Bakgrund Försvarsberedningens rapporter Uppdrag till FM och MSB juni 2014 Underlag från FM och MSB december 2014 ÖB:s fem redovisade ”tilläggspaket” Politisk överenskommelse april 2015 Propositionen till riksdagen april 2015 Riksdagsbeslut – bedömt juni 2015 Regeringens implementeringsbeslut till FM och FMV i juni 2015

Ett trendbrott Den försvarspolitiska propositionen är ett trendbrott såväl avseende: Ett försämrat omvärldsläge Huvuddelen av riksdagspartierna står bakom överenskommelsen Inriktningen av försvaret Ekonomin

Försämrad säkerhetspolitisk situation ”Under ledning av president Putin fortsätter den ryska utrikespolitiska orienteringen mot Västeuropa och USA, framför allt för att främja ekonomisk utveckling i Ryssland. Rysslands relationer med EU baserar sig bland annat på att EU är Rysslands viktigaste handelspartner. Relationerna till Nato värderas högt och fortsätter att utvecklas.” (Ur Säkerhetspolitiska utgångspunkter, prop 2004/05:5 Vårt framtida försvar) ”I Rysslands utrikes och säkerhets- och utrikespolitik betonas att landets territoriella integritet och nationella suveränitet hotas utifrån. (…) Rysslands agerande i ryskt närområde inriktar sig inte minst på att begränsa andra aktörers möjlighet att agera i eller påverka regionens säkerhetspolitiska inriktning. (…) Västligt stöd till demokratiutveckling ses som regimfientligt och bedöms som ett yttre hot i den ryska militärdoktrinen som beslutades i december 2014.” (Ur Säkerhetspolitisk inriktning, Prop 2014/15:109 Sveriges försvar 2016-2020)

Militärstrategiskt läge Militär makt åter relevant verktyg i närområdet Utövas i kombination med, och som uppbackning till, andra verktyg (hybrid). Rysk handlingsfrihet har ökat i takt med ökande militär förmåga – Sveriges militärstrategiska läge har försämrats. Östersjön är av stor betydelse för möjligheten att försvara Baltikum Gotlands betydelse

Säkerhetspolitisk inriktning Försvaret stärks Försvarspolitiska samarbeten bör fördjupas och utvecklas – Sverige är en del i en gemenskap Finland särskilt viktigt – planering för samarbete även bortom fred Nordiskt och nordiskt-baltiskt FN, EU, Nato, Transatlantiska länken Rapport om samarbeten respektive medlemskap med länder och i organisationer, samt för och nackdelar för försvars- och säkerhetspolitik. Ej utvärdering av alliansfriheten

En ny inriktning Från insatsförsvar till en nationell försvarsdimension Försvarets krigsavhållande uppgift Fokus mot uppgifter i närområdet Totalförsvar och totalförsvarsplanering Det enskilt viktigaste under perioden är att höja den operativa förmågan i krigsförbanden och säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Styrning och uppföljning - krigsdugligheten

Ekonomi

Totalförsvar Regelverket finns fortfarande. Planering ska återupptas. Samlad styrning av planeringen genom anvisningar från regeringen. Inledande planering inom befintliga resurser. Nygammal resa?

Det militära försvaret Inriktning mot en nationell försvarsdimension Förtydligande av det militära försvarets krigsavhållande roll genom dess förmåga att möta ett väpnat angrepp - tröskeleffekt. Tydligare krav på tillgänglighet och beredskap. Krigsorganisering av FM, depåförband mm. Tydligare krigsduglighetskrav. Satsning på ”basplattan”. Inga volymmål för insatser internationellt

Personalförsörjning Frivillighet och plikt Ny personalkategori (GSS/P) fyller upp krigsförband (värnpliktiga, f.d. anställda, utbildade som ej tagit anställning) Personalförsörjningsutredning – långsiktigt hållbar personalförsörjning för totalförsvaret Ny grundutbildning – 9-12 månader (4-7 Hv) Överse incitamentsstruktur

Materiel- och logistikförsörjning Ökat fokus på höjd beredskap - FMV m.fl. roll tydliggörs Investeringsplaneringen fullföljs Stridsflygförmågan och undervattensförmågan tydliga exempel på väsentliga säkerhetsintressen FoU utreds Utredning om materiella behov från 2021

Civilt försvar Planering återupptas Regeringen ger anvisningar Stöd till Försvarsmakten inledningsvis prioriterat Psykologiskt försvar – omvärldsläget aktualiserar behov

Underrättelseförmåga, Cyberförsvar och påverkanskampanjer Försvarsunderrättelseförmågan bör stärkas Cyberförsvar – grunden är att kunna skydda samhällsviktiga funktioner och totalförsvar– även kunna genomföra aktiva operationer Sverige bör utveckla sin förmåga att identifiera och möta påverkanskampanjer

Frivilliga försvarsorganisationer Viktig resurs som bidrar till totalförsvaret och därmed även till samhällets krisberedskap – bör långsiktigt säkerställas