt att kontrollera och försvara. Kostade mer att försvara än vad man tjänade på skatter och tullar. Dyra krig och döda soldater gjorde Sverige svagt. Upptäck Historia s s. 186 - 187

Grupparbete Karolinska tiden och slutet Grupparbete Lektion 1 v 39 Skriv stödord om tre karolinska kungarna. Vad är det som gör att Karl XII har uppfattats på två så olika sätt? Samla argument för båda sidorna. 3. Varför tog Östersjöriket slut? Titta på s 187 och gör en lista med orsaker. Karl X Gustav Karl den XI Karl XII Karl XII Hjälte och krigarkung? Diktator och krigshetsare? Upptäck Historia s s. 186 - 187

Loggfrågor Karolinska tiden och slutet Loggbok Lektion 1 v 39 Gör en kort jämförelse mellan de tre karolinska kungarna. 2. Var Karl XII en hjälte och krigarkung eller en enväldig diktator som gjorde landet fattigt och svagt? (Motivera ditt svar.) 3. Välj en orsak som du tycker är särskilt viktig för att Sverige blev en stormakt. Varför tycker du det? 4. Välj ut en orsak som du anser vara den viktigaste till att Sverige förlorar sin makt? Varför tycker du det? Karl X Gustav Karl den XI Karl XII Lämna loggboken till Catha/Thomas Upptäck Historia s s. 186 - 187

Pluggtips Lektion 2 v 39 Prov Bläddra genom powerpointen – minns du allt från genomgångarna? Läs s 144-189 (kanske skriva en egen sammanfattning/tankekarta eller återberätta för någon) Titta på matrisen, ta hjälp av exempelfrågorna. Svara på loggboksfrågorna igen Läs igenom dina instuderingsfrågor (Trettioåriga kriget, Drottning Kristina) Läs igenom din Jämförelsematris - ständerna Lär dig alla ord i begreppslistan längs ned på sidorna 144-189 (skriv en egen ordlista med svåra begrepp) Se om filmerna (www.sli.se) Logga in med din skolmailadress (förnamn.efternamn@elev.stockholm.se) Upptäck Historia s s. 144 – 189 Filmer Sli.se, instuderingsfrågor + dina lektionsanteckningar