Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Demonstration Klicka på första bilden och sedan bildspel så går bildspelet automatiskt. Avsluta med esc.
Det ekonomiska kretsloppet
Examensarbete - ett projekt
LOKALRESURSPLANERING
UPPFÖLJNING Vad behöver verksamheten för att kunna fatta beslut om ekonomiska frågor? Uppföljning av resultat och kapital: - mot budget (jämförelse) -
Internhyra/internpris
Uppföljning och kontroll. Planering samordning och kontroll är begrepp som används för att beskriva och förklara ekonomisk styrning. Faserna överlappar.
Externredovisning Vi fortsätter där vi slutade sist…
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Reflektioner från föregående vecka
Budgetarbete - enhetschef
Grundläggande redovisning
Hur går företaget Det måste löna sig.
1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.
KTHs system för verksamhetsstöd (VIS)
K16 Aktivitet ger resultat
Oktoberrapport Oktoberrapport
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Ekonomistyrning Kap 26 Ekonomistyrning - budgetering.
Cash-Flow och nyckeltal
Budget Företagets planering i siffror
Ekonomisk information och extern redovisning
Redovisningens kretslopp
BUDGET - EN EKONOMISK PLANERING
Investeringsplan år Investeringsplaner fastställs av Kommunfullmäktige Förvärv Bostadsrätter: 1937tkr 533 tkr Reinvesteringar:87014tkr48948tkr.
Analyser Budget K16 FÖR2 Styrmedel Nytta eller skada?
Kapitel 15 Budgeten.
Utgift – utbetalning - kostnad
Budget och budgetering
Byggnadsekonomi Föreläsning 8 Cash-Flow och nyckeltal.
Handlingsplan för utveckling av exploateringsprocessen Ansvar och befogenheter I exploateringsprojekt Utkast 3 Exploateringsgruppen /Susanne Ek.
Ekonomisk rapport Höstlandskap –
Ing behållning årets början187 Intäkter Bidrag vägar143 Övriga intäkter 30 Uttaxering240 Summa413 Kostnader Drift sommar 270 Drift Vinter 120 Övriga kostnader.
Överförmyndarnämnden Årsredovisning – utbildning
Ekonomi och konsumentkunskap Syfte och kunskapskrav Åk.9.
PERIODISERING. Periodisering - definition Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen.
Granskningsanteckningar av årsuppföljning 2015 Region Halland Rebecca Lindström Mars Driftnämnden Regionservice.
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
SCA Network - Årsmöte i Jönköping, Verksamhetsplan och budget 2016.
Avgifter skatt statsbidrag övrigt Kommunernas inkomster.
Budgetering Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal. Konkreta mål kan uttryckas i form av nyckeltal Tex. antal personal per boende.
Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska.
HUR FÅR VI TILL EN BRA BUDGET I VÅR FÖRENING? FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM.
KjR Utb Så här kan det gå!.
Räkna ut resultat Intäkter − Kostnader = Resultat.
Konsument-ekonomi Ord och begrepp.
Preliminär rekonstruktionsplan
Likviditetsbudget Oktober November December Inbetalningar
Ekonomi beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska fattas av folkvalda.
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Planerings- och uppföljningsprocessen kopplat till vår styrmodell
Budget 2017 Holmsund församling
Månadsbudget Inkomster Studiebidrag Extrajobb
Tertialbokslut 1, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225
Ekonomiska grundbegrepp
Nollpunkten – en varningssignal
Budget – ekonomisk planering
Forskningens och utbildningens kostnader
Ekonomi Tillbakablick Tillväxten och dess utmaningar Arbeta smartare.
Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska.
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
ViP - uppdrag Mars 2015.
Statusrapport – Namn projekt
En skolpeng höljd i dunkel?
Privatekonomi – vad är det?
Privatekonomi – vad är det?
Brf Stenbocken Genomgång ekonomi
SUHF-modellen Pia Grankvist
Presentationens avskrift:

Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal Budgetering Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal

Nyckeltal Konkreta mål kan uttryckas i form av nyckeltal Tex. antal personal per boende

Varför nyckeltal Att kunna mäta de mål man har Att kritiskt granska måluppfyllelsen

Verksamhetsstyrning Kartläggning av allmänna och speciella förutsättningar Redovisning av nuläge och problem inom verksamhetsområdet Bedömning av utvecklingstendenser Fastställande av mål och program Redovisning av resursanspråk

Verksamhetsplan Som underlag för den ekonomiska planeringen på lång och kort sikt Ekonomisk planering på kortsikt – budget Ekonomisk planering på långsikt – flerårsplan T ex Investeringsplan Driftplan Finansieringsplan

Vad är en budget? Plan över förväntade inkomster och utgifter under en begränsad period (mer eller mindre kvalificerad gissning om den ekonomiska framtiden)

Tre viktiga funktioner Prioriteringsinstrument (vad man vill satsa på) Styrinstrument (har man pengar kvar att satsa på) Kontrollinstrument (om planer och utfall stämmer överens)

Budgeten bör.. Vara så detaljerad att kan överblicka prioriteringars konsekvenser Inte vara så detaljerad att man tappar överblicken Kunna kopplas lätt ihop med långtidsplaner Ha överensstämmelse med redovisningssystemet Ha överensstämmelse med kontoplan

Budgetens olika delar Inkomst- och utgiftsbudget Resultatbudget Likviditetsbudget

Budget underlag Föregående årets utfall Aktuella prioriteringar Beräknade och/eller uppskattade förändringar i verksamheten

Redovisning och uppföljning Skall ge svar på vilka kostnader och intäkter för driften har vi/kommer att ha? Vad kostar planerade/genomförda investeringar? Vilket är/blir periodens resultat? Har vi/kommer vi att ha tillräckligt med likvida medel? Hur är/blir vår finansiella ställning i slutet av perioden?

Indirekta kostnader T ex telefonkostnader, löner, material som fördelas av flera av kostnadsbärarna kallas ofta indirekta kostnader Intäkter fördelas på motsvarande sätt

Kostnadsställe och kostnadsbärare Kostnadsställe tex. telefon växel Kostnadsbärare tex. avd 1, avd 2, avd 3 M a o kostnader uppstår på ett ställe men ska belasta flera (resultat)enheter